Inom mediaforskning används en teori om hur tidningar iscensätter sina nyheter. Iscensättningar kan liknas vid hur med hur en pjäs arrangeras på en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordström. Hittills har teorin om iscensättningar enbart används på nyheter skriva under 1990-talet och framåt. Den här uppsatsen ämnar till att använda teorin till att se hur svenska kvällstidningar iscensatt sin rapportering spektakulära fall under 1970- talet. Fallen som prövas är två av de första terrorattackerna i Sverige, flygkapningen på Bulltofta och Västtyska ambassaddramat. Förutom att använda teorin för att se hur tidningarna iscensatt sin rapportering prövas även teorin om iscensättningar för att se om den fungerar på äldre material. Materialet som teorin appliceras på är de tre första dagarnas rapportering från varje händelse som publicerats i de, nationella kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Analys av materialet visar tidningarna i stort använder sig av episk iscensättning dvs. nyheten framställs som något speciellt i en större händelse. Vidare visar analysen att det inte föreligger några problem att använda teorin om iscensättningar på material från den undersökta perioden 1970 – 1975.

Studiens syfte är att undersöka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framställer människor, som inte är brottsoffer eller förövare, vid brottshändelser. Brottshändelserna som står i fokus är “McCann-fallet” och “Englamordet”. Den primära teorin är gestaltningsteorin, men studien faller även tillbaka på medielogik, storytelling, nyhetsvärdering samt moraliska och etiska värderingar. Tidigare forskning som legat till stöd för studien har främst behandlat hur kidnappningar framställs i medierna, journalisters moraliska tänk kring exponering av barn i medierna, relationen mellan brott och medier, samt hur journalister ramar in och gestaltar händelser. Den tillämpade metoden är komparativ textanalys med interpersonell struktur. Studien har en kvalitativ form där sammanlagt 20 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen har studerats. Samtliga artiklar blev utvalda genom ett målstyrt urval. Ett genomgående resultat är att journalister vinklar och gestaltar personer via personifiering, dramatisering, storytelling och stereotypisering för att locka läsare.