Syftet med undersökningen är att granska motiven för, samt beskriva och utvärdera delar av det organiserade läsprojekt som sedan år 2000 pågår i arbetsenhet 4 på Gumaeliusskolan i Örebro. Undersökningsarbetet har sin utgångspunkt i den metod som i den traditionella forskningsprocessen benämns som observation. Observation ska här förstås som en samlingsbeteckning för alla de olika metoder som använts för att söka empirisk kontakt med undersökningens informanter. Backman (1998) För att få reda på vad elever och lärare tycker om litteraturläsning på schemat intervjuas i undersökningen sexton informanter, av dessa är fyra undervisande lärare i arbetslag 4 på Gumaeliusskolan i Örebro samt övriga tolv elever i årskurs 7 respektive 9. Även om den schemalagda läsningen i arbetsenhet 4, under de sex år som den har pågått, har funnit sin form och läspassen numera ses av majoriteten elever och personal som naturliga inslag i arbetsveckan är inte projektet befriat från konflikter. Läsprojektet har successivt förändrats från att i början ha varit präglat av ett mer instrumentellt tänkande till att idag mest handla om elevernas upplevelse vid läsning eller om man så vill, en förskjutning från nytta till nöje. Undersökningens slutsats är att projektet ska ges mer tid att finna sin form och att det ska skötas av behöriga svensklärare. Idag bearbetas inte elevernas läsning med vare sig boksamtal eller kontinuerliga läsloggar. I fortsättningen är det önskvärt att läsprojektet kommer att knytas till didaktik som teori om skolans bildningsinnehåll (klassisk humanistisk bildningsteoretisk didaktik).