Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna. Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalys Slutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet.  För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk.  Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet. Överlag hade nyhetsrapporteringen en sensationaliserad karaktär där större delen av innehållet hade någon form av spekulation eller hårdvinkling, vilket kan skapa omedelbara effekter på partiets varumärke.

Media and journalists influence the Swedish democracy and form opinions among the public. With this is mind, media has a responsibility to be a critical institution and to strive for impartial reporting. However, it can be argued that party political opinions are embedded within media organisations hence, preventing neutral reports. With this in mind, Systembolaget, the Swedish alcohol monopoly, becomes especially interesting. Partly, because CEO, Magdalena Gerger, recently wrote a debate article protesting a motion allowing direct sales from small business alcohol producers. Additionally, Systembolaget has a unique position of power in the Swedish society.  The purpose of this thesis is to explain which generalised image of Systembolaget that is portrayed based on articles from the four largest Swedish newspapers: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, over the course of one year. In order to meet the purpose, a quantitative content analysis was conducted, where 412 articles from the selected newspapers were analysed. A qualitative method was then used to analyse expressed opinions towards Systembolaget.  The findings indicate that a majority of the articles about Systembolaget tended to be “neutral” (e.g. beverage tips). Furthermore, none of the analysed articles were written with an auditing perspective on Systembolaget. Finally, the thesis concluded that there is a difference between the selected newspapers reporting on Systembolaget. Future research should strive to further look into the reporting of Systembolaget through time.

Brottspreventiva satsningar i Staffanstorp med användning av märk-DNA där projektet namngavs ”Staffanstorpsmodellen” genomfördes från oktober 2015 till september 2016 för att uppfylla sitt medborgarlöfte att bekämpa inbrotten i kommunen. Utvärdering av detta projekt utfördes 2017 där en paradox belystes, inbrottsstatistiken hade minskat drastiskt medan den senaste trygghatsmätningen påvisade en ökad otrygghet för att bli utsatt för inbrott. Denna studie är skriven på uppdrag av UC Syd för att undersöka en faktor som kan medfört detta resultat. Genom analys av tidningsartiklar kring hur dessa rapporterat kring inbrott och med utgång i tidigare forskning kring medias inflytande på upplevd otrygghet och rädsla, avser studien att se om framförandet på något sätt kunnat bidra till en ökad känsla av otrygghet för att bli utsatt för inbrott. Resultaten påvisar en genomgående objektivt framförande i tidningsartiklarna och därmed drogs slutsatsen att dessa inte varit en bidragande faktor. / Crime prevention initiatives in Staffanstorp using the method of DNA-marking where the project went by the name of “Staffanstorpsmodellen” was carried out from October 2015 to September 2016 in order to fulfill their citizen’s promise to fight the burglary in the city. Evaluation of this project was carried out 2017 in which a paradox was discovered, the burglary rates had drastically reduced while the latest security assessment of the residents showed an increased level of fear of being subjected to burglary. This study is written on behalf of UC Syd to investigate a factor which could lead to this increase. By analyzing newspaper articles on the topic of and how they reported burglary and comparing this to previous research of the media's influence on perceived insecurity and fear, the study intends to see if the performance could in any way contribute to an increased sense of insecurity for being subjected to burglary. The result shows a consistent objective presentation in the newspaper articles, thus concluding that these have not been a contributing factor.

Den här uppsatsen undersöker hur andra världskriget kommuniceras i utdrag från Markus Zusaks roman Boktjuven och artiklar från DN. Analysen ämnar till att undersöka hur skillnader i text uppvisas gällande samma händelser, separerade i två olika medier från olika tidsperioder. Valet av artiklar utgick från de kronologiska händelserna i romanen. För att undersöka hur kriget presenterades i olika medium användes delar av Lennart Hellspongs komparativa metod för brukstexter, genom vilken skillnader och likheter i kontext, stil och attityd kunde urskiljas. I Boktjuven kommuniceras ett närhetsperspektiv genom att visa händelser på en mindre skala. Språkhandlingarna varierar och kan tolkas som förklaringar för att få läsaren att förstå sammanhanget. Attityderna i utdragen av boken är överlag negativaoch har en målande, gestaltande och subjektiv stil. Å andra sidan kommunicerar artiklarnafrån DN kriget på ett mer distanserat sätt och fokuserar på en internationell skala. Språkhandlingarna i artiklarna är informerande och har varierade attityder men baseras i en neutral medvetenhet och en objektiv stil. En fördel med att använda Boktjuven är förekomsten av detaljerade individuella händelser som beskrivs genom att använda fakta som framkom efter kriget. Ett resultat och en nackdel är därför att boken inte speglar den dåvarande globala världssituationen. Detta kompletteras genom artiklarna i DN. Där kommunicerades samtida information och eventuellt om händelser internationellt under krigsåren. På så sätt är en fördel med artiklarna från DN att de speglar den dåvarande reella världssituationen även omdet är en nackdel att artiklarna inte hade tillgång till senare fakta som framkom efter kriget.

In October 2017, the Spanish region Catalonia held a referendum vote on independence, but was not able to declare independence because of a strong opposition from the central government in Madrid. For the news media there are different ways to describe an event like this and these ways might have different outcomes on those who take part of the news. With a background inthe Catalan independence movement and the democratic role of news media, the aim of this study is to examine how Swedish newspapers in their reporting shaped the independence process, before and after the referendumOctober 1st 2017, to determine any shift in the reporting. With a qualitative text analysis, the study examines 16 newspaper articles in relation to framing theory to determine which forms of framings that were used. This study finds that Swedish newspapers shapes the independence process as strategy- or issue framed, with the strategy frame appearing once more in the reporting after the referendum than before.

This study investigates the news media coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter, the two major newspapers in Sweden, surrounding narcotics. We investigate the relationship between the hegemony in Swedish drug-policy and news reporting, to examine whether a larger cultural hegemony can be said to exist. The existence of a larger cultural hegemony depends upon social institutions, such as news media, reproducing the values of a political hegemony. We have chosen a discourse-theoretical framework, where hegemony, ideology and discourse are central concepts. Our theoretical framework also includes broader concepts and theories from the field of journalism studies, such as agenda setting and news values. The study contains both a quantitative and a qualitative analysis, to examine different aspects of news coverage of narcotics. Our methodological approach is based on Fairclough’s critical discourse analysis (CDA) and is largely operationalized using Carvalho’s (2008) methodological template, with analytical tools borrowed form Boréus (2005), Cohen (2002) and Christie & Bruun (1985). Our analysis shows that news coverage of narcotics in the second half of 2020 in Aftonbladet and Dagens Nyheter is heavily dominated by crime-reporting, where law enforcement agents and narratives are given great amounts of framing power, which in turn reproduces the hegemonic values of Swedish drug policy, which promotes a juridical discourse in relation to drug-related problems. Previous research has found that Swedish drug policy is largely influenced by moral values rather than scientific research, which reflects our study’s findings of a higher prevalence of a moral discourse over a medical discourse. Lastly, there is an almost total absence of a recreational discourse in our material. These findings demonstrate how the hegemonic values of Swedish drug policy are reflected in the news media, which could point to the existence of a larger cultural hegemony in relation to narcotics in Sweden. However, the qualitative analysis also highlights examples where a high degree of interdiscursivity can be distinguished, which could point to a challenging of hegemonic values in Swedish drug policies.

This bachelor's thesis examines the phenomenon of consumer boycotts and its correlation between strategies in crisis communication and news framing in written media. When the Swedish chocolate brand Marabou was targeted by news media in late May of 2023 as consumers started to boycott the brand, its parent company Mondelez International faced a challenge trying to repair its brand. Utilizing a mixed-methods approach, data were collected through three major written news sources, as well as the affected product’s owner company’s press releases, with two relevant debate articles. The findings suggest a possible correlation between how organizations manage crisis communication with how media outlets frame stories. However, the extent of this impact may vary across different boycotts, as this thesis only analyzes a single event. Furthermore, while this study analyzes a correlation between crisis communication and news framing from written media channels, new technology, such as social media, facilitates new forms of participation, which have not been analyzed in this case. This research contributes to a deeper understanding of the evolving relationship between crisis communication and news framing from media channels.

Denna studie undersöker och jämför hur rapporteringen i två svenska nyhetsmedier, Dagens Nyheter och Expressen, skiljer sig mellan två fall av försvunna kvinnor som är av olika nationalitet men båda boende i Sverige. Studien har en kvalitativ ansats och har utförts genom kvalitativa textanalyser med massmedieretorisk textanalys som bakgrund. I förhållande till detta använder sig studien av teorier vilket behandlar principer för det ideala offret, intersektionalitetsteori i form av begreppet ”missing white woman syndrome” samt teorier om andrafiering. I studiens resultat och analys framkommer det att det är övervägande skillnader i rapporteringen mellan de två fallen. Den kvinna som har en annan nationalitet än svensk personifieras inte i samma utsträckning som den nationellt svenska kvinnan då hon exempelvis inte nämns vid namn lika ofta i artiklarna. Den nationellt svenska kvinnan beskrivs uppfylla samtliga principer för att ses som ett idealt offer. Inom teorier kring andrafiering och intersektionalitet visar resultatet att den kvinna som inte är nationellt svensk beskrivs som den avvikande gruppen, en del av ”de andra”.

När denna uppsats skrivs har det gått drygt fem år sedan #metoo-rörelsen och införandet av samtyckeslagstiftningen i Sverige. Dessa två händelser anses ha haft inverkan på den allmänna kunskapen om och synen på sexualbrott, där skulden i större utsträckning flyttas över från offret till gärningsmannen.  Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur offer och gärningsman gestaltas grammatiskt i nyhetstexter i svenska tidningar före och efter #metoo-rörelsen och samtyckeslagstiftningen. Undersökningen utgår från transitivitetssystemet inom Hallidays systemisk-funktionella grammatik och i huvudsak analyseras processtyper samt första- och andradeltagare. 50 nyhetsartiklar om våldtäkt från svenska tidningar, hälften från 2016 och hälften från 2022 är föremål för undersökningen.  Resultaten visar att gärningsmannen 2022 i större utsträckning konstrueras som aktiv och ansvarig samt placeras mer i centrum än i texterna från 2016.