Ett växande intresse för uppkomsten av kriminalitet i samhället har i vissa fall bidragit till en negligering av före-detta kriminellas återanpassning i samhället. Studien fokuserar på individer som kallar sig för ex-kriminella där studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för ex-kriminella att ta sig ur en kriminell livsstil. Studiens frågeställning lyder vilka faktorer har betydelse för övergången från kriminell till icke-kriminell? Studien är baserad på fem intervjuer utförda på män som är medlemmar i kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället). Alla deltagare oavsett tidigare brottslighet, lever just nu ett liv utan kriminalitet. I studien används en kvalitativ metod som utformats av en tvärsnittsdesign, som innefattar semi-strukturerade intervjuer.  Respondenternas berättelser analyserades samt diskuterades utifrån Sampson och Laub’s åldersgraderande teori, likaså utifrån tidigare forskning som behandlar ämnet. Studiens resultat visar att det är individuellt vad som anses vara en viktig faktor för att ta sig ur en kriminell livsstil. Det som har kunnat igenkännas under intervjuerna är att det oftast är en eller flera faktorer som samspelar med varandra för att bidra till ett avståndstagande i kriminalitet. Tre faktorer har identifierats som betydelsefulla för att lämna en kriminell livsstil bakom sig; egen vilja, relationer samt stöd från samhället. Dessa behandlar centrala delar såsom motivation, relationer till familj, vänner och partner samt betydelsen av behandling, studier samt identitetsförändring. De centrala delarna utformades på grund av att dessa har genomgående i studien visat sig vara de mest ackurata för intervjudeltagarna. En försvagad anknytning till någon av dessa faktorer har visat sig öka risken för att individen återfaller i kriminalitet. Tidigare forskning samt åldersgraderande teorin stöds genomgående i studien då de vändpunkter som ansetts betydelsefulla för ex-kriminella att ta sig ur brottsligheten är de som varit av betydelse för deltagarna i studien. / A growing interest for the occurrence of criminality in society has in some cases contributed to a neglection of former-criminal’s reintegration in the society. The study focuses on individuals that call themselves ex-criminals where the purpose of the study is to investigate which factors that are of an importance meaning for ex-criminals to get out of a criminal lifestyle. The question formulation of the study is which factors have a meaning for the transformation from a criminal to an ex-criminal? The study is based on five interviews performed on men who are members of the Swedish association KRIS (Criminals Return Into Society). All participant’s regardless previous delinquency, are living currently a life without criminality. The study uses qualitative method that is shaped by a cross-section design, that comprises semi-structured interviews. The respondent’s stories were analysed and discussed from Sampson and Laub’s age-graded theory, as well as previous research dealing with the topic. The result of the study shows that it is individually to what is considered as an important factor to leave a criminal lifestyle. What has been recognized during the interviews is that there are usually one or more factors that interact with each other to contribute to a desistance in crime. Three factors have been identified as important to leave a criminal lifestyle behind; self-will, relations and community support. These address central parts as motivation, relationship to family, friends and partner but also the meaning of treatment, studies and identity change. These central sections were formulated because they throughout the study proved to be the most accurate for the interview participants. A weakened association to any of these factors has shown to increase the risk for the individual to relapse into criminality. Previous research as well as the age-graded theory are supported throughout the study because the turning points that are considered important for ex-criminals to get out of crime are those that have been of significance to the study participants.

This study has been based on a qualitative approach where the focus has, primarily, been on increasing the understanding of the phenomenon of recruitment of individuals who are included and registered in criminal records. The purpose of the study was to investigate the opinions and perceptions of individuals with criminal backgrounds among persons working in recruitment. To answer the purpose, three questions were formulated: What perspectives do employers and recruiters have about people with a criminal background? What do they think about hiring people with a criminal background? How can this be linked to the labelling theory and the stigmatization theory? The usage of empirical data was collected through qualitative interviews with recruiters and employers, the data was further complemented by a questionnaire that was also addressed to recruiters and employers. Thematic analysis was then used to analyze the collected data. In the study, the collected empirical data is linked to two different theoretical points of departure: Goffman's stigmatization theory and Becker's labelling theory. The stigmatization theory and the labelling theory are used to identify recruiters' perspectives on people with criminal backgrounds, and to investigate how recruiters approach hiring people who have committed crimes. The stigmatization theory helped to clarify if and how recruiters relate to character stigmatized criminals. The labelling theory was used to understand how recruiters categorizes and uses "stamps" on job seekers based on their criminal acts. The study has shown that there appear to be varying perceptions and prejudices about people with criminal background among recruiters. A vast majority of the respondents had at some point requested an extraction of previous criminal records from their job seekers. The study has also shown that recruiters can be open and positive about hiring people who have committed crimes, at least when it comes to less serious crimes. Whether a recruiter is positive or negative about hiring a person with a criminal background seems often to be dependent on the individual case. If a recruiter chooses to hire a person who has committed a crime, they usually make their decision from the three following factors: the nature of the crime, the severity of the crime and the time of the criminal act. The workplace, type of service and tasks can also be important factors for the recruitment process. / Studien är baserad på ett kvalitativt synsätt där fokus har legat på att utöka förståelsen kring fenomenet rekrytering av personer som finns med i belastningsregistret. Syftet med studien var att undersöka åsikter och uppfattningar om individer med brottslig bakgrund bland personer som arbetar med rekrytering. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar: Hur betraktar rekryterare personer med brottslig bakgrund? Hur ställer man sig till att anställa personer med brottslig bakgrund? Hur kan detta kopplas till stämplingsteorin och teorin om stigmatisering? Som empiri användes data från kvalitativa intervjuer med rekryterare samt data från ett frågeformulär som också riktades till personer som arbetar med att rekrytera personal. Tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet. I studien kopplades empirin till två olika teoretiska utgångspunkter: Goffmans stigmatiseringsteori och Beckers stämplingsteori. Stigmatiseringsteorin och stämplingsteorin användes för att identifiera rekryterares perspektiv på personer med brottslig bakgrund, samt för att undersöka hur rekryterare ställer sig till att anställa personer som begått brott. Stigmatiseringsteorin bidrog till att belysa om och hur rekryterare förhåller sig till karaktärsstigmat brottsling. Stämplingsteorin användes för att förstå hur rekryterare kategoriserar och ”stämplar” arbetssökande personer utifrån deras brottsliga handlingar. Studiens resultat har visat att rekryterares uppfattningar om personer som begått brott kan variera. Majoriteten av respondenterna hade vid något tillfälle begärt ett utdrag ur belastningsregistret på en arbetssökande person. Det har även framkommit att rekryterare ibland kan ha fördomar om personer som begått brott. Vidare har studien visat på att rekryterare kan vara öppna och positiva till att anställa personer som begått brott, åtminstone då det gäller mindre allvarliga brott. Om en rekryterare är positiv eller negativ till att anställa en person med brottslig bakgrund beror ofta på det enskilda fallet. Om en rekryterare väljer att anställa en person som begått brott tar hen vanligtvis hänsyn till följande tre faktorer: brottets karaktär, brottets allvarlighet och tidpunkten för den brottsliga handlingen. Även arbetsplatsen, typ av tjänst och arbetsuppgifter kan vara av betydelse för rekryteringsprocessen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vägen ut ur kriminalitet sett ut för exkriminella. Studien undersöker vilka vändpunkter som varit avgörande gällande beslutet att ta avstånd från kriminaliteten. Denna studie kommer även att belysa hur ex-kriminella upplevt att de blivit bemötta av samhället vid återintegrering. Utöver detta undersöks även hur kontakten med olika myndigheter sett ut efter att lämnat kriminaliteten, utifrån ex-kriminellas perspektiv. Det empiriska underlaget är insamlat från sju intervjuer som genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Därefter har en koppling gjorts till den tidigare forskningen och studiens teoretiska bidrag. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplevde att kroppen och själen inte längre klarade av att leva i det kriminella livet, som även bestod av missbruk. Utöver detta var tidsrelaterade, traumatiska händelser och antingen/eller situationer avgörande faktorer, såsom fängelsestraff, drogöverdos och utmattning, till att de bröt upp med kriminaliteten. För flera av deltagarna blev fängelsestraffet även startpunkten för deras utträdesprocess. Fyra av deltagarna förlitade sig på sig själva under resan mot återintegrering. Detta innebar att de helst undvek att ta kontakt med några myndigheter på grund av brist på förtroende eller tidigare erfarenheter. En intervjuperson uppgav att denne var tvungen att ta kontakt med socialtjänsten för att få ekonomiskt stöd. Endast två av deltagarna uppskattade myndigheternas hjälp, då de yrkesverksamma lyssnade på dem och deras behov.

Studiens syfte är att undersöka vad som driver individer till att begå brott, vilka bidragande faktorer som avgjort att de ex-kriminella valt att lämna sin kriminella karriär, och hur socialtjänsten och arbetsförmedlingen hjälpt de ex-kriminella under vägen ut ur det kriminella livet. Studien belyser även vilken specifik händelse som varit vändpunkten för ex-kriminella och deras beslut att bli avhoppare. Hur ex-kriminellas återintegrering in i samhället sett ut samt hur samhället, myndigheter samt deras omgivning bemött dem under utträdesprocessen.Det empiriska underlaget består av kvalitativa intervjuer med fem personer som tidigare varit kriminella. Med stöd av teorier och tidigare forskningen har en analys gjorts av intervjusvaren. Faktorer såsom familjeförhållanden, ogynnsam skolgång, brottsbelastad kamratkrets samt rastlöshet, spänningssökande och bristande ekonomiska tillgångar har varit orsaker till att individer tenderar att utveckla ett kriminellt beteende. Resultatet visar även att samtliga intervjupersoner hade en utmärkande händelse som orsakade vändpunkten i deras liv. Fyra av de fem deltagarna som medverkade beslutade även att flytta till ett annat land/stad för att påbörja ett nytt liv med nya möjligheter samt reducera chanserna till att bli stämplad eller dömd på grund av sitt förflutna. Samtliga deltagare hade dåliga erfarenheter av hjälp från myndigheter då de upplevde att de inte fick bra stöd. / The purpose of the study is to investigate what motivates individuals to commit crimes, what contributing factors that have determined that ex-criminals have chosen to leave their criminal careers, and how social services and the employment service helped the ex-criminals on their way out of the criminal life.The study also sheds lights on what specific events that have been the turning point for ex-criminals and their final decision to leave the criminal lifestyle, and how ex-criminals' reintegration into society looked like and how society, authorities and their surroundings treated them during the withdrawal process. The empirical data has been collected in the form of a qualitative interview study with five ex-criminals. With the help of the selected theories and previous research, an analysis has been made of the interviews. Factors such as family relationships, unfavorable schooling, criminal friends, sensation seeking, and lack of financial assets have been reasons to why individuals tend to develop criminal behavior. The results showed that all interviewees experienced one or more specific events that caused the turning point in their lives. Majority of the participants decided to move to reduce the risk of them being judged because of their past. All participants had a bad opinion about receiving help from the authorities as they experienced that they were both badly treated and didn’t receive correct help.