Elevernas motivation i förhållande till undervisningskvaliteten och vice versa har uppmärksammats såväl av lärare, skolledare, myndigheter och övriga aktörer inblandade i skolutvecklingsarbetet (Skolverket, 2013). I nuvarande studien undersöks Kooperativt Lärandets tillämpning och dess påverkan i elevernas motivation inom ämnet programmering på gymnasiet och hur arbetssättet kan användas för att utveckla elevernas glädje för kunskap. Perspektivet för studien är elevcentrerat och ägnar sig åt två forskningsfrågor: 1) Vad har gymnasieeleverna för uppfattning om hur Kooperativt Lärande kan påverka deras motivation? och 2) På vilket sätt kan Kooperativt Lärande som arbetssätt utveckla elevernas motivation inom programmeringsundervisning? I studien används en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar med utgångspunkt i deltagarnas förkunskaper om Kooperativt Lärande och gruppens låga motivation i programmeringsundervisningen som reflekteras i resultaten av första diagnosenkäten. Det didaktiska ingreppet inom den egna undervisningspraktiken blir en avgörande insats och visar tydliga förändringar i en ytterligare enkät där resultaten jämförs med diagnosen. Genom fördjupande intervjuer undersöks motivationen i en fokusgrupp, och de hinder vilka framkallar de mindre lyckade resultaten. Resultaten av datainsamlingen analyseras och jämförs med den teoretiska ramen och tidigare forskning i litteraturöversikten. Studien visar en konsekvent förbättring i både den gemensamma och individuella motivationen samt en ökning av deltagarnas kunskaper om lärandestrategier. Kooperativt Lärande visar sig vara en stimulerande undervisningsstrategi för både eleverna och pedagogen vilka bestämmer sig för att försätta med förebyggande kontinuerligt arbete inom ämnet programmering i gymnasieskolan.

Denna studie syftar till att utforska hur införandet av programmering i skolundervisningen påverkar elevers inlärning. Målet är att analysera och förstå vilka konsekvenser introduktionen av programmering kan ha för elevernas kunskapsutveckling och förmåga att lösa matematiska problem. För att strukturera och genomföra min forskning har jag använt mig av vägledningen från Jarl Backmans bok "Rapporter och uppsatser", som har varit en viktig referens för att utveckla en metodologisk ram för mitt arbete. Programmering har blivit alltmer relevant i dagens teknologiska samhälle, och dess inkludering i skolundervisningen har blivit ett ämne av ökande intresse. Genom att integrera programmering i skolan kan vi undersöka hur det påverkar elevers inlärning. För att undersöka detta ämne har jag sökt olika källor, inklusive Brymans (2011) bok "Samhällsvetenskapliga metoder". Brymans teoretiska ramverk har varit användbart för att visa på olika perspektiv på inlärning och hur programmering kan påverka kognitiva processer. Jag har även utforskat empiriska studier och rapporter från skolan som har implementerat programmering i sin undervisning. Denna studie undersökte inlärningsprocessen för åtta elever i grundskolan som arbetade med programmeringsuppgifter i en klassrumsmiljö. Genom observation och analys av elevernas engagemang, samarbete och interaktion med läraren, baserat på teoretiska perspektiv som konstruktivism och det sociokulturella perspektivet, framkom flera viktiga insikter. Studien som genomfördes använde sig av intervjuer och observationer för att samla data om elevernas beteenden och interaktioner under programmeringslektioner. Observationerna följde ett specifikt protokoll som fokuserade på tre huvudområden: elevernas engagemang i uppgifterna, samarbetet mellan eleverna, och deras interaktion med läraren. Resultaten visade att elevernas engagemang i programmeringsuppgifterna varierade, med vissa elever som visade hög grad av fokus och andra som var mindre motiverade. Samarbetet mellan eleverna var generellt sett positivt, där många elever hjälper varandra att lösa problem och förbättra sina kodningar. Interaktionen med läraren varierade också, där några elever aktivt sökte hjälp och feedback medan andra föredrog att arbeta mer självständigt. Slutsatsen från studien var att elevernas engagemang och samarbete var avgörande för deras framgång i programmering. De som visade högt engagemang och aktivt samarbetade med sina kamrater och läraren utvecklade sina programmeringsfärdigheter mer effektivt. För att förbättra elevernas inlärning rekommenderas det att skapa en stödjande miljö som främjar samarbete, erbjuder extra stöd och uppmuntrar öppen kommunikation med läraren.