Vår undersökning om läsprojekt på viskastrandgymnasiet som innebär 20 minuters skönlitteratur läsning på första lektionen på dagen utfördes via enkätutdelning till årskurs två elever från 5 olika program. Vi ställde 12 bestämda frågor i syfte att få information om elevers åsikter angående läsning och dess effekter i utveckling av läsförståelse och kunskap. Resultatet har visat att en majoritet av tillfrågade eleverna bekräftar att 20 minuters läsning under den första lektionen på dagen ger positiva effekter i deras läsförståelse, skriv förmåga, avslappning, koncentrations förmåga och utveckling i kunskap. Att 20 minuters morgonläsning är viktigt håller 67 % av elever med om, men vår undersökning har också visat att det finns en minoritet med Ca 33 % av eleverna alltså 16 av 49 tillfrågade, som inte tyckte det. Tidigare nationella och internationella undersökningar visar att elevers läsförståelse har försämrats, vilket beror på läslusten hos elever. En jämförelse av vår undersökning med både nationella och internationella studier som gjorts tidigare, visar ungefär samma resultat. Det kan vara olika faktorer som påverkar läslusten hos elever, bland anat deras personliga identitet, grupptillhörighet, uppväxt miljö, föräldrarnas utbildningsnivå, och mm. Men i vår undersökning har visat sig att elever med högutbildade föräldrar har högre läslust jämför med de övriga. Trots att det finns ett svagt intresse hos en del av eleverna i läsprojekt har vår studie visat att det finns en vinst för skolor att bedriva det.

<p>Studien har syftat till att undersöka elevers attityd till läsning av skönlitteratur. Jag har jämfört enkät- och intervjumaterial från två olika skolor som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Den ena har sedan flera år tillbaka ett läsprojekt på skolan där skönlitteraturläsning inkluderas i, och ges undervisningstid i flera ämnen, och den andra arbetar mer traditionellt med läsning ungefär en lektion i veckan inom svenskämnet. Då underlaget i undersökningen är litet kan inga generella slutsatser dras, men det verkar som om eleverna som deltagit i läsprojektet, skola Ett, läser något mer på fritiden än eleverna på skola</p><p>Två.</p>

The purpose of this thesis was to study the view of reading and reading promotion that emerges in the project presentations from the public libraries that the Swedish Arts Council granted money in 2012. We also wanted to examine how the libraries worked on promoting reading in these projects. To find this out, we used a directed content analysis and analyzed the material with the help of two different theories, one of the views of reading and one of the librarians role in mediation of literature. We found that the view of reading in these projects emphasizes that reading itself is important, the content and how to read is less important. For the non-readers new media can be a way into reading. To create joy of reading was the goal that most libraries expressed. The work with reading promotion was all about new ways of thinking and how to find new ways to reach the readers where they are. The methods could be traditional, like booktalks, or less traditional, like using tablets or joining readers in the forest.

Syftet med undersökningen är att granska motiven för, samt beskriva och utvärdera delar av det organiserade läsprojekt som sedan år 2000 pågår i arbetsenhet 4 på Gumaeliusskolan i Örebro. Undersökningsarbetet har sin utgångspunkt i den metod som i den traditionella forskningsprocessen benämns som observation. Observation ska här förstås som en samlingsbeteckning för alla de olika metoder som använts för att söka empirisk kontakt med undersökningens informanter. Backman (1998) För att få reda på vad elever och lärare tycker om litteraturläsning på schemat intervjuas i undersökningen sexton informanter, av dessa är fyra undervisande lärare i arbetslag 4 på Gumaeliusskolan i Örebro samt övriga tolv elever i årskurs 7 respektive 9. Även om den schemalagda läsningen i arbetsenhet 4, under de sex år som den har pågått, har funnit sin form och läspassen numera ses av majoriteten elever och personal som naturliga inslag i arbetsveckan är inte projektet befriat från konflikter. Läsprojektet har successivt förändrats från att i början ha varit präglat av ett mer instrumentellt tänkande till att idag mest handla om elevernas upplevelse vid läsning eller om man så vill, en förskjutning från nytta till nöje. Undersökningens slutsats är att projektet ska ges mer tid att finna sin form och att det ska skötas av behöriga svensklärare. Idag bearbetas inte elevernas läsning med vare sig boksamtal eller kontinuerliga läsloggar. I fortsättningen är det önskvärt att läsprojektet kommer att knytas till didaktik som teori om skolans bildningsinnehåll (klassisk humanistisk bildningsteoretisk didaktik).

The purpose of this thesis is to examine projects for readingpromotion, aimed at boys, between 8 and 16 years of age. Therelations between librarians approaches to reading and methodsfor reading promotion are analysed with a gender perspective.The study is based on qualitative methods. Librarians involved infour reading projects have been interviewed. In the analysis, ourempirical material is related to theories of approaches to reading.Results have also been compared with earlier studies regardingboys reading, reading promotion, gender and male stereotypes.We find that an emancipatory approach towards reading is themost common. The librarians´ views showed that discussion,development, reading for pleasure and focus on the content of thebook were central to the methods used in the projects. Thelibrarians focused on the boys’ own interests, as well as ondiscussions and reading development. / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med detta examensarbete är att belysa begreppet och företeelsen läsprojekt och att undersöka varför lärare väljer att arbeta med och i läsprojekt. </p><p>Första delen består av textstudier där begreppet och företeelsen sätts in i ett historiskt och samhälleligt sammanhang och där definitioner görs. </p><p>Andra delen består av resultat från fältundersökningar och intervjuer och beskriver hur tre sinsemellan mycket olika läsprojekt i grundskolan ser ut och vad de inblandade lärarna tycker om sina läsprojekt. </p><p>I diskussionen konstateras att läsprojekt har rötter både i den reformpedagogiska traditionen och i ett engagemang för läsning från samhällets sida, men att läsprojekten inte har någon fast och given form. </p><p>Slutsatsen som dras är att lärarna väljer att arbeta med och i läsprojekt, eftersom de likt en sol lyser upp skolvardagen för både lärare och elever och därför upplevs som mycket stimulerande.</p>

Syftet med detta examensarbete är att belysa begreppet och företeelsen läsprojekt och att undersöka varför lärare väljer att arbeta med och i läsprojekt. Första delen består av textstudier där begreppet och företeelsen sätts in i ett historiskt och samhälleligt sammanhang och där definitioner görs. Andra delen består av resultat från fältundersökningar och intervjuer och beskriver hur tre sinsemellan mycket olika läsprojekt i grundskolan ser ut och vad de inblandade lärarna tycker om sina läsprojekt. I diskussionen konstateras att läsprojekt har rötter både i den reformpedagogiska traditionen och i ett engagemang för läsning från samhällets sida, men att läsprojekten inte har någon fast och given form. Slutsatsen som dras är att lärarna väljer att arbeta med och i läsprojekt, eftersom de likt en sol lyser upp skolvardagen för både lärare och elever och därför upplevs som mycket stimulerande.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare använder sig av läsprojekt och litteratur i sin undervisning i grundskolans senare år. Frågeställningarna som är utgångspunkt för studien är:-Hur argumenterar lärare för användningen av litteratur i grundskolans senare år?-Vilka likheter eller skillnader mellan lärares användning av litteratur och läsprojekt finns i olika skolor?-Vilken effekt har läsprojekten, enligt lärarna, haft på eleverna? Undersökningen innefattar 3 stycken intervjuer gjorda med fyra lärare och en bibliotekarie på skolor i Jönköpings kommun. Lärarna har svarat på frågor rörande arbetsmetoder, målbeskrivning, litteraturval och effekter rörande de läsprojekt de arbetat med. Alla lärare arbetar på liknande sätt med litteraturen i sina läsprojekt och har mål som liknar varandra. Det som mest skiljer sig åt mellan lärarna är bakgrunden till att de startat läsprojekt. Det finns olika faktorer som påverkat lärarna till att starta projekten. En av lärarna hade startat sitt projekt på grund av att hennes elever hade dåligt självförtroende och dåliga resultat i svenskan. En annan för att hon tyckte det skulle vara kul att samarbeta med någon med ett litteraturintresse. En skola hade sedan en längre tid haft läsprojektet som ett stående moment i undervisningen. Studien visar att effekterna av läsprojekten var något lärarna inte reflekterat närmare över. En av lärarna hade dock sett en skillnad i elevernas beteende och självförtroende i klassrummet. Effekterna av ett läsprojekt är dock något som kan vara svårt att mäta.

Studien har syftat till att undersöka elevers attityd till läsning av skönlitteratur. Jag har jämfört enkät- och intervjumaterial från två olika skolor som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Den ena har sedan flera år tillbaka ett läsprojekt på skolan där skönlitteraturläsning inkluderas i, och ges undervisningstid i flera ämnen, och den andra arbetar mer traditionellt med läsning ungefär en lektion i veckan inom svenskämnet. Då underlaget i undersökningen är litet kan inga generella slutsatser dras, men det verkar som om eleverna som deltagit i läsprojektet, skola Ett, läser något mer på fritiden än eleverna på skola Två.

ABSTRAKTHemström Marianne & Jonasson Anna (2011). Läslust och läsförståelse – en longitudinell studie över 3 år (Motivation of reading and reading conprehemsion - a longitudinal study during 3 years). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogexamen, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna aktionsstudie är att ta reda på huruvida läslusten och läsförståelsen har ökat hos eleverna i år 9 efter att de har deltagit i ett strukturerat och lärarlett läsprojekt under tre års tid. Vi frågade oss vilken påverkan det treåriga läsprojektet har haft på eleverna i år 9 gällande deras läslust och läsförståelse och om vi genom läsprojektet når de elever i undersökningsgruppen som har svag läsförståelse, samt om läsprojektet har ökat medvetenheten hos pedagogerna gällande läsning och läsförståelse. För att få reda på detta har vi använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Eleverna har genomgått läsförståelsetest i år 7 och två år senare i år 9. De har svarat på en enkät och sedan har vi intervjuat fyra av de i studien ingående eleverna. Lärarna har svarat på en enkät och bibliotekarien på skolan har intervjuats. Resultatet visar att elevernas läsförståelse i genomsnitt har ökat med 38 % i jämförelse med kontrollgruppens 14 %. Det har även skett en ökning hos 13 av 16 elever som vid studiens början ansågs ha svag läsförståelse. Flertalet anser att deras läslust, samt läsförståelse inte har påverkats av vårt läsprojekt, emedan flertalet lärare tror eller har märkt att många elever tycker att det är roligare att läsa böcker och att elevernas läsförståelse har ökat. Att svaren skiljer sig åt problematiseras i diskussionskapitlet. Bibliotekariens uppfattning är, att lusten att läsa skönlitterära böcker absolut har ökat för ett stort antal elever eftersom hon kan se det på den statistik hon för över antalet utlånade böcker/ljudböcker. Då eleverna lånar fler avancerade böcker idag drar hon slutsatsen att också läsförståelsen ökat. De lärare som inte är svensklärare anser att deras medvetenhet gällande läsning och läsförståelse har ökat, men att några känner att de inte har tiden att förbereda som de skulle ha velat. / Motivation of reading and reading conprehemsion - a longitudinal study during 3 years