En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion.En konstruktionsompräglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar.I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ́Stigma ́, dels till Anselm L. Strauss teori om ́Identitet ́ med fokus på ́vändpunkter ́ och ́statusövergångar ́. Den tidigare forskningen visar på attfördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenetpsykisk ohälsa är vanligt förekommande.Dessutom finns det negativa attityder gentemot sjukskrivna och socialbidragstagare. Detta kan i sin tur påverka huruvida personer som har eller har haft erfarenheter av psykisk ohälsa lyckas få och behålla en anställning på den svenska arbetsmarknaden.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huren individssubjektiva identitetsupplevelseförändras i samband med att denne får ett lönearbetenär dennehar erfarenhetav psykisk ohälsa. Det handlar således om att försöka förstå vilkenbetydelse som en ett lönearbetekan få för vissa individer. Men även vilkenbetydelse som socialt stöd och den sociala omgivningens bemötande har i processen att ”ta sig tillbaka”.Det empiriska materialet baseras påfyra semi-struktureradeintervjuer med personer som har haft erfarenheter av psykisk ohälsa men som numera också har behållit en anställning under den längre tid. Den analysmetod som användes var Grounded Theory. Det framgickatt ens subjektiva identitetsupplevelse förändrades på så vis att man insåg att en människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos. Förändringenmöjliggjordes genom att anställningeninnebar att en dörr öppnades för att finna en ny roll och en ny mening i tillvaron. Den sociala omgivningens betydelse handlade om socialt stöd och bemötande. Förändringen av ens identitetsupplevelse skedde i takt med återhämtningsprocessen och att man successivt tillfrisknade, utvecklade strategier och återfick en värderad roll i sina egna och andras ögon / A person’s identity in relation to mental illness, employment and the social environmentis a complex social construction. A construction which is characterized by the viewthat a human develop its sense of the self in relation to other people in the social interaction, as the tradition for interaction theory suggests. In this study I relate to Erwing Goffman’s theory about ́Stigma ́and to Anselm L. Strauss’theory about ́Identity ́, with a special focus on ́turningpoints ́ and ‘transitions in social positions ́. The previous research shows that prejudice, stigma and discrimination associated with the phenomenon of mentalillness are frequent in everyday life. Furthermore, there are negative attitudes toward sick-listed people and welfare recipients. This may in turn influence whether people who have or have had experience of mental illness succeed in getting and keeping a job in the Swedish Labour Market. The purpose of this paper is to examine how one’s subjective experience of identity is changing when getting an employment, when the person has experience of some kind of mental illness. It is therefore necessary to understand the importance as an employment may have for certain individuals. It is also necessary to understand the importance of social support and theresponses from thesocialenvironmentin the process of ́getting back ́. The study’s empirical base is gathered through four semi-structured interviews of people who have had experiences of mental illness but also have kept an employment during a longer time.The method of Grounded Theory was used to analyze the empirical data. The interviews revealed that one’s subjective experience of identity changed in a way that these individuals realized that a human is so much more than just a psychiatric diagnosis. The change wasmade possible by the importance of an employment, which meant that a door was opened to find a new role and a new meaning in life. The importance of the social support and the social treatment was about such as having a coordinating role, giving courage and hope. The change of one’s experience of identity was in line with the recovery process and that they gradually recovered, developed strategies and regained a valued role in their own and other’s eyes.