Bakgrund: Prestationsmätning utgör ett grundfundament i ekonomistyrning och avser styra i riktning mot långsiktiga mål. Vidare bör prestationsmätningen vara sprungen ur såväl långsiktiga mål som strategier där det på koncernnivå är av vikt att kongruens råder mellan moder- och dotterbolag. Vid utformning av en standardiserad modell för prestationsmätning måste hänsyn tas till rådande organisationsstruktur och företagsunika förutsättningar. Representerade mätetal avser påvisa kritiska områden med förhoppning att vidareutveckla verksamheten. Problemdiskussion: Koncernen Emballator Plastics & Innovations utgör tillsammans med underliggande dotterbolag ett konglomerat med koncerngemensam lean-strategi. Koncernen erhåller på månadsbasis rapporter över dotterbolagens prestationsmätning vilka upprättats utan direktiv ifrån koncernen och därmed är av särskiljande karaktär. Ett behov har uppkommit att låta standardisera en modell för prestationsmätning som samtliga dotterbolag kan nyttja för att enklare kunna skapa en övergripande bild över dotterbolagens prestationer. Prestationsmätningsmodellen skall vara standardiserad men samtidigt inte förbise företagsspecifika förutsättningar detta för att tillföra nytta på såväl koncern- som dotterbolagsnivå. Syfte: Denna studie syftar att utveckla en standardiserad prestationsmätningsmodell till Emballator Plastics & Innovations, vilken tar hänsyn till koncernens konglomerat och lean-strategi. Utvecklad prestationsmätningsmodell ämnar skapa en övergripande bild samt tillföra nytta på såväl moder- som dotterbolagsnivå. Metod: Detta är en fallstudie med kvalitativ ansats. Tillvägagångssätt för analys har varit av deduktiv karaktär där den teoretiska grunden i huvudsak baseras på vetenskapliga artiklar. Insamling av empiriskt material har erhållits via dokument samt intervjuer av övervägande semistrukturerad karaktär. Respondenter innefattar verkställande direktörer på koncern- liksom dotterbolagsnivå. Slutsats: Kongruens mellan långsiktiga mål och strategier på Emballator Plastics & Innovations och underliggande dotterbolag har identifierats. Med anledning av identifierad kongruens har förutsättningar funnits att utforma en standardiserad prestationsmätningsmodell. Väsentliga mätetal har utkristalliseras i avseende att skapa en övergripande bild över dotterbolagens prestationer. Modellens utformning främjar konglomeratet. / Background: Performance measurement is a basic foundation in financial management and control, where the intention is to fulfill long-term objectives. Performance measurement should therefore be developed with consideration to long-term objectives and strategies. Consequently, there is a need of congruence between the parent- and subsidiary level. When developing a standardized model for performance measurement, the current organizational structure and conglomerate needs to be considered. Represented key performance measurement aim to demonstrate the critical areas with the intention to influence improvements within the corporation. Problematization: Emballator Plastics & Innovations, is a composition of underlying subsidiaries, characterized of conglomerate and lean-strategy. The corporation receives monthly reports of the subsidiaries’ performance measurement, which have been constructed without directives from the corporation and this resulted in reports of distinctive character. Consequently, the need of a standardized model of performance measurement with the aim to easier receive a comprehensive picture of the subsidiaries' overall performance has arisen. However, the remaining problem is how to develop a standardized performance measurement model, which is beneficial for both parent- and subsidiary level, without ignoring the conglomerate. Purpose: This study aims to develop a standardized performance measurement model to Emballator Plastics & Innovations, where the corporations conglomerate and lean- strategy is taken into account. The developed performance measurement model intends to create an overall picture and bring benefits to both parent- and subsidiary level. Methodology: This is a case study with a qualitative approach. Procedure for analysis has been of deductive character where the theory is mainly based on scientific articles. Collection of empirical data has been obtained through documents and interviews with semi-structured character. Respondents include chief executives at parent- and subsidiary level. Conclusion: Congruence between long-term objectives and strategies at Emballator Plastics & Innovations and subsidiaries has been identified. Regarding to the identified congruence, potentials to develop a standardized performance measurement model have been secured. Significant key performance measurements have been detected, this with aim to receive an overall picture of the subsidiaries' performance. Finally, the design of the model has been designed in consideration of the conglomerate.

I årsredovisningar kan företag frivilligt ge ut information utöver det som krävs av regler, principer och praxis. En vanlig typ av sådan frivillig information är målsättningar av olika slag. Men varför olika företag väljer att presentera olika antal målsättningar finns det dock inget tydligt svar på. I tidigare forskning har främst finansiella mål studerats, men då dagens informationssamhälle inte bara fokuserar på finansiella resultat finns en stor del övriga mål som företags intressenter kan komma att efterfråga. Syftet med denna studie är att förklara hur många och vilka målsättningar som börsnoterade företag väljer att redovisa samt förklara vilka samband som föreligger mellan antal målsättningar och variablerna: företagsstorlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad, Tobins q och bransch. Denna studie är utförd genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Data samlades in från årsredovisningar genom en kvantitativ innehållsanalys. För att mäta sambanden mellan studiens beroende och oberoende variabler utfördes regressions- och korrelationsanalyser. Resultatet visade att 94 % av företagen redovisade någon målsättning, 88 % redovisade finansiella mål och 66 % icke-finansiella mål. Medelantalet för finansiella mål respektive icke-finansiella var 3 per företag. Antal totala målsättningar uppvisade ett positivt samband med företagsstorlek och lönsamhet. För finansiella målsättningar fanns ett positivt samband med skuldsättningsgrad medan icke-finansiella målsättningar inte uppvisade något signifikant samband med någon av variablerna. Även skillnader mellan olika branscher uppvisades, där konsumentvaror hade högst medelvärden, medan energi hade lägst. Dessa förhållanden gällde för målsättningar totalt samt uppdelat på finansiella och icke-finansiella. / In annual reports, companies can voluntarily disclose information that go beyond what rules, guidelines and praxis require. One kind of voluntary disclosure that is commonly occurring is different targets. But there is no distinct explanation to why different companies disclose different number of targets. The subject of earlier studies has mainly been financial targets, but in today’s information society financial results isn’t the only focus. Therefore, stakeholders may also be demanding non-financial information and targets. The aim of this study is to explain the number of and which targets listed companies choose to disclose. The aim is also to explain if the number of targets correlates with the variables: company size, profitability, leverage, Tobin’s q and industry. This study was executed through a quantitative method with a deductive approach. Data was collected from annual reports using a quantitative content analysis. To measure the correlation between the study’s dependent and independent variables, both regression and correlation analysis were performed. The result showed that 94 % of the companies disclosed some kind of target, 88 % disclosed financial targets and 66 % non-financial targets. The average number of financial targets was three per company, likewise for the non-financial targets. The number of targets in total proved to be positively correlated with company size and profitability. The financial targets proved to be positively correlated with leverage, while the non-financial targets didn’t show any significant correlation with any of the variables. Differences between industries were also shown, where consumer goods had the highest mean values, while energy had the lowest. These conditions did apply for the number of targets in total, financial targets and non-financial targets.

Dagens teknik erbjuder en mängd olika sätt för människor att kommunicera och interagera med varandra. Denna uppsats är en studie i bilddelning på sociala medier med fokus på amatörfotografers användande av tekniken i syfte för att nå ut med sina fotografier. Huvudfokus lades på vad för strategier de använde sig av, men även på användarnas olika målsättningar. Med hjälp av tidigare forskningsarbeten och djupgående intervjuer har vi lyckats återkoppla den egna empirin med våra teoretiska utgångspunkter och dragit slutsatsen att användandet av sociala medier i syftet för att nå ut med sina bilder till andra människor varierar väldigt stort från person till person. Hur tekniken används för detta syfte är därmed unikt för den individuelle användaren, dock har vi lyckats identifiera vissa likheter i användandet av sociala medier i dessa syften. / Today’s technology offers a variety of ways for people to communicate and interact with each other. This paper is a study of photo sharing through social media networks with a focus on the amateur photographers’ usage of this technology in order to widen the spread of their pictures. A key focus was placed on what kinds of strategies were used, but also on what kind of motivations the photographers had. Using previous research and in depth interviews we’ve managed to combine our own empirical data with our theoretical interpretations and have come to the conclusion that the use of social media in the purpose of reaching out with photos to other people varies greatly depending on the person being asked. Thus, how this technology is used depends wholly on the individual user. However, we have managed to identify some similarities in the usage social media for these purposes.

I detta projekt behandlas ämnet misslyckande i relation till mitt framförande av stycket Failing: a very difficult piece for double bass, skrivet av Tom Johnson år 1975. Stycket består av musik för solokontrabas som även har en textrad som ska läsas samtidigt som musiken spelas. Detta med syftet att framföraren ska misslyckas med sitt framträdande. Stycket Failing sätter praxis för att spela musik på sin spets, då det blir oklart vad vi egentligen är ute efter i spelandet. I denna uppsats gör jag ett försök att reda ut hur musikaliska misslyckanden fungerar, samt hur min inställning till misslyckanden kan påverka mitt spelande. Detta sker genom reflektion och begreppsliga resonemang, med vissa referenser till litteratur inom psykologin. Slutsatsen är att jag så länge jag gör ett kvalificerat försök att spela Failing, så kan jag inte misslyckas med mitt framträdande. Detta synsätt leder till minskad prestationsångest vilket kan ge en förhöjd publikupplevelse. Det kan finnas värde i att applicera de begrepp jag kommit fram till på framtida framträdanden, eller fortsätta projektet att skapa tydliga begrepp kring musikaliska framträdanden. / <p><strong>Konsertprogram</strong></p><p>J.S. Bach: <em>Allemande</em> ur Cellosvit nr. 3</p><p>A. Desenclos: <em>Aria</em> ur Aria et Rondo</p><p>S. Koussevitzky: Konsert för kontrabas, Op. 3</p><p>T. Johnson: <em>Failing: a very difficult piece for double bass</em><em></em></p><p><strong>Medverkande</strong></p><p>Joel Hedtjärn, solokontrabas</p><p>Katarina Ström-Harg, piano</p>

I en rapport finansierad av Smart Built Environment konstateras att stora möjligheter finns att höja kvaliteten på och sänka kostnader för den slutgiltiga produkten via digitala lösningar i byggbranschen. Ett område där digitaliseringen har stor inverkan är just digitala verktyg på byggarbetsplatsen (Bygg 4.0, u.å.). Digitala verktyg definieras i studien som programvara och applikationer lämpade för byggbranschen. Syftet med examensarbetet var att kartlägga vilka digitala verktyg som används inom Skanskas produktion samt jämföra användandet av digitala verktyg inom verksamhetsgrenarna Hus respektive Väg och anläggning. Studien fokuserar på hur användandet av digitala verktyg främjas genom strategier och målsättningar i Skanskas organisation. Metoden för insamling av material var inledningsvis en litteraturstudie av teori, fortsättningsvis utfördes en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Enkätundersökningen fokuserade på användandet av digitala verktyg och intervjuerna på hur Skanskas medarbetare uppfattar att Skanska arbetar med digitaliseringen. Resultatet av studien visar på skillnader i utsträckningen som de digitala verktygen används inom verksamhetsgrenarna. Resultatet av enkätstudien visar att verksamhetsgren Hus använder de digitala verktygen i större utsträckning. Resultatet av intervjustudien visar att orsaken till detta är att verksamhetsgren Hus arbetar proaktivt genom strategier och målsättningar som Basnivå hus, Projekt i världsklass och Smarta projekt. Verksamhetsgren Hus har även digitala ledare ute i projekt som stöds av en digital coach på regionnivå. Verksamhetsgren Väg och anläggning har inte en lika etablerad grund då enbart Projekt i världsklass är utgångspunkten för digitalt arbete. Det finns inte heller några digitala ledare i projekten. Den rollen uppstår organiskt genom engagerade individer med kunskaper i digitala verktyg. Verksamhetsgren Hus har ett mer väletablerat system för arbete med digitala verktyg vilket leder till att verksamhetsgrenens arbete med digitala verktyg har kommit längre än verksamhetsgren Väg och anläggning. / In a report financed by Smart Built Environment it was stated that there are possibilities to improve quality and reduce cost in the finished product through digital solutions in the construction industry. One area where digitization has got a high impact is in the use of digital tools on the construction site (Bygg 4.0, u.å.). Digital tools are defined as software and applications suited for the construction industry. The purpose of this thesis was to map out the digital tools used in Skanska's production and to compare the use of digital tools within the business areas infrastructure and commercial building. The study focuses on how the use of digital tools is encouraged through strategies and objectives in Skanska's organization. The method for collecting material was a literature study of theory, a quantitative survey and qualitative interviews. The survey focused on the use of digital tools and the interviews on Skanska's employees perception on Skanska's work with digitization. The results of the study show differences in the extent that the digital tools are used within the business areas. The results of the quantitative study show that the business area commercial building uses the digital tools to a greater extent. The reason for this is that the business area commercial building works proactively through recommendations such as Basnivå Hus, Projekt i världsklass and Smarta projekt. The business area commercial building also has a role called digital leader in every project, who are supported by a digital coach in every region. The business area infrastructure does not have an equally established foundation, since only Projekt i världsklass is the starting point for digital work within the business area. There are also no digital leaders in projects within the business area. This role arises organically through committed individuals with good knowledge of digital tools. The business area commercial building has a well-established system for working with digital tools, which means that the business area has come further than the business area infrastructure.

Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. . Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades. Slutligen undersöktes även interaktionen mellan målsättningsarbetet,motivation och upplevd kompetens. Totalt deltod 101 fotbollsspelare i studien. Metoden somanvändes var kvantitiv och bestod av enkäterna GSSQ, TEOSQ samt Harterskompetensfrågeformulär (1980). Resultaten visade att resultatmål var som den mestföredragna målsättningen. Vidare var inre motivationsinriktning vanligare än yttre. Resultatenvisade även att målsättningars upplevda effektivite samt spelarnas motivation var lägst hosicke ordinarie juniorer. Interaktionseffekterna visade även att icke ordinarie juniorer uppleverlägre nivå av upplevd kompetens. Resultaten diskuteras i förhållande till uppsatsens teoretiskaramverk. Nyckelord: Elitfotbollsspelare, motivation, målsättning, upplevd kompetens / The purpose of this study was to examine if individual goal setting are being used byprofessional soccer players, what kind of goal setting is preferred and which of those areperceived as most effective. How the use of goal settings are related to professional soccerplayers and elite junior players perceived competence and motivation is also being examined.Also difference between regular, non-regular, juniors and senior players was studied. Finally,the interaction between the use of goal settings, motivation and perceived competence wereexamined. 101 soccer players participated in the study. A quantitative method with thequestionnaires GSSQ, TEOSQ and Harter’s competence questionnaire was used. The resultsshowed that performance goals were the most preferred and that task orientation was morecommon than ego. Perceived effectiveness of goal setting and the player’s motivation waslowest among non-regular juniors. Interaction results also showed that non-regular juniorsshowed low perceived competence. The results are discussed in relation to the essay’stheoretical framework. Keywords: Goal settings, motivation, perceived competence, professional/elite soccer players.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. . Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades. Slutligen undersöktes även interaktionen mellan målsättningsarbetet,motivation och upplevd kompetens. Totalt deltod 101 fotbollsspelare i studien. Metoden somanvändes var kvantitiv och bestod av enkäterna GSSQ, TEOSQ samt Harterskompetensfrågeformulär (1980). Resultaten visade att resultatmål var som den mestföredragna målsättningen. Vidare var inre motivationsinriktning vanligare än yttre. Resultatenvisade även att målsättningars upplevda effektivite samt spelarnas motivation var lägst hosicke ordinarie juniorer. Interaktionseffekterna visade även att icke ordinarie juniorer uppleverlägre nivå av upplevd kompetens. Resultaten diskuteras i förhållande till uppsatsens teoretiskaramverk.</p><p>Nyckelord: Elitfotbollsspelare, motivation, målsättning, upplevd kompetens</p> / <p>The purpose of this study was to examine if individual goal setting are being used byprofessional soccer players, what kind of goal setting is preferred and which of those areperceived as most effective. How the use of goal settings are related to professional soccerplayers and elite junior players perceived competence and motivation is also being examined.Also difference between regular, non-regular, juniors and senior players was studied. Finally,the interaction between the use of goal settings, motivation and perceived competence wereexamined. 101 soccer players participated in the study. A quantitative method with thequestionnaires GSSQ, TEOSQ and Harter’s competence questionnaire was used. The resultsshowed that performance goals were the most preferred and that task orientation was morecommon than ego. Perceived effectiveness of goal setting and the player’s motivation waslowest among non-regular juniors. Interaction results also showed that non-regular juniorsshowed low perceived competence. The results are discussed in relation to the essay’stheoretical framework.</p><p>Keywords: Goal settings, motivation, perceived competence, professional/elite soccer players.</p>

I Växjö kommun finns målsättningen att det ska finnas ett ungdomsperspektiv i de beslut som tas i den lokala politiken. Växjö kommun är också en av 97 stycken svenska kommuner som deltagit i projektet LUPP. LUPP är en enkät utformad av Ungdomsstyrelsen i syftet att svaren skall ligga till grund för en kunskapsbaserad ungdomspolitik. Växjö kommun har genomfört LUPP-enkäten två gånger på sammanlagt 3000 barn och unga under 18 år och svaren visade att endast 10 % av de 1 622 tillfrågade ungdomarna i årskurs 8 och sista året på gymnasiet år 2007 ansåg att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till politiskt inflytande i kommunen. Jag frågar mig i min uppsats: Finns det en diskrepans mellan Växjö kommuns målsättningar om kommunalt ungdomsinflytande och de faktiska förutsättningarna för unga att faktiskt delta? och: Är idealet om att det i de beslut som tas i den lokala politiken ska finnas ett ungdomsperspektiv en genomtänkt målsättning i Växjös kommunpolitik? Svaret på min första forskningsfråga är att det beror på från vems håll vi väljer att de det. Politikerna tycker att barn och unga visst har lika stort inflytande, medan dom unga politiker jag träffat anser att man verkligen måste tillvara på svaren från de undersökningar man genomfört och lyssna på hur unga vill delta och skapa inflytandeforum på deras premisser, annars kommer inte unga att känna sig respekterade och hörda och uppmuntras till deltagande. Därav blir svaret på min andra forskningsfråga att målsättningen inte är ett genomtänkt ideal, då det inte är anpassat efter barn och ungas önskemål. / Växjö is one among many Swedish municipalities witch have the objective to have a political influence from their young citizens. Växjö is also one of 97 townships in Sweden, which has participated in the LUPP-project. LUPP is a survey created by the National agency of youth affairs and it aims of creating knowledge based on youth politics. Växjö municipality has implemented the LUPP-survey two times on a total of 3000 children and youths that has answers the survey. The results from 2007 shows that only 10% feels that they have possibilities to politically influence the municipality in Växjö. Therefore my research questions in this thesis are: Is there a discrepancy between Växjö municipality’s objectives and the actual possibilities for children and youths to participate? Also: is it ideal of having a youth perspective in the local politic a well-considered objective in Växjö municipality? The answer to my first research question is that it is dependent on from whose views we are looking from. The politicians agree upon the idea that they consider children and youths to have a great influence and possibility to influence. In contrast the young politicians wishes that Växjö municipality start caring about the answers that has been given in different kinds of surveys, like LUPP. Therefore the answer to my second research question is that the objective to have a local politic with a youth perspective is not a well-considered ideal because it is not adjusted after the wishes of children and youths in Växjö.