I denna uppsats används kvantitativ innehållsanalys för att pröva storstadspressens objektivitet gällande rapporteringen om valrörelsen 2014. Storstadspressen definieras som de fyra stockholmstidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Syftet är att kartlägga hur dessa tidningar rapporterar om sammanhållningen inom de två politiska blocken, Alliansen och De rödgröna, vilka konkurrerar om att bilda regering efter valet. Objektivitet har operationaliserats som opartiskhet, vilket avser att medier balanserar uppmärksamheten och graden av positiv och negativ framställning mellan parterna i ett givet sammanhang. Resultaten indikerade att storstadspressens rapportering av valrörelsen, med avseende på sammanhållningen inom blocken, gynnade Alliansen mer än De rödgröna och att skillnaderna mellan tidningarna var betydande. För två av fyra tidningar kunde partiskhetsutlåtanden göras, där en bedöms som partisk och en som opartisk. Dagens Nyheters rapportering bedömdes som partisk, då Alliansens fick betydligt mer uppmärksamhet och nästan uteslutande positiv uppmärksamhet, samtidigt som De rödgröna fick avsevärt mindre utrymme och mestadels negativ uppmärksamhet. Svenska Dagbladet å andra sidan lyckades balansera sin rapportering mellan blocken, både i fråga om utrymme och behandling och bedömdes därför som opartisk i frågan. Aftonbladet och Expressens resultat var tvetydiga och tillät inte att utlåtanden gjordes, åt det ena eller andra hållet.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland.   Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland. Tidningarna vi undersökte som fått representera Skåneregionen var Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Skånska Dagbladet, Ystads Allehanda och Kvällsposten. Tidningarna som fått representera Stockholm, Västerbotten och Gotland var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Västerbottens-Kuriren och Gotlands Tidningar.   Resultatet visade på att det fanns små skillnader i hur de skånska och övriga tidningarna gestaltade Sverigedemokraterna. Artiklarna var till största del gestaltade ur ett spelperspektiv i regionerna. Vi fann dock skillnader gällande rapporteringen av partiet. Sverigedemokraterna fick större exponering i de skånska tidningarna sett till antalet artiklar och storleken på artiklarna.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om tendenser i aktuell bevakning av miljöfrågor i en morgontidning jämfört med en kvällstidning. Tidigare studier har visat att miljönyheterna minskat i antal samtidigt som flera tidningar gjort nedskärningar de senaste åren. Med studien kommer jag att se hur miljönyheter får plats i tidningarna under de förändrade förutsättningarna. Jag har undersökt Dagens Nyheters och Aftonbladets pappersversioner för att jämföra omfattningen av miljönyheter och på vilket sätt dessa tidningar rapporterar om dem. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Artiklarna jag undersökt ä̈r från två veckor våren 2009 och 2013. Som utgångspunkt har jag använt mig av teorier om mediernas nyhetsvärdering och tabloidernas sensationsjournalistik. Resultatet från den undersökta perioden båda åren visade att DN skrev mer om miljönyheter än AB. AB hade lika många miljöartiklar båda åren medan DN:s miljöartiklar hade minskat från år 2009 till 2013. Totalt hade DN 74 miljöartiklar och AB 29 miljöartiklar. Den största skillnaden var att AB skrev mer sensationellt om sina miljönyheter än DN. AB hade fler civila huvudaktörer, fler bilder i sina miljöartiklar samt oftare tillspetsade rubriker. Å andra sidan använde båda tidningarna i lika hög grad personifiering av huvudaktören i sina texter. En annan intressant skillnad var att den vanligaste artikeltypen i AB var debattartiklar medan den vanligaste artikeltypen i DN var notiser och allmänna nyhetsartiklar.

No description available.

Syfte och frågeställning: Att undersöka hur två svenska nyhetstidningar valt att skildra en nyhet under vald period. Detta görs genom att besvara följande frågeställning: På vilket sätt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ebolaviruset i sina tidningsartiklar från 1 maj 2014 till och med den 31 oktober 2014? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på samtliga artiklar publicerade i DN och SvD under perioden 1 maj 2014 till och med 31 oktober 2014 samt diskursanalys på sex artiklar. Huvudresultat: I studien framkom det en tydlig förändring i artiklarna under hela undersökningsperioden. Det förändrades från att vara diskussioner om en kris till att sedan diskuteras om olika åtgärder för att minska oroligheten bland invånarna.

Studiens resultat pekar på att text/länkformatet är det format som genererar mest engagemang hos mottagarna på Facebook och att de inläggen som är personliga/informativa uppskattas mest bland mottagarna på Facebook. Videoinlägg är generellt det inläggsformat som är minst effektivt samtidigt som det är ett format som delas ungefär lika ofta som andra typer av inläggsformat. Bildinlägg är i stort sett lika engagerande som text/länk-inläggen och bekräftar således tidigare forskning om att bildinlägg är en effektiv metod för att skapa engagemang. Studiens resultat visar också på att reklambaserade och uppmanande inlägg har en mindre effekt än personliga och informativa inlägg.

Problemformulering och syfte: Under 2015 pågick den största flyktingkrisen, benämnt flyktingsituation i denna studie, sedan andra världskriget, vilken uppmärksammades i stor utsträckning i svenska medier under hösten 2015. Medierna, som majoriteten människor i Sverige dagligen tar del av, ses idag som ett dominerande instrument för information och opinionsbildning i samhället. Forskare är eniga om att medier har en stor del i människors liv och många av forskarna menar att medier påverkar människors åsikter. Syftet med studien är att undersöka hur Dagens Nyheter och Aftonbladet nyhetsrapporterade om flyktingsituationen under två perioder hösten 2015 samt utforska eventuella samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters och Aftonbladets nyhetsartiklar. Antalet nyhetsartiklar uppgick i 145. Huvudresultat: Resultatet visar att tidningarna frekvent rapporterade om politik, integration och invandring, i Europa i första perioden medan tidningarna rapporterade mindre frekvent i andra perioden men oftast om samma ämne som i första perioden, fast i Sverige. Rapporteringen skrevs ofta ur en politisk synvinkel. Rapporteringen innehöll även mycket dramatik och ofta gestaltades flyktingsituationen som en flyktingkris. Några tydliga samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen går inte att dra några slutsatser om. Det finns dock skillnader mellan perioderna vilket gör att det bör ha påverkat läsarna i någon riktning. I vilken riktning går det dock inte att säga något om.

We are today living in a society with endless possibilities. A society where you can dream about something more. What makes you happy is important to study, though it’s a big part of people’s life quality. It’s important to consider how media chooses to portray it, because it affects how the society judges and adapts to the message media is sending out. The purpose of this essay is to consider how happiness is constructed in evening papers and how it differs between different gender portrayals. The methods that were used were a quantitative content analysis and a critical discourse analysis founded by Norman Fairclough. The material was mainly taken from Swedish evening papers Aftonbladet and Expressen. A total of 203 articles were analyzed, and a total of 19 articles were more closely analyzed with a critical discourse analysis. Theories that were used in the analysis were theories about happiness, gender, framing and stereotypes, as well as earlier research on the subject concerning portraits and gender.The result shows that there are different subjects that are being connected to happiness, but being in a happy relationship and having a well receiving job are the most popular ones. Most the portrayed people are famous in some way. There are several differences between male and female portrayals and the most vital ones are a central focus on men’s work life, and for women there are more focus on children, looks and praise for managing to fight her way through life.

Abstract Titel: Medias skildring av privatleasing Författare: Mattias Beer   Handledare: Jonas Jonsson Examinator: Sven Ross Typ av arbete: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms Universitet Tidpunkt: Höstterminen 2016 Antal ord: 11 441 Syfte och frågeställning: Att undersöka hur två svenska dagstidningar valt att skildra privatleasing under en vald period. Detta görs genom att besvara följande frågeställning: På vilket sätt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet konceptet privatleasing i sina tidningsartiklar under tidsperioden 1 januari 2015 till och med den 1 oktober 2016? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på samtliga artiklar publicerade i Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet under perioden 1 januari 2015 till 1 oktober 2016. Huvudresultat: I studien framkom det en förändring i artiklarna under undersökningsperioden, en förändring från en positiv vinkling av privatleasing till en mer kritisk och undersökande vinkel. Nyckelord: Privatleasing, kvantitativ innehållsanalys, dagstidningar, agenda setting

The aim of this study is try to map the view of libraries and promote reading in four SOU-documents (Statens Offentliga Utredningar/state public invesigations) from the years 1974, 1984, 1997 and 2012. Different approaches used to promote reading during the years are also investigated. The method, a Mixed Method Research, intends to discover rare or divergent terms in each of these documents. The documents directives and chapters related to promote reading are summarized. A quantitative content analysis which consists of a compilation of the terms in the documents is made. Unique or divergent terms are selected from this compilation, and further their contextual meaning in libraries and promote reading is investigated with a qualitative content analysis. Conclusions drawn from this study show that there are changes in SOU’s views of libraries and promote reading between the different years. For example, there was regularly a positive attitude to libraries and their role in promote reading during periods of declining reading abilities. Another example showed that Internet was held in a much more negative regard for people’s reading abilities during 2012 than in earlier years. A big change in the approaches for promote reading was technological advances due to the Internet, and the distribution of books via digital bookstores.