Högbegåvade barn i Sverige har svårt att komma till sin rätt. De sista åren har intresset växt även här i norden, vilket kommer till uttryck i talrika bidrag i såväl medier som forskning. Men vilken kunskap om högbegåvade finns ute i skolorna och hur används den? I min kunskapsöversikt ska jag fokusera på eleverna, deras eventuella problem, deras behov och hur dessa bemöts. Med matematikundervisningen som exempel ska jag försöka kartlägga forskningen om högbegåvade elevers situation i skolan: Vilka problem har de, hur och i vilken utsträckning ses respektive identifieras de och deras särskilda behov, vilken stöd får de (om överhuvudtaget) och hur effektivt är det? Dock framförallt: Hur tänker de högbegåvade eleverna själva om skolan och dess matematikundervisning? För att skapa en överblick över relevant forskning inom det avgränsade området gjordes systematiska sökningar i databasen ERIC ECSBOhost, baserade på forskningsöversiktensfrågeställning och dessa kompletterades med en manuell sökning. Det visade sig att studiernas resultat gick långt utöver att bara gälla de högbegåvade elevernas attityder. Även om kunskapsöversiktens syfte egentligen fokuserade på eleverna, deras behov, kunskaper, attityder och välbefinnande, så är detta nära förknippat med och beroende av faktorer i elevernas miljö på olika nivåer. Detta förklarar, varför de undersökta artiklarna behandlar aspekter gällande högbegåvades situation på såväl individ-, skol- som samhällsnivå.