Denna studie syftar till att studera hur före detta kriminella väljer att framställa sig själva genom sina livsberättelser. Vi ämnar undersöka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna på deras livshistorier. Genom dessa berättelser vill vi få fram vilka faktorer respondenterna anser varit väsentliga under deras väg genom det kriminella och vilka vändpunkter som funnits under denna tid. Den narrativa metoden valdes som verktyg för att söka svar på våra frågeställningar. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med nio före detta kriminella ungdomar som är aktiva i Unga KRIS. Teorin som användes har rötter inom symbolisk interaktionism. Resultatet har varit att utanförskap och uppmärksamhet i ung ålder är en viktig faktor enligt många av respondenterna för att ett kriminellt beteende ska utvecklas. I äldre åldrar blir gruppdynamiken och berusningsmedel väsentliga faktorer som lett till att de fortsatt med det kriminella. Respondenternas vändpunkter har funnits i olika former och lett till stora skillnader i sina liv. / This study aims to study how former criminals choose to portray themselves through their life- stories . We intend to study young former criminals, by listening to their lifestory. Through these stories, we want to find out which factors our respondents believe has been essential during their way through the criminal life and which turning points that have existed during this time. We chose the narrative method as a tool to seek answers to our question. The material was collected through interviews with nine former criminal youth, who are active in Unga KRIS. The theory used, has its roots in symbolic interactionism. The result has been that exclusion and attention at a young age, is an important factor as for many of our respondents. In older ages group dynamics and intoxicants are significant factors that led to the continuation of the criminal according to our respondents. Our respondents’ turning points have been found in various forms and lead to large differences in our respondents' lives.

Syftet med studien var att undersöka individers erfarenheter av att använda doping. Studien är kvalitativ och utgörs av narrativa intervjuer med två före detta dopinganvändare. Huvudresultaten visade att deltagarna började med dopingpreparat bland annat på grund av låg självkänsla och en vilja att ta revansch. Resultaten visade även att deltagarna upplevt både för- och nackdelar med dopingbruket. Båda intervjudeltagarna uppgav att bekräftelse och framgångar varit dopingens fördelar samt att bieffekter, blandmissbruk och skadade relationer varit de negativa konsekvenserna av bruket. Resultaten visade även att deltagarnas avslutade bruk grundat sig i fysiska bieffekter och i ett av fallen spelade även socialt stöd en avgörande roll. Den viktigaste slutsatsen i studien är att sociala faktorer har en betydande roll för individers beteende vid dopingbruk.

Det här är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med personer som lämnat kriminella gäng. Syftet var att undersöka vad det är som gör att individer lämnar kriminella gäng, samt vad som har varit av betydelse för att upprätthålla en icke-kriminell livsstil. Frågeställningar är (1) vad behövdes för att informanten skulle kunna lämna gänglivet samt upprätthålla en icke-kriminelllivsstil? (2) Hur kan avhopparverksamheter utvecklas och anpassa sig i relation till individens behov?​​Studiens teoretiska grund bygger på Sampson & Laubs åldersgraderade teori och Glenn D. Walters livsstilsteori. Studiens resultatindikerar på att innan de lämnade det kriminella gänget skedde en vändpunkt i deras liv. Informanterna var i behov av ett mångfacetterat stöd.Icke-myndighetsdrivna avhopparverksamheter har en större förmåga att vinna förtroende och tillit med mer limiterade resurser än myndighetsdrivna avhopparverksamheter / This is a qualitative study consisting of semistructured interviews with peoplewho has left criminal gangs. The purpose was to investigate what is causingindividuals to leave criminal gangs, as well as what has been important formaintaining a non-criminal lifestyle. The key issues are (1) what was needed forthe informant to leave the gang life and maintain a non-criminal lifestyle? (2)How can support organisations for former gangmembers develop and adapt inrelation to the individual's needs? The theoretical foundation of the study is basedon Sampson & Laub's age-graded theory and Glenn D. Walters lifestyle theory.The results of the study indicate that before they left the criminal gang there was aturning point in their lives. The informants were in need of a multifaceted support.Non-government-driven support organisations for former gangmembers have agreater ability to gain trust with more limited resources than government-drivensupport organisations for former gangmembers

Den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur processen till desistance ser ut för kvinnor som haft en kriminell livsstil. Vidare har syftet varit att bidra med ökad förståelse kring faktorer och vändpunkter kring kvinnors desistance som har varit av relevans.Både desistance som process och kvinnor som begår brott har varit kunskapsluckor inom forskningen idag. Därmed är det relevant att studera kvinnors väg ut ur den kriminella livsstilen, både utifrån kunskapsluckor och preventiva syften. I den här uppsatsen har 6 semistrukturerade intervjuer utförts. Resultatet av studien visade att vägen till desistance bland kvinnor kan se olika ut från person till person och präglas av flera faktorer eller vändpunkter. Dock har likheter och gemensamma aspekter i processerna hittats. Resultatet av studien visade på att det kan finnas flera faktorer eller vändpunkter som inträffar samtidigt eller i nära anslutning under processens gång. Resultatet visade även på att kvinnornas process till desistance kan bestå av zick-zackmönster där processen till avslut inte är helt rak utan kan innefatta perioder av brottslighet och icke-brottslighet. Faktorer och vändpunkter som visade sig vara en central del i processen var sociala band, att bli mamma, påföljder, fri från missbruk, insikt i livsstil och kärleksrelationer. Dock visade resultatet på olika effekter av vändpunkterna och faktorerna, att vara mamma och fängelsestraffet kunde både upplevas som effektgivande till processen till desistance men för vissa gav det ingen effekt till avslut. / The aim of this study has been to examine the process to desistance for women who has had a criminal lifestyle. The aim has also been to contribute with an increased understanding of factors and turning points around women’s desistance.Both desistance as a process and women who commit crimes have been knowledge gaps within the field of research today. It is therefore relevant to study the way out of criminal lifestyle for women both from the knowledge gap and for prevention reasons.This study is based on 6 semi-structured interviews. The results show that the way to desistance among women can be different from one person to another and be characterized by many factors or turning points. However, common aspects and similarities have been found in the processes. The results also showed that there could be more than one factor or turning point that occur at the same time or within close connection throughout the course of the process. The result also showed that the process to desistance for the women can contain zig-zag patterns where the process to desistance is not simple and can include both periods of crime and periods without any involvement in crime.The factors and turning points that were central in the process were social bonds, to become a mother, sanctions, free from addiction, insight in the lifestyle and love relationships. However, the result also showed some different effects from the turning points and factors, where becoming a mother and imprisonment could both be experienced as effectgiving to the process to desistance but also for some women not contribute to the desistance and have no effect.

Ett växande intresse för uppkomsten av kriminalitet i samhället har i vissa fall bidragit till en negligering av före-detta kriminellas återanpassning i samhället. Studien fokuserar på individer som kallar sig för ex-kriminella där studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för ex-kriminella att ta sig ur en kriminell livsstil. Studiens frågeställning lyder vilka faktorer har betydelse för övergången från kriminell till icke-kriminell? Studien är baserad på fem intervjuer utförda på män som är medlemmar i kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället). Alla deltagare oavsett tidigare brottslighet, lever just nu ett liv utan kriminalitet. I studien används en kvalitativ metod som utformats av en tvärsnittsdesign, som innefattar semi-strukturerade intervjuer.  Respondenternas berättelser analyserades samt diskuterades utifrån Sampson och Laub’s åldersgraderande teori, likaså utifrån tidigare forskning som behandlar ämnet. Studiens resultat visar att det är individuellt vad som anses vara en viktig faktor för att ta sig ur en kriminell livsstil. Det som har kunnat igenkännas under intervjuerna är att det oftast är en eller flera faktorer som samspelar med varandra för att bidra till ett avståndstagande i kriminalitet. Tre faktorer har identifierats som betydelsefulla för att lämna en kriminell livsstil bakom sig; egen vilja, relationer samt stöd från samhället. Dessa behandlar centrala delar såsom motivation, relationer till familj, vänner och partner samt betydelsen av behandling, studier samt identitetsförändring. De centrala delarna utformades på grund av att dessa har genomgående i studien visat sig vara de mest ackurata för intervjudeltagarna. En försvagad anknytning till någon av dessa faktorer har visat sig öka risken för att individen återfaller i kriminalitet. Tidigare forskning samt åldersgraderande teorin stöds genomgående i studien då de vändpunkter som ansetts betydelsefulla för ex-kriminella att ta sig ur brottsligheten är de som varit av betydelse för deltagarna i studien. / A growing interest for the occurrence of criminality in society has in some cases contributed to a neglection of former-criminal’s reintegration in the society. The study focuses on individuals that call themselves ex-criminals where the purpose of the study is to investigate which factors that are of an importance meaning for ex-criminals to get out of a criminal lifestyle. The question formulation of the study is which factors have a meaning for the transformation from a criminal to an ex-criminal? The study is based on five interviews performed on men who are members of the Swedish association KRIS (Criminals Return Into Society). All participant’s regardless previous delinquency, are living currently a life without criminality. The study uses qualitative method that is shaped by a cross-section design, that comprises semi-structured interviews. The respondent’s stories were analysed and discussed from Sampson and Laub’s age-graded theory, as well as previous research dealing with the topic. The result of the study shows that it is individually to what is considered as an important factor to leave a criminal lifestyle. What has been recognized during the interviews is that there are usually one or more factors that interact with each other to contribute to a desistance in crime. Three factors have been identified as important to leave a criminal lifestyle behind; self-will, relations and community support. These address central parts as motivation, relationship to family, friends and partner but also the meaning of treatment, studies and identity change. These central sections were formulated because they throughout the study proved to be the most accurate for the interview participants. A weakened association to any of these factors has shown to increase the risk for the individual to relapse into criminality. Previous research as well as the age-graded theory are supported throughout the study because the turning points that are considered important for ex-criminals to get out of crime are those that have been of significance to the study participants.

"Min strategi" är en studie vars syfte är att undersöka vilka övergripande strategier, som är mest vanliga när det kommer till att undvika ett återfall i brott. Studien är baserad på en kvalitativ metod och bygger på intervjuer med fem individer vilka besitter erfarenheter av att vara kriminell. Samtliga har idag funnit en plats i samhället, distanserade från brottsliga sammanhang. Uppsatsen inkluderar även varför dessa människor slutade med kriminalitet. Studien består av fem enskilda berättelser om livet som en ung kriminell och deras relationer till familj, vänner och samhället. Det omfattar också de svårigheter i att hitta en ny plats i ett okänt sammanhang som en vuxen, och även hur dessa människor klarar av att hantera dessa svårigheter.Resultatet av studien tyder på att den övergripande strategi för att undvika ett återfall i kriminalitet, är ett återkommande eller mer en påminnande faktor av den tidpunkt då vändpunkten först uppstod. Den övergripande strategin är därmed nästan densamma som varför dessa människor först slutade med det kriminella beteendet. Genom att påminna sig själv om det förflutna samt räkna vinster och förlusterna av det kriminella beteendet, lyckas de bibehålla ett liv fritt från kriminalitet. / ”MY STRATEGY” is a study with the purpose to explore the overall strategies, of which is mostly common to avoid a relapse into crime. It’s formed by a flexible design and based on the interviews with five individuals whom possesses the experiences of being criminal. All of them have today found a place into society, distanced from criminal contexts. I will with the help by their stories find an answer to the purpose of this degree project. This essay also includes the fact of why theese people ended their criminal carrier. It comprises five individual stories about the life as a young criminal and their bonds to family, friends and society. It also embraces the difficulties in finding a new place in an unknown coherence as an adult, and also how these people manage to handle these difficulties. The result of the study applies that the overall strategy to avoid a relapse into crime, is reduplicating or a more likely, a self reminding factor from the time where the turningpoint first arose. The overall strategy is thereby almost the same as why these people first ended their criminal behaviour. By reminding themselves about the past and a recount the consequences of which they no longer want to achieve the same as they count the winnings and losses by the criminal behaviour, they manage to maintain the life of non criminal actions.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion.En konstruktionsompräglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar.I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ́Stigma ́, dels till Anselm L. Strauss teori om ́Identitet ́ med fokus på ́vändpunkter ́ och ́statusövergångar ́. Den tidigare forskningen visar på attfördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenetpsykisk ohälsa är vanligt förekommande.Dessutom finns det negativa attityder gentemot sjukskrivna och socialbidragstagare. Detta kan i sin tur påverka huruvida personer som har eller har haft erfarenheter av psykisk ohälsa lyckas få och behålla en anställning på den svenska arbetsmarknaden.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huren individssubjektiva identitetsupplevelseförändras i samband med att denne får ett lönearbetenär dennehar erfarenhetav psykisk ohälsa. Det handlar således om att försöka förstå vilkenbetydelse som en ett lönearbetekan få för vissa individer. Men även vilkenbetydelse som socialt stöd och den sociala omgivningens bemötande har i processen att ”ta sig tillbaka”.Det empiriska materialet baseras påfyra semi-struktureradeintervjuer med personer som har haft erfarenheter av psykisk ohälsa men som numera också har behållit en anställning under den längre tid. Den analysmetod som användes var Grounded Theory. Det framgickatt ens subjektiva identitetsupplevelse förändrades på så vis att man insåg att en människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos. Förändringenmöjliggjordes genom att anställningeninnebar att en dörr öppnades för att finna en ny roll och en ny mening i tillvaron. Den sociala omgivningens betydelse handlade om socialt stöd och bemötande. Förändringen av ens identitetsupplevelse skedde i takt med återhämtningsprocessen och att man successivt tillfrisknade, utvecklade strategier och återfick en värderad roll i sina egna och andras ögon / A person’s identity in relation to mental illness, employment and the social environmentis a complex social construction. A construction which is characterized by the viewthat a human develop its sense of the self in relation to other people in the social interaction, as the tradition for interaction theory suggests. In this study I relate to Erwing Goffman’s theory about ́Stigma ́and to Anselm L. Strauss’theory about ́Identity ́, with a special focus on ́turningpoints ́ and ‘transitions in social positions ́. The previous research shows that prejudice, stigma and discrimination associated with the phenomenon of mentalillness are frequent in everyday life. Furthermore, there are negative attitudes toward sick-listed people and welfare recipients. This may in turn influence whether people who have or have had experience of mental illness succeed in getting and keeping a job in the Swedish Labour Market. The purpose of this paper is to examine how one’s subjective experience of identity is changing when getting an employment, when the person has experience of some kind of mental illness. It is therefore necessary to understand the importance as an employment may have for certain individuals. It is also necessary to understand the importance of social support and theresponses from thesocialenvironmentin the process of ́getting back ́. The study’s empirical base is gathered through four semi-structured interviews of people who have had experiences of mental illness but also have kept an employment during a longer time.The method of Grounded Theory was used to analyze the empirical data. The interviews revealed that one’s subjective experience of identity changed in a way that these individuals realized that a human is so much more than just a psychiatric diagnosis. The change wasmade possible by the importance of an employment, which meant that a door was opened to find a new role and a new meaning in life. The importance of the social support and the social treatment was about such as having a coordinating role, giving courage and hope. The change of one’s experience of identity was in line with the recovery process and that they gradually recovered, developed strategies and regained a valued role in their own and other’s eyes.

Denna studie undersöker vilka faktorer som varit avgörande för att bryta före detta elevers problematiska skolfrånvaro. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur eleverna beskriver den skolbakgrund som föranlett problematisk skolfrånvaro, vilka insatser de upplever har gjorts för att bryta den problematiska skolfrånvaron samt vilka vändpunkter de kan identifiera och beskriva. Teoretisk ram för studien utgörs av Vygotskijs sociokulturella perspektiv kring hur elevers skolsvårigheter förstås ur ett relationellt perspektiv, den relationella specialpedagogikens brännpunkt, vilken har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsätt. Studiens data samlades in genom strukturerade och halvstrukturerade intervjuer med elever som per definition varit så kallade hemmasittare. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleverna har individer i sin närhet som är inlyssnande och förstående och som kan synliggöra, stödja och strukturera elevernas tillvaro i syfte att bryta sin problematiska frånvaro. Resultaten visade vidare att förutom externa insatser var stöttande föräldrar och inre motivation viktiga delar i processen att bryta sin frånvaro och återgå till studier.

<p>Dagens psykoterapiforskning domineras av effektstudier. Vad som ligger bakom patientens uppnådda förändring är inte lika utforskat. Den forskning som finns har på senare tid alltmer betonat det relationella perspektivet. Syftet med denna uppsats var att belysa några leg. psykoterapeuters erfarenhet av vändpunkter inom psykodynamisk psykoterapi inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Semistrukturerad intervju valdes som metod. Frågeställningarna berörde bidragande orsaker till vändpunkter samt hur psyko-terapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum. Resultaten visade att bidragande orsaker till en vändpunkt kunde sammanfattas under rubrikerna: allians, överföring och motöver-föring, ramfaktorer, dåtid och nutid, beroende och agens, ont och gott samt icke-verbala metoder. Hur psykoterapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum sammanfattades under rubrikerna: tecken innan en vändpunkt sker, kontakt och kroppsspråk, angelägenhet om terapin, från terapisituation till livet, självtillit och ökad mognad, realistisk självbild, förbättrade relationer och härbärgerande. En vändpunkt ansågs oftast utvecklas successivt genom terapeuts och patients gemensamma arbete. Det genuina mötets betydelse mellan terapeut och patient betonades.</p>

<p>So called honour based violence is a present problem in Sweden. Although recently there has been a steadily growing political and academic awareness around so called honour based violence, there are still problems in the face to face meeting with the victims. This dissertation contributes to the understanding of these victims. The empirical material is based on five young women's stories about growing up in a context of 'honour' and their experiences from breaking up from this context.  My ambition is letting these stories be heard and told as to lead to an increasing understanding of how these women experience themselves and their surrounding society. The purpose of this dissertation is to illustrate how young women interpret their <em>self</em> in the light of a separation from their families. How do they interpret the past, present and future? None of the women interviewed wanted to leave their family and my interpretation is that they all reached a point of no return, a point when they couldn´t see any other choice. I have called this a turning point. The turning point has been more or less apparent, but most of the women had a feeling of”I have had enough".</p>