Nyhetsmedia har en stor roll i att forma samhällets uppfattningar om händelser. Genom att studera skandalrapportering kring dopning utifrån ett genusperspektiv belyses mediernas roll i skapandet och upprätthållandet av könsstereotyper och könsnormer inom såväl skandalrapportering som nyhetsjournalistik. Studiens syfte är att belysa rådande strukturer och uppmärksamma eventuella könsskillnader inom dopning och sportjournalistik. Syftet är även att undersöka eventuella skillnader i hur artiklar skandaliseras beroende på könstillhörigheten hos den dopade idrottaren. Detta syfte uppnåddes genom en kvantitativ innehållsanalys av totalt 197 artiklar om de sex mest uppmärksammade dopningsfallen under 2000-talet i Sverige. Studien har utgångspunkt i teorier om skandaler, gestaltning och genus och utifrån dessa har de variabler som används vid kodning utformats. Tidigare forskning inom sportjournalistik, genusrepresentation i media samt könsstereoryper används för att förklara och diskutera studiens resultat.   Resultatet av studien visar att det inte är särskilt stora skillnader i hur kvinnliga och manliga dopade idrottare beskrivs i svensk nyhetsmedia. Det kan också konstateras att de får ungefär lika mycket utrymme och majoriteten av artiklarna är skandaliserade. Skandaliseringen skiljer sig främst på en punkt där kvinnorna själva beskylls för dopningen medan männen målas upp som offer då dopningsdomen skylls på någon eller något annat. Vidare forskning baseras på upptäckter under kodningsarbetet då tydliga skillnader i framställning av idrottare med svensk respektive utländsk bakgrund noterades. / The news media plays a significant role in creating society's perceptions of events. By studying scandal reporting regarding doping from a gender perspective, the media's role in creating and keeping gender stereotypes and norms within scandal reporting and news journalism is highlighted. The study aims to shed light on existing structures and draw attention to potential gender differences within doping and sports journalism. It also aims to show potential differences in how articles are scandalized depending on the gender identity of the doped athlete. This purpose of the study was achieved through a quantitative content analysis of a total of 197 articles on the six most well-known doping cases in Sweden during the 21st century. The study is based on theories of scandals, representation, and gender, shaping the coding variables. Prior research in sports journalism, gender representation in the media, and gender stereotypes is used to explain and discuss the study's findings. The study’s results indicate that there are not very big differences in how doped female and male athletes are described in the Swedish news media. It can also be stated that they get nearly the same amount of space on the agenda and most of the articles are scandalous. The way the articles are scandalous mainly differs on one point where the women are blamed for the doping, while the men are portrayed as victims when the doping verdict is blamed on something or someone else. Further research is based on discoveries during the coding process, noting clear differences in the portrayal of athletes with Swedish versus foreign backgrounds.

Title: How to Construct the Perfect Scandal – a study of the news reported by Expressen concerning the SD-scandal Author: Linnea Ivarsson This C-paper presents the incident concerning the political party Sverigedemokraterna in Expressen in November 2012. The newspaper was the main source of the news reporting with the mobile phone camera film from the occurance and led the way of the news reporting in Sweden about three party members. The paper investigates how the story telling of the so called SD-scandal was constructed, using Critical Discourse Analysis as the analysis method combined with selected parts from the analysis method of critical linguistics. The theories that have been used to establish the results of the analysis are Critical Discourse as a theory based on Norman Fairclough and Teun A. van Dijks theoretical keystones combined with Sigurd Allerns and Ester Pollacks theories and schematic point of view on the constructions of political scandals in media. With the theories and analysis methods above mentioned the results turned out to confirm the theory about how political scandals in media are constructed and designed with certain strategies and agenda. The authors of the articles in Expressen showed the reader that they throughout the process had a certain plan with the material the editors of the newspaper had before the scandal burst. The way they used quotes from the witnesses, the leader Jimmie Åkesson and from the political members combined with how they edited the mobile phone film and published it in a strategic way analyzed with the discourse analysis as a starting point showed that the newspaper constructed the roles and the discourse that were intermediated. Coincidences did not exist in this news reporting and the process from the first interview with the witness until the last article when some of the men were resigned seemed to have been strategically planned out even before the first article was published. In the conclusion of the paper it shows that Expressen seemed to have a well planned strategy in their news reporting of the three politicians in the film and the occurrences. Political scandals in media have looked the same for quite some time and by the result of this analysis it will still have the same construction since the outcome of this story was effective and profiting for the newspaper. At the same time, the discourse of hypocritical and lying politicians is effectively reproduced through how the reporting was constructed and angled. Even though racism might have seemed to be the main theme of the articles, the purpose seemed to have been to put the politicians in a precarious and almost unfixable situation, a process we have seen many times before in media.

No description available.

Tidigare forskning visar att nyhetsrapporteringar i media har en tendens att gestalta våld mot kvinnor som isolerade händelser och inte som ett utbrett problem, samtidigt som annan forskning menar på att det är ett socialt problem i nära relationer. Genom en kvalitativ språklig innehållsanalys har 30 nyhetsartiklar analyserats mellan 2007–2021 för att undersöka om det finns några skillnader eller likheter i nyhetsrapporteringen gällande våldsbrott mot kvinnor över tid. Resultatet av analysen tyder på att det knappt skett någon förändring i hur nyhetsartiklar gällande våldsbrott mot kvinnor gestaltas de senaste 15 åren. / Previous research shows that news reports in the media have an tendency to portray violence against women as isolated events and not as a widespread problem, while other research suggests that it is a social problem in close relationships. Through a qualitative linguistic content analysis, 30 news articles were analyzed between 2007–2021 to investigate whether there are any differences or similarities in the news reporting regarding violent crimes against women over time. The results of the analysis indicate that there has hardly been any change in how news articles regarding violent crimes against women are portrayed in the last 15 years.

<p>Utgångspunkten för min studie har varit att se på ur vilket perspektiv Islam behandlas i tre västerländska nyhetskanaler eller nyhetsprogram. De tre undersökta nyhetskanalerna har varit Euronews, Aktuellt och TV4s nyheter. Undersökningen har gjorts under mars månad år 2000. Ett nyhetsprogram från var och en av de tre kanalerna spelades in varje dag.</p><p>För att en korrekt tolkning skall ha varit möjlig har jag vidare studerat en mängd litteratur. En del har behandlat vad Islam är, medan annan litteratur behandlat hur media använder olika stereotyper och schablonsbilder när de skall beskriva ett nyhetsfenomen. När det gäller mediabilden så förekommer det i arbetet en separat punkt som just behandlar media och dess bilder av verkligheten. En annan kompletterande litteratur har rört ämnet "orientalism" vilket kan beskrivas som ett specifikt sätt att beskriva Orienten på. Detta har föranlett att en separat punkt med ämnet "orientalism" finns i mitt arbete.</p><p>Vidare innehåller arbetet en enkätundersökning utförd på Högskolan i Gävle 000828. I enkäten frågas om olika ords värdeladdning. Nästan samtliga ord som förekom i enkäten har en anknytning till ett islamiskt sammanhang.</p>

Since the emergence of social media websites as an established part of our society, the landscape ofcommunication has undergone dramatic changes. Especially in the field of journalism, the impact ofsocial media websites, such as Twitter, has been the subject of discussions about the actual partsocial media play in communication and news reporting. The general opinion has been that socialmedia has revolutionized the way we communicate and that a shift in power is taking place as themasses now engage in, and affect, our societies way of spreading information. This study is acritical discussion about whether Twitter in particular, and social media in general, has affected thejournalistic field in the extent that many claim it has. By comparing theories about traditionalmedia, such as television and newspapers, with recent studies about Twitter, we conclude that it isto early to establish the role of social media. I find that Twitter has today become an extended partof the journalistic methods and that it is merely a new tool for communication rather than a platformthat has allowed the masses to challenge the current ways of news reporting.

Undersökningen syftar till att med kvantitativ innehållsanalys besvara frågeställningarna: Vilka synliga källor förkommer i den svenska nyhetsrapporteringen? Hur ser fördelningen mellan de undersökta källorna ut? I vilken utsträckning används sociala medier som källa? Uppsatsen bygger på en explorativ totalundersökning av samtliga källor förekommande under den svenska nyhetsrapporteringen om revolutionen i Egypten under perioden 2011-01-26 – 2011-02-12. Materialet består av nyhetsartiklar från Sveriges sex största nyhetstidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan). Teoretiska utgångspunkter är teoribildningar runt journalistikens roll i samhället, demokrati och källteori. Resultaten visar på att Twitter och de sociala medierna har slagit igenom som kanal för nyhetskällor i Sverige och i än större utsträckning används dessa kanaler som omvärldsbevakningsverktyg av journalister. De undersökta nyhetstidningarna har sammanslaget använt Twitter som primärkälla vid tolv tillfällen.

Utgångspunkten för min studie har varit att se på ur vilket perspektiv Islam behandlas i tre västerländska nyhetskanaler eller nyhetsprogram. De tre undersökta nyhetskanalerna har varit Euronews, Aktuellt och TV4s nyheter. Undersökningen har gjorts under mars månad år 2000. Ett nyhetsprogram från var och en av de tre kanalerna spelades in varje dag. För att en korrekt tolkning skall ha varit möjlig har jag vidare studerat en mängd litteratur. En del har behandlat vad Islam är, medan annan litteratur behandlat hur media använder olika stereotyper och schablonsbilder när de skall beskriva ett nyhetsfenomen. När det gäller mediabilden så förekommer det i arbetet en separat punkt som just behandlar media och dess bilder av verkligheten. En annan kompletterande litteratur har rört ämnet "orientalism" vilket kan beskrivas som ett specifikt sätt att beskriva Orienten på. Detta har föranlett att en separat punkt med ämnet "orientalism" finns i mitt arbete. Vidare innehåller arbetet en enkätundersökning utförd på Högskolan i Gävle 000828. I enkäten frågas om olika ords värdeladdning. Nästan samtliga ord som förekom i enkäten har en anknytning till ett islamiskt sammanhang.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende. Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Med grunden i valda teorier diskuteras de resultat som undersökningen visar, med fokus på dramatisering. Vår slutsats är att båda tidningarna, men främst Aftonbladet har skapat en vinklad bild av olika händelser, genom sin frekventa användning av dramatisering i texterna. Vinklingen visade sig vara negativ, vilket beror på valet av ord och sammanhang som tidningarna gjort. / This study aims to study the media’s reporting on a number of specific events linked to the SOS Alarm. In our study, we wish to gain an insight into how the newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter presents SOS Alarm in their news releases. Media reporting is important to study because the media image of SOS Alarm can affect public confidence in this actor of society. This is important because the image and the way media produce different events affect people, our social and cultural context, to see and perceive the reality we live in. The media is a powerful tool for people’s options, values and affect people’s behavior. The study has used the method of quality content analysis and focused on 43 newspaper articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter. With the foundation of the selected theories discussed the results that the investigation concludes with a focus on the dramatization. Our conclusion in the analysis of reporting on SOS Alarm is that both papers, but mainly Aftonbladet has created a biased and partially inaccurate picture of different events by the frequent use of dramatizations in the texts. The bias proved out to be negative, which depends on the choice of words and context in which the newspapers have done.

Sexuella trakasserier på grund av kön är något som förekommer frekvent, det påvisar inte minst #metoo-rörelsen som startades i USA. Hashtaggen #metoo spred sig fort över hela världen, tusentals och åter tusentals kvinnor slöt samman och bildade egna hashtaggs för att uppmärksamma sexuella trakasserier på grund av kön inom deras specifika arbetsområde. Kvinnan har under lång tid blivit sedd på som det svagare könet och har inte haft samma rättigheter som män, varken i samhället eller över sig själv. Med tiden har lagar för att samhället ska bli mer jämställt stiftats, och även lagar gällande sexuella trakasserier. Denna studie berör #metoo-rörelsen och nyhetsrapporteringen kring den och det empiriska materialet är en kvalitativ jämförande studie mellan en svensk och en norsk dagstidning. Syftet med studien är att se om nyhetsrapporteringen gällande #metoo skiljer sig åt mellan länderna och i så fall på vilket sätt. Vidare har en kvalitativ deskriptiv analysmetod genomförts på åtta artiklar, där fyra artiklar är från Dagens Nyheter i Sverige och fyra artiklar kommer från Aftenposten i Norge. Artiklarna har därefter parats ihop i fyra olika teman och ställts mot varandra. I studien analyserades differenserna i artiklarna, hur de framställer #metoo och således också jämställdhet, sexuella trakasserier och kopplingen till sociala medier. I resultatet går det att utläsa att en viss skillnad finns mellan nyhetsrapporteringen gällande #metoo mellan Dagens Nyheter i Sverige och Aftenposten i Norge. De artiklar från Dagens Nyheter lämnar ofta läsaren med obesvarade frågor medan de från Aftenposten i större utsträckning besvarar de frågor man inledningsvis får. De artiklar från Aftenposten har också större fokus på just Sverige och andra länder jämfört med vad de artiklar från Dagens Nyheter har.  Nyckelord: #metoo, sexuella trakasserier, jämställdhet, kvinna, man, nyhetsrapportering / Sexual harassment due to gender is something that is frequent and the #metoo-movement that has its roots in USA is an excellent example for that. The hashtag metoo spread through out the world in a rapid pace. Thousands of women merged, and formed their own hashtags to acknowledge sexual harassment due to gender in their specific workplace. For a long period of time the woman has been seen as the weaker gender and have not had the same rights as men, either in society or over themselves. The time has passed and with it laws have been established that seeks to a more equal society, and laws against sexual harassment due to gender is also a fact. This study affects the #metoo-movement and the news reporting around it, the empirical material is a qualitative comparative study between a Swedish and Norwegian newspaper. The purpose of the study is to see if the news reporting regarding the #metoo is different compared between the two countries, and if so in what way. Furthermore, a qualitative descriptive analysis method has been implemented on eight articles were four is from Dagens Nyheter in Sweden and four articles are from Aftenposten from Norway. The articles have been paired together in four different themes, and then objected to each other. In the study the articles are depth analyzed in aspect for their difference how they are producing #metoo and furthermore equality, sexual harassment and the connection to social media. In the result, it can be seen that there is a certain difference between the news report on #metoo between Dagens Nyheter in Sweden and Aftenposten in Norway. The articles from Dagens Nyheter often leave the reader with unanswered questions whilst the ones from Aftenposten often answer the questions the reader initially gets. The articles from Aftenposten has more focus on Sweden and other countries compared to the articles from Dagens Nyheter  Keywords: #metoo, sexual harassment, equality, woman, man, news reporting