Syftet med denna studie är att undersöka hur vägen ut ur kriminalitet sett ut för exkriminella. Studien undersöker vilka vändpunkter som varit avgörande gällande beslutet att ta avstånd från kriminaliteten. Denna studie kommer även att belysa hur ex-kriminella upplevt att de blivit bemötta av samhället vid återintegrering. Utöver detta undersöks även hur kontakten med olika myndigheter sett ut efter att lämnat kriminaliteten, utifrån ex-kriminellas perspektiv. Det empiriska underlaget är insamlat från sju intervjuer som genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Därefter har en koppling gjorts till den tidigare forskningen och studiens teoretiska bidrag. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplevde att kroppen och själen inte längre klarade av att leva i det kriminella livet, som även bestod av missbruk. Utöver detta var tidsrelaterade, traumatiska händelser och antingen/eller situationer avgörande faktorer, såsom fängelsestraff, drogöverdos och utmattning, till att de bröt upp med kriminaliteten. För flera av deltagarna blev fängelsestraffet även startpunkten för deras utträdesprocess. Fyra av deltagarna förlitade sig på sig själva under resan mot återintegrering. Detta innebar att de helst undvek att ta kontakt med några myndigheter på grund av brist på förtroende eller tidigare erfarenheter. En intervjuperson uppgav att denne var tvungen att ta kontakt med socialtjänsten för att få ekonomiskt stöd. Endast två av deltagarna uppskattade myndigheternas hjälp, då de yrkesverksamma lyssnade på dem och deras behov.

Vi undersökte i denna uppsats substansmissbrukares erfarenhet av vändpunkter. Bakgrunden till detta är att vi ville se om specifika vändpunkter kunde användas i preventionsbyggande syfte för att förhindra att individer hamnar i ett missbruk. Detta gjorde vi genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Vårt urval bestod av fem individer som alla hade haft ett substansmissbruk men som lyckats upprätthålla en drogfrihet under olika långa perioder fram till idag. Intervjuerna genomfördes digitalt via Teams på grund av den pågående pandemin. Vi delar upp empirin från intervjuerna utifrån fyra ämnesområden. Dessa är Vägen in i missbruk, Det aktiva missbruket, Vändpunkter och vägen ut ur missbruket samt Upprätthållandet av drogfriheten. I resultatet framkom det att vändpunkter är betydelsefullt, men att det är individuellt hur stor påverkan som vändpunkterna har på individerna. Det finns alltså ingen specifik vändpunkt som gör att en individ upprätthåller sin drogfrihet eller som kan förebygga början på ett missbruk. Vändpunkterna startar dock ett förändringsarbete hos individen och med hjälp av resurser i samhället kan en rehabilitering påbörjas.

Syftet med denna studie har varit att undersöka deltagarnas självbeskrivna vändpunkter som möjliggjort upphörandet från kriminalitet och droger, samt vilka faktorer som beskrivits som centrala i upprätthållandet av den nya livsstilen. Studien har baserats på sex intervjuer med personer som tidigare levt ett kriminellt liv. Vändpunkterna har beskrivits som en individuell kombination av en romantisk relation till en partner, brutna sociala band till viktiga närstående (exempelvis barn eller föräldrar), upplevd skadlig hälsopåverkan, anhopning av konsekvenser, personlig mognad och en nyfunnen gudstro. Upprätthållandet har beskrivits som framgångsrikt genom att deltagarna kontinuerligt utvärderat sin situation och arbetat på att bibehålla sin nya identitet. Detta har bland annat möjliggjorts genom att underhålla nya, sunda relationer; att ha en stimulerande arbetssituation; samt att vara goda förebilder, föräldrar och partners. Alla i gruppen lever idag i tolvstegsprogrammet, vilket de är övertygade om bidrar till en bestående förändring och en kontinuerlig personlig utveckling. / The purpose of this study has been to examine the participants’ self-described turning points that has enabled desistance from criminality and drugs, together with what factors described as central in the persistence of their new lifestyle. The study was based on interviews with six former offenders. The turning points were described as a unique combination of a romantic relationship to a partner, broken social bonds to important relatives, perceived adverse health effects, accumulation of consequences, personal maturity, and a newfound faith in God. The persistence were described as successful by continuously evaluating their situation and working to maintain their new identity. This was done by maintaining new, healthy relationships; a stimulating work situation; and being good role models, parents and partners. Everyone in the group is currently living with the twelve step program, since they believe it contributes to a lasting change and a continuous personal development.

This study focuses on change and continuity with the interwar period as the era to examine in the textbooks. The purpose of this study as such, is to see if the textbooks Levande Historia and Capensis on the chapter of the interwar period balance change and continuity. The theory that underlines the examination of these textbooks is the historical-thinking tradition, which highlights the importance of the students from an early age should learn to think more scientifically and to even think like a historian. Furthermore, a content analysis has been carried out on the interwar period in these textbooks to answer the questions that has been posed in the study. The content analysis highlights change above all, but it also shows that the balance between change and continuity is not even. The results show in relation toward the questions asked that the textbooks’ chapters in the interwar period does not have the balance between change and continuity, as it should. It also must be pointed out that the result of this study is focused on one chapter from both textbooks and that it does not necessarily will apply on the entire textbook. It is also highlighted in this study that there are difficulties in how students’ perspective can be affected by one-sided descriptions. The conclusion of this study shows that it is possible for further development when it comes to the content in textbooks, and that further research for improvement perhaps is what is needed forfuture students

Syftet med studien är att belysa och få ökad förståelse för hur ensamstående äldre kvinnorupplever sin flytt till äldreboende och vad god ålderdom är. Tre kvinnor har intervjuats i enkvalitativ studie med djupintervjuer som grund för den hermeneutiska tolkningen. Analysenär gjord utifrån teoretiskt livsloppsperspektiv, aktivitetsperspektiv samt genusperspektiv.Resultatet visade att upplevelsen av flytt berodde på varierande faktorer och individuellaerfarenheter. När flytten var efterlängtad upplevdes den som positiv, när flytten var mer ellermindre oundviklig var den svårare att acceptera. Vad god ålderdom innebar kan relateras tilltrygghet och tillgång till personal, ett gott utbud av aktiviteter samt goda sociala relationer.Att flytten var en vändpunkt var alla överens om. / The purpose of the study is to illustrate and gain an increased understanding of how singleelderly women experience their move to retirement homes and the resulting effects of theirquality of life. Three women have been interviewed in a qualitative study with in-depthinterviews as the basis for the hermeneutic interpretation. The analysis is made from thetheoretical perspectives of life span, activities and gender. The result showed that theexperience of moving was due to varying factors and individual experiences. When the movewas long awaited, it was perceived as positive, when the move was more or less inevitable, itwas more difficult to accept. The result also showed that quality of life was safety related toadequate staffing, a large range of attractive activities and the opportunity to be sociallyactive. That the move was a turning point was agreed upon by all.

Syftet med studien var att studera betydelsen av frälsning för upphörande med brott hosen grupp kriminella personer och vad som har gjort att de inte återfaller i brottslighet. Föratt kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuermed frälsta och icke-frälsta fångar och före detta fångar i Colombia. Utifrån intervjuernagjordes en tematisk analys baserat på bakomliggande orsaker till brottslighet, anledningtill frälsning och anledning till att inte återfalla i brottslighet. Alla intervjupersoner varöverens om att frälsningen blev en vändpunkt i deras liv, efter att de bestämt sig för attförändras. Ekonomiskt och socialt stöd i olika former och Gud beskrivs avintervjupersonerna som anledningarna till att de inte återfallit i brottslighet.Avslutningsvis konkluderades att det verkade krävas en kombination av Gud ochmateriella ting för att någon inte ska återfalla i brottslighet, samt att intervjupersonernagjorde ett aktivt val när de slutade begå brott. / The aim of the study was to examine the importance of salvation in desistance from crimein a group of criminals, and what keeps them from turning back to crime. In order toanswer the study’s questions, semi-structured interviews were conducted with redeemedand non-redeemed prisoners and former prisoners in Colombia. Based on the interviews,a thematic analysis was made covering the underlying causes of crime, the reason forsalvation and the reason for not turning back to crime. All interviewees agreed thatsalvation became a turning point in their lives as they decided to change. Financial andsocial support in various forms and God is described by the interviewees as the reason fornot turning back to crime. In conclusion, it seems that a combination of God and materialthings are required for not turning back to crime, and that the interviewees made an activechoice to stop committing crimes.

Att välja till och från gymnasiet, är en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet är två viktiga vändpunkter i människors liv. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevernas föreställningar och planer om framtiden från gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har använts och det gymnasieprogram vi undersökt är Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge. Samtliga deltagare har som mål att studera vidare på högskola eller universitet i framtiden. Ingen av dem vet ännu helt säkert vad de vill studera och arbeta med och önskar nu ta en paus från studierna för att få mer tid åt att undersöka sina karriärmöjligheter. En viktig slutsats som dragits i studien är att de intervjuade eleverna ännu inte har tillräckligt med kunskaper om vilka studie- och yrkesmöjligheter de har efter det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet. / Choice of High School education and the way ahead, is a study of the choice of High School education and the career choice after High School. These two choices are two important turning points in people’s lives. The purpose with the study is to examine High School student’s conception and plans for the future after the choice of High School until the last semester in High School. Qualitative research was used as the method and the education we examined was the Natural Science Programme. The results show that the choice of High School education is based on the wideness and opportunities it – as the respondents say – may provide. All of the respondents want to move on to study at the university in the future, but none of them knows today what they want to study and work with. Instead the respondents want to take a break from the career choosing and take time to explore their career opportunities. One important conclusion from the study is that the respondents don’t have enough knowledge today about their career opportunities after the Natural Science Programme at High School.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ungdomar beskriver steget vidare från studieavbrott till sysselsättning. Författarna använde kvalitativa forskningsintervjuer baserade på en intervjuguide för att besvara studiens frågeställningar, med avsikt att fånga in kunskap om de ungas uppfattningar kring vändpunkter samt betydelsen av självbilden och relationer i omgivningen. Totalt genomfördes fyra intervjuer med ungdomar i åldrarna 17-20 år, där samtliga gjort studieavbrott under gymnasietiden men vid tillfället för intervjuerna var åter i någon slags sysselsättning. Författarna använde tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism och KASAM för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien påvisade att samtliga ungdomar upplevt någon slags vändpunkt under vägen tillbaka till sysselsättning, som de anger varit betydande. Vändpunkterna har dock varierat i uttryck och har kunnat bestå av såväl en händelse eller ett möte. Vidare konstaterar författarna att självbilden har haft stor inverkan på ungdomarnas möjlighet att både hantera vändpunktssituationer samt på motivation till studier och att relationer med faktorerna vägledning och respektfullt bemötande varit avgörande för steget vidare mot sysselsättning. / This study aimed to investigate how school drop-outs describe their way back to any type of occupation. The authors carried out a qualitative study with interviews based on an interview guide to be able to answer the studies questions at issue, with the intention to capture knowledge about the young adults’ opinion concerning turning-points and the meaning of self-image and relations in the surroundings. In a total, four interviews were carried out with young adults in the ages of 17-20 years, whom had dropped-out of high-school but were, at the time of the interviews, back in some kind of occupation. The authors used previously published science articles, along with the theoretical perspective of symbolic interactionism and KASAM to analyze the data. The result of this study showed that all of the young adults had experienced some kind of turning-point during their way back to an occupation, which they found to be substantial. There were some variations in how these turning-points occurred; they turned out to be an event as well as a meeting. Further on, the authors has found that self-image have had a great effect on the young adults´ possibilities to handle turning-point situations, as well as their motivation for studies, and that relations with factors of guidance and a respectful treatment has been crucial for the step towards an occupation.

The aim of this study was to understand how gang members desist from their gangs and which role authorities have in the process. More specifically the aim was to discover turning points and find out how the former gang members themselves look upon the contact with authorities, for example social services. This study was based on five interviews and two autobiographies with former gang members. The interviews took place in a organisation for former offenders in Sweden and the choice of autobiographies was based on the purpose of this study. As the results showed, the most common turning points was social bonds, fear of prison, disappointment and traumatic events or experiences. Authorities did not have any impact on the decision of leaving the gang. Former gang members also indicated that they had negative experiences with the authorities. Based on the results of this study suggestions for improvement have emerged. Authorities need to have experienced employees, knowledge about gang members, have a flexible work method and a positive approach.

Syftet med studien är att undersöka vilka som är de avgörande faktorerna till att individen lämnar den kriminella livsstilen samt upprätthåller den prosociala livsstilen. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att besvara studiens syfte har fem respondenter inkluderats från föreningen KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället i Malmö. Alla fem respondenter har suttit i fängelset och haft en tidigare kriminell livsstil. Resultatet påvisade att fyra faktorer var avgörande för att lämna den kriminella livsstilen: avslutande av missbruk, familj, påföljd och hälsa. Där missbruksproblematiken hade en stark koppling till deras kriminalitet. Gällande den prosociala livsstilen menade respondenterna att relationer, förändrat konsekvenstänk, sysselsättning och avslutande av missbruk var drivkraften till upprätthållandet. Avslutningsvis menade respondenterna att det oftast inte finns endast en specifik faktor till avslutandet eller upprätthållandet, utan viljan att förändra sin livsstil måste finnas där. / This study aims to investigate what the crucial factors for an individual leaving the criminal lifestyle and maintaining the prosocial lifestyle are. The study has used a qualitative method in the form of semi-structured interviews. To respond to the purpose of the study, five respondents have been included from the association KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället in Malmö. All five respondents have been in prison and had a previous criminal lifestyle. The results showed that there were four crucial factors to leaving the criminal lifestyle: the termination of addiction, family, penalty and health. Where the problem of abuse had a strong connection to their crime. Regarding the prosocial lifestyle respondents argued that relationships, mindfulness of consequences, employment and termination of addiction were the driving force for maintaining a prosocial lifestyle. In conclusion the respondents expressed that there is often not only a specific factor that dictates if one is able to maintain nor end criminal behavior, but instead the will to change lifestyle is what must be prominent.