Vuxna förövare använder sig av internet för att manipulera, denensibilera och sexuellt utnyttja barn. Syftet med föreliggande studie är att få en samlad bild kring begreppet grooming samt skapa en forskningsöverblick över företeelser som barn utsätts för på internet av vuxna förövare. Studien är en litteraturöversikt. Med utgångspunkt i begreppet grooming genomfördes sökningar utifrån sökord grooming och sexuella övergrepp. Valda forskningsartiklar analyserades sedan utifrån socialkonstruktivistisk perspektiv. Forskningen visade tre huvudsakliga förklaringsmodeller till hur grooming sker: Theory of luring communications, Model of cybersexploatation samt European online grooming project. Vid groomingprocesser väljer förövare ut potentiella offer genom att skaffa sig information om barnet. Det kan ske genom att förövaren scannar av sociala medier för att inhämta information alternativt planterar ett virus i en elektronisk apparat för att på så sätt få kontakt med barnet. När kontakt har etablerats inleds förbindelsen med barnet via privata chattar. På denna kontaktyta introduceras sedan sex, antingen med pornografiskt material, sexuella lekar och fantasier. Det kan även ske genom att förövaren återkommande samtalar om sex för att systematiskt förflytta sitt offers gränser med målet att fysiskt träffa och sexuellt utnyttja barnet. / <p>2018-08-28</p>

Grooming som fenomen innebär att förövaren förbereder och manipulerar för att sexuellt utnyttja ett barn. Barnets nätverk, trygghet och sociala skydd minskar gradvis. I takt med internets utveckling har grooming ökat markant både som brott och fenomen. Den forskning som finns gällande grooming fokuserar främst på förövarens beteende och groomingprocessen som helhet, det finns bristande forskning som fokuserar på offer. sammanställa och undersöka olika former av riskbeteenden, egenskaper och förhållanden som höjer risken för unga att utsättas för grooming på internet utifrån ålder, individuella förhållanden, familjeförhållanden och internetanvändning. Studien är en litteraturbaserad studie med utgångspunkt i begreppet grooming. Forskningsartiklarna valdes ut och analyserades utifrån socialkonstruktivismen, socialisationsprocessen samt rutinaktivitetsteorin (RAT). I vår studie har vi kommit fram till att det kan finnas egenskaper och riskbeteenden som gör att vissa barn och unga löper större risk att utsättas för nätgrooming än andra. Det kan även finnas skyddsbeteenden hos barnets personlighet eller egenskaper, samt familjesituation och relationer inom familjen. Ungdomar i tonåren löper större risk för att utsättas för nätgrooming, en orsak till detta kan vara att äldre barn oftare använder internet, intresserar sig för sexuellt beteende på internet utifrån social inlärning, och detta kan leda till att vissa unga pratar om sex med främlingar via internet. En annan risk kan vara individuella förhållanden såsom psykisk ohälsa eller problem på olika livsområden. Ytterligare påverkan i förhållande gällande riskbeteenden eller skydd är föräldrars delaktighet och övervakning av barns internetanvändning.