Tidigare studier inom införanden av affärssystem har visat att en stor del av införanden misslyckas, i vissa fall har det handlat om fler än hälften av alla affärsystemsinföranden. Forskningen har visat att affärssystemsinförandeprojekt anses vara särskilt komplexa och utsatta för stora risker i och med en relativt lång införandecykel. Majoriteten av de tidigare utförda studierna inom området har varit på en generell nivå och endast ett begränsat antal empiriska studier över användarperspektiv vid affärssystemsinförande existerar. En bättre förståelse för användarperspektivet skulle kunna bidra till fler lyckande affärssystemsinföranden och således behöver flera studier inom ämnet utföras.   Denna studie undersöker kritiska framgångsfaktorer ur ett användarperspektiv vid införande av affärssystem. Syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som respondenterna anser har haft störst betydelse för införandet. Till grund för undersökningen ligger framgångsfaktorer som har presenterats i tidigare forskning. En analysmodell som presenterar framgångsfaktorer från den tidigare forskningen samt användargrupperna för denna undersökning har utformats.   Studien har genomförts med en kvantitativ metod i form av enkätundersökning via Internet (frågeformulär) där fyra användargrupper har tillfrågats och medverkat i. Samtliga användargrupper består av kommunanställda ekonomer som använder ett affärssystem vilket nyligen har införts.                                                                                                                                Slutsatser från denna studie är att faktorerna Utbildning och träning, Projektstöd samt Projektledning har haft störst betydelse för användarna. Jämfört med tidigare forskning har resultaten från denna studie skiljt sig markant för vissa framgångsfaktorer, medan det för andra framgångsfaktorer föreligger en hög grad av överensstämmelse med den tidigare forskningen.

När organisationer inför ett nytt affärssystem i verksamheten behöver organisationerna kunna bedöma effekterna av införandet. Effekterna kan bedömas genom att utvärdera de mål som definierats inför projektet. Det finns utmaningar gällande arbetet med att utvärdera målsättningar med ett affärssystemsinförande. Organisationer misslyckas med att realisera definierade mål med projektet och processen att utvärdera målsättningarna ses som komplex. En litteraturstudie har genomförts för att beskriva organisationers arbete med att definiera och utvärdera mål med ett affärssystemsinförande. Empiriskt underlag har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie för att få kunskap och bidra till förståelse för hur organisationer i praktiken arbetar med utvärdering av målsättningar efter systeminförandet. Studien syftar till att bidra med kunskap och skapa ökad förståelse för hur organisationer faktiskt arbetar med att definiera mål vid införanden av affärssystemoch hur organisationer utvärderar målen. Studiens resultat visar att organisationer inte arbetar med att definiera mål och utvärdering av målen enligt litteraturens metoder och tillvägagångssätt. Därmed presenteras organisationers alternativaarbetssätt för att bedöma ett affärssystemsinförande.

Införandet av affärssystem är en komplex process. Att framgångsrikt införa ett affärssystem har länge varit en utmaning för organisationer eftersom flera olika faktorer, verksamhetsprocesser och aktörer är involverade. Att sammanställa en prioriteringslista över kritiska framgångsfaktorer kan vara ett sätt för organisationer att förbereda sig inför införandet. En prioriteringslista kan hjälpa de involverade aktörerna att få en inblick i vad som bör fokuseras på för att uppnå ett framgångsrikt införande. En prioriteringslista kan också öka förståelsen för de likheter och skillnader som finns i prioriteringen av framgångsfaktorer mellan de tre organisationsnivåerna i nivåmodellen. Tidigare prioriteringslistor har dock enbart sammanställts av ledningen på affärsutvecklingsnivån och saknar därmed perspektiv och synsätt från anställda på verksamhets- och systemutvecklingsnivån.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att beskriva och förklara likheter och skillnader i prioriteringen av kritiska framgångsfaktorer på olika organisatoriska nivåer vid införande av affärssystem. Vid utförandet av denna studie har en litteraturstudie genomförts, vilken sammanfattas i en analysmodell. Denna analysmodell har utgjort grunden för den semistrukturerade intervjuguiden som använts för att insamla empiriska primärdata med hjälp av en fallstudie. En kvalitativ forskningsmetod har således tillämpats i denna studie. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts och dessa intervjuer har sedan analyserats och jämförts med teori och tidigare studier.  Denna studies viktigaste slutsatser är: De största likheterna i prioriteringen återfinns mellan verksamhets- och systemutvecklingsnivån. De största skillnaderna i prioriteringen återfinns mellan affärsutvecklingsnivån och övriga två organisationsnivåer. Respondenternas anledningar bakom vald prioritering skilde sig åt. Respondenterna på affärsutvecklingsnivån angav tydlighet och budgettänk. Respondenterna på verksamhetsutvecklingsnivån angav kompetens och en betoning på det operativa arbetet. Respondenterna på systemutvecklingsnivån angav teknisk grund samt att prioriteringslistan representerar systemutvecklingsnivån. Studiens samtliga respondenter menar också att det är av stor vikt att involvera aktörer från de tre organisationsnivåerna i sammanställningen av en prioriteringslista. Respondenterna 2, 3, 4 och 6 menar att involveringen av aktörer från olika organisationsnivåer kan öka sannolikheten att inga behov missas eller förbises.

Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att undersöka vad som påverkar kundernas uppfattning av servicekvalitet vid införandet av ett affärssystem hos fallföretaget Askk AB. Genom intervjuer med fallföretagets kunder har studien identifierat flera faktorer som bidrar till kundernas upplevelse av servicekvaliteten. Kunderna uppskattade konsulternas proaktiva och engagerade tillvägagångssätt, snabba och effektiva kommunikation, samt deras lösningsorienterade inställning och tillgänglighet. Dessa faktorer bidrog till att skapa en positiv upplevelse av servicekvaliteten, tillsammans med systemets tillförlitlighet och användarvänlighet.