Zugl.: Dresden, Techn. Universiẗat, Diss., 2001.

Kvarteret Limkokaren/Oden, Hässleholm, Skåne, skall bebyggas och förtätas. Hässleholms Vatten AB, har ställt kravet att den avrinningsvolym som får komma från området efter byggnation inte får överstiga 1 l/s ha. Hela området är på ca 2 hektar. Genom att bebygga ett område förändras avrinningsvolymen och -hastigheten för dagvattnet. Mer hårgjorda ytor minskar också möjligheten för nederbörden att infiltrera och återgå till grundvattnet. På så sätt förändras den naturliga vattencykeln. Genom att imitera naturen och återskapa naturliga områden i bebyggelse kan ökad nederbördsinfiltrering rekonstrueras och volym- och hastighetsavrinningen reduceras. Ekologisk dagvattenhantering (ED) bygger på att återskapa den naturliga vattencykeln. För området har olika ED komponenter, så som bioretentions- och bevuxna diken, infiltrationsplanteringar och dammar, använts för att framförallt uppnå målet för avrinningsvolymen men även ge en viss rening av dagvattnet samt skapa en omväxlande, behaglig och välkomnande utemiljö. Resultatet utgörs av ett förslag till väl fungerande ED system som klarar de krav som finns och som har byggts upp utifrån situationsplanen för kvarteret och med hänsyn tagna till de naturliga förutsättningar området har. Osäkerheten kring de olika ED komponenternas verkliga kapacitet att reducera stora delar utav ett Q100 regn har ifrågasatts. Det är troligt att den beräknade avrinningen som sker i samband med ett större regn är direkt underskattad. Diskussion om hur ökad avrinningsvolym skall hanteras har framlett till förslag på att ytterligare marköversvämning i parkområden kan vara nödvändigt. Genom att använda ekologisk dagvattenhantering har avrinningsvolymen till kommunalt ledningsnät begränsats samtidigt som området kan användas för rekreation, lek och lärande. Ekologisk dagvattenhantering är ett bra alternativ för kvarteret Limkokaren/Oden men kan även användas i andra områden med andra ändamål än volymreduktion. / The quarter Limkokaren/Oden in the center of Hässleholm, Sweden, is going to be developed and more densely populated. In order to get permission to build on this area there are requirements from the sewage company, Hässleholms Vatten AB. The requirements concern the storm water volume that can be accepted to enter the drainage system. This runoff volume from the area should not exceed 1 l/s and hectare after the construction work has been finished. The whole area is about 2 hectares. The development will result in a change of storm water runoff in both volume and velocity. More paved surfaces will reduce the ability for the storm water to infiltrate and return to the groundwater. In this way the natural water cycle will change. By mimicking nature and build natural runoff and infiltration areas in between the settlements the infiltration of storm water can be increased and in the same time the runoff volume and velocity can be reduced. Ecological storm water management (ED) is based upon the idea to recreate the natural water cycle. In these study bioretention swales, swales, infiltration plantings and dams have been proposed as different ED components that can be used to reach the requirement. Calculations have been made in order to reach the requirements with using the right components for the ED system. These components also give the local environment a pleasant and inviting appearance and at the same time contribute with some cleaning of the storm water. The result should be a good working ED system that manage the requirement for the runoff volume. The system is designed by the situation map and by the natural conditions of the area. But is the ED components ability to reduce the runoff volume in the same order as the calculations? The reduction capacity of the system in case of a smaller rain is probably in the same order as the calculations. For a large rain event the runoff volume will be much larger and in order to handle the bigger volume it is proposed that flooding the green areas in the quarter should be allowed. Ecological storm water management is a good alternative for this area but can also be used in other places with different requirements.

Minskning av populationer av större vattensalamander har skett under senare år, förmodligen på grund av bl a tillgång på naturdammar men också på grund av fragmentering av närliggande mark och utsättning av fisk och kräftor i dessa dammar. Fokuset i den här studien kommer därmed att ligga på just hur predation och dammarnas omgivning påverkar förekomsten av större vattensalamander. En inventering av 123 dammar under lekperioden (april – juni) genomfördes tillsammans med biologer på Borås Stad för att undersöka större vattensalamanderns utbredning i kommunen. Större vattensalamander observerades i 18 av dammarna (15 %). Av dessa 18 dammar fanns potentiella predatorer i 53 %, medan resterande 47 % dammar saknade predatorer, Den vanligaste omgivningstyp som större vattensalamander observerades i omgavs av odlingsmark (55,5%), medan dammar omgivna av trädgård eller samhälle var minst vanlig och endast bestod av 5,5 % av observationerna.

Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper. Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby. Litteratursökning, en analys av platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess. Jag har utgått från Hemenways (2009) sammanställning av permakulturprinciper. Resultat av mitt arbete är ett gestaltningsförslag samt förslag på perenna växter som lämpar sig för platsen. Fokus är att skapa ett bra mikroklimat åt växterna och att välja en stor mångfald av ätbara perenna växter (med tyngdpunkt på frukt- och bärodling). Jag har beskrivit metoder för att anlägga odlingsterrasser och en damm. Mitt arbete ger ett exempel på hur permakulturprinciper kan användas vid planering av en trädgård. Jag anser att principerna ger en bra ram i planeringsarbetet som kompletterar traditionella kunskaper om odling och design. Viktiga element i planeringen är att skapa gynnsamma förbindelser mellan människor, växter, djur och ting, att vara sparsam med energi och resurser samt att skapa småskaliga system med fokus på matproduktion. Principerna uppmuntrar till att ha ett öppet sinne och att se helheten. Min uppfattning är att en mer frekvent tillämpning av principerna vid både privata och offentliga planeringar skulle vara en vinst för samhället.

Zugl.: Zürich, Techn. Hochsch., Diss.

In connection with the admittance of the EC-directive (99/31/EC) in Swedish politic, through the constitution of waste depositing (2001:512) at year 2001, the rules about management the landfills and leachates tightened. At the landfill Vissberga in the municipality of Hallsberg, a leachate treatment plant was constructed just a year thereafter. This treatment plant consisted of an aerated pond with a following land treatment and a willow cultivation to replace the land treatment during the summer. In this case the parameters, which were estimated as the most important to reduce, were iron and nitrogen. The iron would react with the oxygen-rich water in the aerated pond and precipitate to ferric-hydroxide and than settle in a calm zone of the pond. The rest of it would be reduced by filtration in the land treatment. The elimination of nitrogen would happened by two biological processes. The first one was intended to be in the aerated pond, where ammonium ions would oxidise to nitrate by the process called nitrification. The established nitrate would then be transformed to nitrogen gas by a denitrification in the land treatment and be emitted to the air. Unfortunately the reduction has not been desirable, why the main objective of this thesis is to quantify the problem and identify the limitations of the plant by describing the processes involved and find out which factors that affects them, in particular the impact of the temperature. This was executed by a literature study about the processes and by studying results from analysis that were obtained both from earlier samples and from samples which were done during this thesis. At the end it appears that the plant was overloaded and that this probably depends on incorrect estimates of the leachate water flow, done during the dimensioning of the plant. Due to the high flow the ferric-hydroxide can’t be settled and the nitrifyers don’t have enough time to reduce the nitrate. One part of the objective was to found out in which degradation phase the landfill are for the moment, to see what changes is to expect in the combination of the leachate water in the future. However, it was difficult to say with certainty, due to the circumstances that the landfill currently is in the methane phase and the knowledge of the next phase, the humic phase, is very limited because very few landfills has now days reached this phase. The phase determination was made by comparisons between composition of the leachate water of Vissberga and leachate water from the literature. An interview study was also done during this thesis, where people from the Counties Agency in the county of Örebro and Västmanland, the municipality of Uppsala and the Environmental Protection Agency were attended. The question was: Which new requirements that might be claimed at leachate water treatment in a foreseeable future?

Detta produktutvecklingsarbete har utförts i samarbete med företaget, Pegil Innovations AB. Syftet med projektet var att utveckla en hanteringslösning för processat avloppsslam (damm) på boendeplattformar i offshore industrin. Processen för projektet kombinerade Front-End processen med detaljer från Set-Based Concurrent Engineering. Projektet inleddes med en förstudie och användarstudier för att få djupare kunskap inom ämnet. Detaljer som var viktigt för projektet samlades i en kravspecifikation som användes som stöd genom hela processen. Därefter följde en idégenerering för att utforska lösningar. Från denna framkom fem idélösningar som utforskades vidare genom en fördjupning och jämförelse mot en ny kravspecifikation. Denna var en uppdaterad version av den första för att bättre reflektera vilka krav och önskemål som kunde ställas på idélösningarna. När idélösningarna hade utforskats utfördes en ny idégenerering som ledde till att idélösningarna utvecklades till två koncept. Det fördjupades kring koncepten och dessa jämfördes mot kravspecifikationen. Sedan följde ytterligare en idégenerering för att undersöka hur koncepten kunde förbättras. Slutligen utfördes ett konceptval. Resultatet blev en påse, som fästs runt en stos, som fylldes med damm och sedan sögs luften ur (för att bilda ett undertryck) samt att påsen värmeförseglades. Personalen kan sedan enkelt bära iväg påsen för att kassera denna tillsammans med dammet. / This product development project has been carried out in cooperation with the company, Pegil Innovations AB. The purpose of the project was to develop a management solution for processed sewage sludge (dust) on accommodation vessels in the offshore industry. The process of the project combined the Front-End process with details from Set-Based Concurrent Engineering. The project started with a preliminary study and user studies to obtain deeper understanding regarding the relevant knowledge area. Details that were of importance to the project was gathered in a specification that was used through the entire process as a support. Then an idea generation was preformed, to discover and explore different solutions. From the idea generation five different idea solutions were created. These five solutions were explored deeper and then compared to a new specification. The specification was an updated version from the first one to better reflect what conditions the idea solutions should meet. When the idea solutions were explored, a new idea generation was performed, resulting in two concepts. These concepts were explored deeper and then compared to a new specification. Then followed another idea generation to explore how the concepts could be improved. In conclusion to the project a concept was chosen. The result was a plastic bag which was fastened around a spigot, that was filled with the dust and then the air was withdrawn (to create a vacuum). Then the opening of the plastic bag was heat sealed. The personal could then easily carry the bag to discard this together with the dust.

<p>Som följd av utökat tillstånd för produktion vid Billerud AB:s pappersbruk, Gruvön, i Grums har bruket byggt en ny avloppsreningsanläggning med flerstegsrening. Den tidigare reningsanläggningen, en luftad damm belägen i Ålviken i anslutning till Vänern, kommer därmed att stängas. Syftet med föreliggande rapport har därför varit att undersöka huruvida dammen behöver hållas aktiv genom luftning en tid framöver för att gynna nedbrytning av organiskt material samt undvika uppkomsten av illaluktande gaser.</p><p>Nedbrytningshastigheten har studerats med hjälp av glödförlust, COD-tester och alkalinitet. COD-testerna genomfördes enligt ampullmetoden Hach-Lange i miljölabbet vid Gruvöns bruk. Alkaliniteten har bestämts genom titrering av svavelsyra.</p><p>Försöken gjordes under en tidsperiod på tre månader. Slam hämtades från tre provpunkter i dammen och delades upp i en anläggning för aerobisk nedbrytning samt för anaerobisk nedbrytning. De resultat som framkom vid undersökningarna var att nedbrytningen i samtliga provpunkter sker långsamt. Genom linjärregression har tiden för nedbrytningen beräknats. För att bryta ner det organiska materialet i dammen skulle det, enligt den här metoden, ta ca 3 år för den anaeroba processen samt 15 år för den aeroba processen. Den stora tidsskillnaden här emellan beror till stor del på var i dammen slammet är upphämtat.</p><p>Att stänga av luftarna i dammen efter att avloppsvattenflödet stängts av innebär energimässiga och ekonomiska vinster. Den anaeroba nedbrytningen som följer därefter kommer då att skapa illaluktande gaser såsom svavelväte och metangas.</p> / <p>As a result of increased permission to produce paper and paper pulp at the paper mill Gruvön AB in Grums the mill has built a multiple step waste water treatment construction. The previous treat construction was an aerated lagoon located in Vänern which now will be shut down. The aim of this report is to examine whether this aerated lagoon needs to be aereated to keep the decomposition of the organic material and/or to avoid origin of odours.</p><p>The decomposition rate is studied by loss on ignition, COD-tests and alcalinity. The COD-tests was performed in the environmental lab at Gruvön by the ampoule method according to Hach-Lange. The alcalinity was determined by titration with sulfuric acid.</p><p>The experiments were performed during a period of three months. Sludge was collected from three test points from the lagoon. The sludge was then separated into one construction to measure the aerobic decomposition and one to measure the anaerobic decomposition. The results show that the decomposition rate is low. The decomposition rate has been evaluated by linear regression. This method indicates that it would take about three years for the anaerobic process and about 15 years for the aerobic process to degrade all the organic compound. The difference in time between the two processes is probably dependent on for example the test points localization in the lagoon.</p><p>To turn off the aerators of the lagoon could save energy and gain economical profits. The anaerobic decomposition that begins after closing down the aerators could result in creation of chemical odours such as hydrogen sulphide and methane.</p>

<p>Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstånd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen från 665 000 till 800 000 ton kartong per år. Villkoren för tillståndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utsläpp till omkringliggande vatten.</p><p>Syftet med examensarbetet var att kartlägga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende på komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraättiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaättiksyra), kväve samt fosfor.</p><p>Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.</p><p>För att få en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes även en molekylviktsfraktionering på inkommande och utgående avloppsvatten.</p><p>Komplexbildare används inom pappers- och massaindustrin för sin förmåga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av väteperoxid i blekningen och påskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpåverkan.</p><p>EDTA och DTPA anses vara stabila ämnen, vilket innebär att de är biologiskt svårnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsägande uppgifter angående nedbrytningen av komplexbildare, där vissa menade att de genomgår biologisk nedbrytning, men att det sker mycket långsamt. Andra påstod att komplexbildare inte bryts ner överhuvudtaget.</p><p>Komplexbildare kan elimineras genom fotokemisk oxidativ nedbrytning. Då EDTA och DTPA bildar komplex med Fe3+ blir de fotokemiskt labila och oxideras till mindre föreningar vid belysning med ultraviolett ljus. Sammanfattningsvis gav litteraturstudien att det mest effektiva sättet att minska komplexbildare i avloppsvatten innan det släpps till recipienten är att UV-bestråla vid optimala förhållanden, dvs. rätt pH och eventuellt tillsats av Fe3+ om det behövs.</p><p>Provtagning av avloppsvatten i Skoghalls Bruks reningsanläggning gjordes under 6 veckor för att kartlägga utsläppen och de olika delströmmarnas bidrag.</p><p>Nedbrytningsförsök genomfördes i två luftade dammar i laboratorieskala. För att studera temperaturens inverkan konstruerades en sommar- och en vinterdamm med temperaturerna 27 respektive 16°C. Efter referensförsöket, som gjordes för att se eventuella skillnader mellan försöken, undersöktes inverkan av ultraviolett ljus på nedbrytningen av komplexbildare. Sedan tillsattes Fe3+ i form av järnklorid i ett försök att öka den fotokemiska nedbrytningen. Alla försök pågick under två veckor vardera.</p><p>I syfte att undersöka partikelstorleksfördelningen före och efter nedbrytning i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes en molekylviktsfraktionering. Inkommande och utgående avloppsvatten från dammen ultrafiltrerades och analyserades med avseende på COD (Chemical Oxygen Demand), komplexbildare, kväve och fosfor.</p><p>Kartläggningen visade att EDTA bröts ner effektivt i reningsanläggningen medan nedbrytningen av DTPA var obetydlig. EDTA reducerades med 88 % över den luftade dammen.</p><p>Avlopp från kartongmaskinerna samt CTMP-fabriken var de avlopp som innehöll mest EDTA. Största mängden DTPA återfanns i blekerifiltratet och i KM 8:s avlopp.</p><p>Skoghalls Bruk släppte ut komplexbildare motsvarande 0,188 kg/ton kartong, i form av 100 % syra i obunden form, under karteringsperioden vilket var klart lägre än gränsvärdet som är 1,6 kg 100 % syra/ton kartong.</p><p>Kväve reducerades med 67 % över den luftade dammen. Det nuvarande gränsvärdet för kväveutsläpp till recipient är 500 kg/dygn, men ett av målen med prövotidsutredningen är att minska utsläppen till 300 kg/dygn. Enligt resultaten från karteringsperioden var kväveutsläppet 204 kg/dygn vilket uppfyller målet för prövotidsutredningen. Av det totala kväveutsläppet kom 39 kg/dygn från komplexbildare. Utsläppet av kväve från mixeriavloppet var 56 kg/dygn till recipient vilket var klart högre än förväntat.</p><p>Den totala fosforreduceringen över reningsanläggningen var 78 %. Utsläppet av fosfor till recipient var 19 kg/dygn vilket är klart lägre än gränsvärdet som är 50 kg/dygn.</p><p>På grund av komplexbildaranalysens mätosäkerhet var det svårt att få entydiga resultat från laboratorieförsöken. Det fastställdes dock att DTPA var svårare att bryta ner än EDTA och att järntillsats i kombination med ultraviolett ljus gav en positiv effekt på nedbrytningen av båda komplexbildarna. Även nedbrytningen av COD, kväve och fosfor ökade vid järntillsats.</p><p>Att DTPA är svårare att bryta ner än EDTA framkom även av resultaten från molekylviktsfraktioneringen. Det visade sig också att EDTA och DTPA inte är helt vattenlösliga utan kan binda till fast material. Största delen av komplexbildarna fanns dock i fraktionen med partiklar med molekylvikt mindre än 1 kDa. Kväve och fosfor fanns i de låg- och högmolekylära fraktionerna.</p> / <p>In June of 2005 Skoghall Mill got permission from the Environmental Court to increase their production of board from 665 000 tons to 800 000 tons per year. The condition for the permission was to, during a trial period, investigate the possibility to decrease the emissions to the surrounding water. The purpose of this master thesis is to do a mapping of Skoghall Mill’s waste water treatment system regarding the chelating agents EDTA (ethylenediaminetetraacetic acid) and DTPA (diethylenetriaminepentaacetic acid), nitrogen and phosphor.</p><p>Also degradation-trials were made with aerated lagoons in laboratory-scale.</p><p>To get a more complete view of the degradation in Skoghalls Mills aerated lagoon a molecular weight fractionation of the incoming and the outgoing water was made.</p><p>Chelating agents are used in the pulp- and paper industry due to its ability to bind metal-ions which are hazardous for the process. The metal-ions catalyze the decomposition of hydrogen peroxide in the bleaching process and the forming of aldehydes in the board which can lead to problems with taste and odour.</p><p>EDTA and DTPA are regarded to be very stable, which means that they are hard to degrade biologically. There was contradictory information about the degradation of chelating agents during the literature survey. Some say that chelating agents are degraded biologically but very slowly. Others say that they don’t degrade at all.</p><p>Chelating agents can be eliminated through photochemical oxidative degradation. When EDTA and DTPA form complexes with Fe3+ they become photolabile and oxidize to smaller compounds at illumination with ultraviolet light. To sum up the literature survey, the most efficient way to reduce chelating agents in sewage water before discharge to receiving waters, is UV treatment at optimal conditions i.e., at the right pH and with addition of Fe3+ if necessary.</p><p>The sampling of the waste water in Skoghalls waste water treatment plant was made during 6 weeks to map the emissions and the contribution of the different sub-streams.</p><p>The degradation-trials were made in two aerated lagoons in laboratory-scale. To study the influence of temperature a summer- and a winter-lagoon were made and the temperatures were sat to, respectively, 27 and 16°C. After the reference-trial, which was made to determine possible differences between the trials, the influence of ultraviolet light on degradation of chelating agents were investigated. In an attempt to enhance the photochemical degradation, Fe3+ in the form of ferric chloride was then added. All trials went on for two weeks each.</p><p>In order to investigate the particle size distribution, before and after degradation in Skoghall Mill’s aerated lagoon, a molecule weight fractionation was made. Incoming and outgoing sewage water from the lagoon was ultra-filtrated and analyzed regarding COD (Chemical Oxygen Demand), chelating agents, nitrogen and phosphor.</p><p>The mapping showed that EDTA was efficiently degraded in the waste water treatment plant, while degradation of DTPA was insignificant. EDTA was reduced by 88 % trough the aerated lagoon.</p><p>Waste water from the board machines and the CTMP-plant contained the largest amount EDTA. DTPA was recovered mostly in the bleaching filtrate and KM 8’s waste water.</p><p>The emission of chelating agents, counted as acid, from Skoghall Mill during the period of the mapping was 0,188 kg/ton board which is well below the emission limit value of 1,6 kg/ton board.</p><p>Nitrogen was reduced by 67 % through the aerated lagoon. The present emission limit value for nitrogen is 500 kg/day. According to the results from the period of the mapping the emission of nitrogen was 204 kg/day which is well below the emission limit value. The contribution of chelating agents to the nitrogen emission was 39 kg/day. 56 kg nitrogen /day were recovered in the waste water from the causticizing area, which is remarkably higher than expected.</p><p>The total reduction of phosphor through the waste water treatment plant was 78 %. The emission of phosphor to receiving waters was 19 kg/day which is well below the emission limit value of 50 kg/day.</p><p>Due to the insecurity in measurement of chelating agents, it was difficult to retain unambiguous results from the laboratory-trials. However it was determined that DTPA was more difficult to degrade than EDTA and that a combination of ultraviolet light and addition of ferric iron had a favourable effect on the degradation of both chelating agents. Also the degradation of COD, nitrogen and phosphor increased when ferric iron was added.</p><p>The fact that DTPA are more difficult to degrade than EDTA was also stated in molecular weight fractionation. It was also shown that EDTA and DTPA weren’t totally water-soluble but can bind to solid material. The largest amount of chelating agents was recovered in the fraction with particles whose molecular weight is less than 1 kDa. Nitrogen and phosphor were recovered in the low- and high-molecular fractions.</p>

Som följd av utökat tillstånd för produktion vid Billerud AB:s pappersbruk, Gruvön, i Grums har bruket byggt en ny avloppsreningsanläggning med flerstegsrening. Den tidigare reningsanläggningen, en luftad damm belägen i Ålviken i anslutning till Vänern, kommer därmed att stängas. Syftet med föreliggande rapport har därför varit att undersöka huruvida dammen behöver hållas aktiv genom luftning en tid framöver för att gynna nedbrytning av organiskt material samt undvika uppkomsten av illaluktande gaser. Nedbrytningshastigheten har studerats med hjälp av glödförlust, COD-tester och alkalinitet. COD-testerna genomfördes enligt ampullmetoden Hach-Lange i miljölabbet vid Gruvöns bruk. Alkaliniteten har bestämts genom titrering av svavelsyra. Försöken gjordes under en tidsperiod på tre månader. Slam hämtades från tre provpunkter i dammen och delades upp i en anläggning för aerobisk nedbrytning samt för anaerobisk nedbrytning. De resultat som framkom vid undersökningarna var att nedbrytningen i samtliga provpunkter sker långsamt. Genom linjärregression har tiden för nedbrytningen beräknats. För att bryta ner det organiska materialet i dammen skulle det, enligt den här metoden, ta ca 3 år för den anaeroba processen samt 15 år för den aeroba processen. Den stora tidsskillnaden här emellan beror till stor del på var i dammen slammet är upphämtat. Att stänga av luftarna i dammen efter att avloppsvattenflödet stängts av innebär energimässiga och ekonomiska vinster. Den anaeroba nedbrytningen som följer därefter kommer då att skapa illaluktande gaser såsom svavelväte och metangas. / As a result of increased permission to produce paper and paper pulp at the paper mill Gruvön AB in Grums the mill has built a multiple step waste water treatment construction. The previous treat construction was an aerated lagoon located in Vänern which now will be shut down. The aim of this report is to examine whether this aerated lagoon needs to be aereated to keep the decomposition of the organic material and/or to avoid origin of odours. The decomposition rate is studied by loss on ignition, COD-tests and alcalinity. The COD-tests was performed in the environmental lab at Gruvön by the ampoule method according to Hach-Lange. The alcalinity was determined by titration with sulfuric acid. The experiments were performed during a period of three months. Sludge was collected from three test points from the lagoon. The sludge was then separated into one construction to measure the aerobic decomposition and one to measure the anaerobic decomposition. The results show that the decomposition rate is low. The decomposition rate has been evaluated by linear regression. This method indicates that it would take about three years for the anaerobic process and about 15 years for the aerobic process to degrade all the organic compound. The difference in time between the two processes is probably dependent on for example the test points localization in the lagoon. To turn off the aerators of the lagoon could save energy and gain economical profits. The anaerobic decomposition that begins after closing down the aerators could result in creation of chemical odours such as hydrogen sulphide and methane.