År 1826, tog Joseph Nicéphore Niépce det äldst bevarade fotografiet. För att ta detta fotografi krävdes en exponeringstid på åtta timmar. En av Niépces största utmaningar var då att finna en teknik för att bevara fotografierna. Det blir väldigt tydligt att det förr var mycket komplicerat att ta ett fotografi, vilket kontrasterar till 2010-talet - där vi på ett ögonblick kan ta fram mobiltelefonen och fotografera en händelse. I denna studie har vi undersökt det sociala mediet och bilddelningstjänsten Instagram. Vi valde att studera eleverna i tre gymnasieklasser i åldersgruppen 18-19 år, på de kommunala gymnasieskolorna i Gävle - Borgarskolan, Polhemsskolan och Vasaskolan - vilka utgjorde urvalet i undersökningen. Vi besökte de tre skolorna och delade ut en enkät som eleverna fick besvara. Denna enkät innehöll frågor om bland annat självkänsla, hur de betraktar sig själva och hur de använder Instagram. Syftet med undersökningen var att se om nivå av självkänsla påverkade hur man använde Instagram. Vi ville också se hur användarna väljer att gestalta sig själva med Instagram som verktyg. Av resultaten fann vi bland annat att merparten av eleverna på alla tre skolor hade en bra självkänsla enligt dem själva. Majoriteten på samtliga skolor menar också att de själva inte använder Instagram som ett verktyg för att styra över hur andra ska se på dem - men de tror att andra människor gör det. / In 1826, Joseph Nicéphore Niépce captured the oldest preserved photography. In order to capture this photography, an exposure time of eight hours was required. One of Niépce’s largest challenges back then was to find a method which preserved the photographies. From this it gets apparent/obvious that it used to be very complex to take a picture, which contrasts to the present time where we in an instant can pick up our mobile phone to shoot an event. In this study we have examined the social media and photo-sharing service Instagram. We chose to research students within three classes at the municipal upper secondary schools in Gävle - Borgarskolan, Polhemsskolan and Vasaskolan, which consequently also composed our selection in the study. The topical age-group was 18-19. Further we visited the three schools and distributed the questionaire. This questionaire contained questions about self-esteem, how the students consider themselves and general Instagram usage. The purpose of the study was to see if the students level of self-esteem affected their Instagram usage in any way. We also wanted to distinguish how the Instagram users chose to frame themselves using Instagram as a tool. From the results we found that the main body of the students at all three schools had a good self-esteem according to themselves. The majority at all schools also argue that they do not use Instagram as a tool in order to control other peoples impression of them, but, they believe that other people do.

Sociala medier består av digitala plattformar där integration, kommunikation och delning är möjligt mellan användare. Under de senaste åren har nya former av sociala medier växt fram och blivit ett intressant område för forskning. Det har även blivit en ny kanal för marknadsförare att nå ut till sina kunder. Pinterest startades 2010 av Ben Stilbermann med syfte att användare kan dela bilder och skapa sina egna digitala anslagstavlor. Målet med denna studie är att analysera Varför svenskar använder Pinterest för att skapa en bredare förståelse av Pinterest som nytt socialt medium samt presentera dess funktioner, styrkor och svagheter. Vidare är vårt mål att bidra med kunskap om Pinterest och för att företag och marknadsförare ska kunna få en bättre förståelse för Pinterest och dess användare. Med en teoretisk bakgrund av Kitezmann et als (2011) definitioner över sociala mediers sju funktioner samt Sashittala & Jassawalla (2014), Bolton (2013) och Chafkin (2012) forskning kring varför människor använder Pinterest, drog vi slutsatsen att Bilddelning är den viktigaste funktionen i Pinterest. Pinterests styrka bygger på att människor får inspiration av att besöka detta sociala medium. Dess svaghet var avsaknaden av andra tilltalande funktioner såsom kommunikation och platsbeskrivning, som i vår forskning var oväsentlig till varför svenskar använder Pinterest. / Social media are web-based platforms where integration, communication and sharing are possible between users. Over the recent years new forms of social media has rapidly emerged and has become an interesting field of research. It is a new area for marketers to promote their businesses. Pinterest started in 2010 by Ben Stilbermann with the idea that users should be able to share pictures and create their own mood-boards. The objective of this research is to analyse Why Swedish people use Pinterest to create a broader understanding of this new direction of social media that focuses on pictures. Furthermore, we aim to present the functionalities, strengths and weaknesses of Pinterest so that research and marketers have a better understanding of the media itself and how it is used. With a theoretical background of Kitezmanns (2011) seven social media functionalities and Sashittala & Jassawalla (2014) and Chafkin (2012) research on why people use Pinterest, we were able to propose that sharing could be Pinterest’s most significant functionality in Sweden. The strength of Pinterest is its inspirational appeal. Its weakness is suggested to be the overall lack of other appealing functionalities, such as communication and presence, which in our research was almost non-significant to why Swedish people use Pinterest.

Syftet med denna undersökningen är att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur användare av det sociala nätverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnå syftet utformades följande frågeställningar: På vilket sätt upplevs aktiviteten på Instagram som meningsfull? Vilka normer och förväntningar uppstår i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förväntningar? Metod: Kvalitativ metod där användare av Instagram har intervjuats angående sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades därefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning på Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten på Instagram som meningsfull då det ger dem bekräftelse och skapar en känsla av gemenskap. I aktiviteten på Instagram skapas vidare en förväntan om att uttrycken ska vara roliga, kreativa och inspirerande, vilket innebär att uttryck som inte uppfyller detta sållas bort. Intervjupersonerna anpassar således ständigt sin aktivitet i strävan efter bekräftelse. Slutsats: Instagram är ett meningsfullt inslag i vardagen då aktiviteten uppfyller flera, grundläggande mänskliga behov. Detta sker dock inte villkorslöst, då man som användare behöver leva upp till de normer och förväntningar som skapas i aktiviteten för att uppleva denna som meningsfull. / The aim of this study is that by the sociological perspective of symbolic interactionism, investigate how users of the social network Instagram is experiencing activity therein as a meaningful element in their everyday lives. The questions asked were: In what way is activity on Instagram perceived as meaningful ? Which standards and expectations develop through the activity? How does the activity adapt to these standards and expectations ? Methods: Qualitative methods in which users of Instagram has been interviewed about their subjective perceptions of the meaning of the activity. Interview responses were then analyzed through the symbolic interactionism perspective, with emphasis on Erving Goffman's contribution to this. Results: The interviewees perceive the activity on Instagram as meaningful as it gives them confirmation and creates a sense of community. Activity on Instagram is expected to be fun, creative and inspiring, which means that expressions that do not meet these requirements are screened out. The interviewees are constantly adapting their activity to that expectation in their quest for confirmation. Conclusion: Instagram is a meaningful part of daily life as the activity meets several basic human needs. However, this is not unconditional, as the users need to live up to the standards and expectations that are created in the activity in order to experience this as meaningful.

Dagens teknik erbjuder en mängd olika sätt för människor att kommunicera och interagera med varandra. Denna uppsats är en studie i bilddelning på sociala medier med fokus på amatörfotografers användande av tekniken i syfte för att nå ut med sina fotografier. Huvudfokus lades på vad för strategier de använde sig av, men även på användarnas olika målsättningar. Med hjälp av tidigare forskningsarbeten och djupgående intervjuer har vi lyckats återkoppla den egna empirin med våra teoretiska utgångspunkter och dragit slutsatsen att användandet av sociala medier i syftet för att nå ut med sina bilder till andra människor varierar väldigt stort från person till person. Hur tekniken används för detta syfte är därmed unikt för den individuelle användaren, dock har vi lyckats identifiera vissa likheter i användandet av sociala medier i dessa syften. / Today’s technology offers a variety of ways for people to communicate and interact with each other. This paper is a study of photo sharing through social media networks with a focus on the amateur photographers’ usage of this technology in order to widen the spread of their pictures. A key focus was placed on what kinds of strategies were used, but also on what kind of motivations the photographers had. Using previous research and in depth interviews we’ve managed to combine our own empirical data with our theoretical interpretations and have come to the conclusion that the use of social media in the purpose of reaching out with photos to other people varies greatly depending on the person being asked. Thus, how this technology is used depends wholly on the individual user. However, we have managed to identify some similarities in the usage social media for these purposes.

Genom århundraden har bilden varit en viktig del i vårt samhälle. Den har varit en källa till underhållning, sparande av minnen och även ett sätt att kommunicera på. Bilder har använts på många olika sätt och sedan 1800-talet har vi kunnat fånga bilder genom fotografier. Med den teknik vi har i dag, kan bilder tas och delas via mobiltelefonen och på grund av detta har fotodelning ökat snabbt. Inte bara genom att vi nu har ett urval av olika fotodelningsapplikationer, utan de erbjuder även verktyg för att retuschera bilder innan de delas vidare med fördefinierade filter för enkel redigering. Vi var därför intresserade av hur dessa verktyg påverkat vårt sätt att retuschera bilder. Med det menar vi om möjligheten att använda filter förändrat hur vi tänker om retuschering och om detta spelat roll i vårt sätt att dela bilder. Resultat från enkät och intervjustudierna har visat att majoriteten av de foton som delas går genom någon form av retuschering. Vare sig det är genom fördefinierade filter eller om de redigeras manuellt finns det mycket få användare av fotodelningsapplikationer som delar oredigerade bilder. Vidare har det visat sig, som en effekt av filterfunktionen, att fler människor introduceras för konsten att redigera. / Through centuries the picture has been an important element in our community. It’s been a source to entertainment, memory sharing and also a way of communication. Pictures have been used in many ways and since the 19th century we have been able to capture pictures on photos. With the technology we have today, pictures can be taken and shared via the cellphone and because of this the photo-sharing have increased rapidly. Not only do we now have a selection of different photo-sharing networks they also offer tools to retouch the photos before sharing with predefined filters for easy editing. We were therefore interested in how these tools influence the way we retouch our photos. By that we mean if the opportunity to use filter affect how we think about retouching and if this affect the way we share our photos. By questionnaire and interview study, the result showed us that the majority of the photos that are being shared are going through some kind of retouches. Whether it is by predefined filters or if they are manually edited there are very few users of photo-sharing networks who shares unedited photos. Further it has merged that because of the filter function, more people are being introduced to the art of editing.

Photography has long been of importance for humans in aspects of community, sharing and documenting. It has previously only existed in analogue format and with larger cameras. We have presently reached a new generation of cameras and photography. The new smaller compact cameras that are provided with most cellular phones take digital images of varying quality and accounts for a large part of photography. With the emergence of social media, photography and social interaction combined came photo applications with different features. In our essay we chose to investigate the immensely popular photo application called Instagram. Our purpose is to identify how it’s being used and what filters do for the usage of it. We have, by conducting user interviews and an observational study, identified that some motifs are more popular than others, that the filter feature and aesthetic pursuit is essential for Instagram usage and that hashtags play an important part regarding “likes” and dissemination.

På Facebook är man författare till sin egen digitala självbiografi. Sociala medier och socialanätverk har gjort det möjligt för användare att kunna forma den bild av sig själv man vill visaomvärlden. Vi har gjort en studie om vilka strategier man använder sig av för att dela bilderoch vad dessa bilder säger om användarens identitet. Med hjälp av tidigare forskning samtvår egen studie bestående av intervjuer och enkäter har vi kommit fram till att man ofta delarbilder för att ta kontakt och känna gemenskap med andra människor/användare. Användarnavi undersökte vill visa den bästa bilden av sig själva samtidigt som användarna vill visa en såverklighetstrogen bild som möjligt. De har inga problem med att modifiera bilden av sigsjälva med att exempelvis ta bort en tagg eller be någon ta bort någon bild som är publiceradpå dem. Vad som visas på deras Facebookprofiler har stor betydelse för användarna. / On Facebook, you are the author of your own digital autobiography. Social media and socialnetworks have made it possible for users to decide how they want to be perceived. We haveconducted a study regarding what strategies people use to share images and what they sayabout the users identities. We have found out through previous research, interviews andsurveys that people often share images to connect with others and socialize. The users westudied wanted to present their best sides and still stay true to their personalities in real life.They have no problems with modifying their self-image by, for example, removing tags orpictures taken of them. What is displayed on their Facebook profile page is very important tothe users.