No description available.

Att synliggöra verkligheten i undervisningen är en utmaning. Särskilt att få in aktuell teknik in i datorundervisningen på gymnasienivå. Detta eftersom IT-branschen aldrig står still, ny teknik utvecklas ständigt och branschen är därmed tvungen att hänga med i denna utveckling. Hur ska då vi i skolvärlden kunna hänga med? Vilken teknik används ute i IT-branschen egentligen?I detta explorativa examensarbete undersöks vilken teknik som IT-företagen i Norrköping och Linköping använder inom sektorerna programmering och webbdesign. Detta har gjorts genom en enkät där IT-företagen fått ge sina synpunkter på vilken teknik som de tycker är viktigast för en anställd att behärska. Resultatet visar att det är klassisk och beprövad teknik som IT-företagen fortfarande tycker är viktigast.Nästa steg i denna explorativa studie var att undersöka ämnesplanerna från Skolverket för programmering och webbutveckling. Detta för att utreda hur enkätens resultat kan användas på undervisningsnivå. Det visade sig att det inte var några större problem att anpassa ämnesplanerna så att IT-företagens utvalda teknik kan användas i undervisningen.

Medius AB är en svensk aktör inom IT-marknaden med affärsområden inom Workflow, ERP och Consulting. Företaget har upplevt en kraftig tillväxt och med sin egen produkt inom elektronisk fakturahantering, MediusFlow™, har de skaffat sig en unik position på marknaden. Medius AB har för avsikt att fortsätta denna tillväxt för att uppnå ett mål om 500 MSEK i omsättning år 2012. Detta examensarbete är en studie kring tillväxt på en ständigt föränderlig IT-marknad. Den svenska IT-marknaden är en relativt mogen marknad och många aktörer söker sig utomlands för att hitta nya lukrativa marknader. Historiskt sett har många företag vuxit lavinartat för att sedan uppleva en lika kraftig tillbakagång och har således varit väldigt konjunkturkänsliga. Syftet med denna studie är således att finna påverkande krafter för en stark och stabil tillväxt på ITmarknaden genom att undersöka svenska IT-företag som har genomgått denna tillväxt. Fokus ligger på hur dessa företag har agerat marknadsmässigt. För att undersöka andra aktörers tillväxt har en benchmarkingstudie genomförts med tio noga utvalda företag. Detta har skett genom kvalitativa intervjuer ute hos företagen där de gavs chansen att berätta om hur de har agerat marknadsmässigt de senaste fem åren. Som ett underlag för studien har en hypotes arbetats fram kring påverkande tillväxtkrafter utifrån en förstudie och en teoretisk referensram. Efter intervjuernas genomförande har varje företag analyserats enskilt i fallstudieanalyser i avsikt att undersöka vilka de mest väsentliga krafterna har varit samt hur de har påverkat företagens tillväxt. Dessutom har en klusteranalys genomförts för att finna naturliga kluster bland företagen. I denna analys har vi funnit tre kluster indelade efter vilka krafter som haft störst påverkan på företagens tillväxt. Trots att klustrena skiljer sig något har de även mycket gemensamt som påverkar tillväxten. Det har visat sig att för att uppnå en framgångsrik tillväxt har företagen varit flexibla mot kund, detta gäller främst genom kundanpassade lösningar men även genom att de har funnits geografiskt nära kunden. Företagens tillväxt har haft tydliga strategier och det har dessutom varit viktigt att inte lämna företagets kärnkompetenser genom att förvärva eller expandera utanför dessa ramar. Utöver detta har relationerna till kund visat sig vara betydande, genom att många av företagen strävar efter att bevara kunder i långvariga och nära relationer i syfte att uppnå kontinuerlig försäljning. Typ av marknadsföring och valet av distributionskanaler, däribland användandet av partners, har även det visat sig vara av betydelse. Detta har resulterat i att de tillväxtkrafter som gemensamt har haft betydande påverkan över alla tre kluster är Flexibilitet, Tillväxtinriktning, Kundstyrka och Distributionskunskap. Rekommendationerna bygger från de slutsatser och lärdomar som anammats från denna studie och riktar sig mot Medius AB:s fortsatta tillväxt. Vi anser att Medius AB främst ska satsa på att skapa personliga relationer med kund och sedan underhålla dessa för att öka försäljningen på dessa befintliga kunder. Vidare för Medius AB:s fortsatta expansion är det dessutom viktigt med tydliga strategier och att inte frångå sina kärnområden vid eventuella företagsförvärv. Företaget skulle även kunna ta steget ut och etablera sig på nya marknadsföringskanaler inom sociala medier för att öka exponering av företaget mot kunder och kompetenta personer som söker anställning. / Medius AB is a Swedish player in the IT market with business in the workflow, ERP and Consulting areas. The company has experienced a strong growth, and with its own product, MediusFlow™, in the electronic invoice handling area have gained a unique position in the market. Medius AB intends to continue this growth to achieve a target of 500 million in revenue in year 2012. This thesis is a study of growth in a rapidly changing IT market. The Swedish IT market is a relatively mature market and many players are looking abroad to find new lucrative markets. Historically, many companies have grown exponentially, then experienced an equally sharp decline, and have been very sensitive to economic fluctuations. Consequently, the purpose of this study is to identify critical forces for a rapid and stable growth in the IT market by examining Swedish companies, which have already achieved this growth. The focus is on how these companies have acted within the marketplace. Internal forces such as the organization's structure will therefore not be investigated. The study will culminate in recommendations for Medius AB to achieve continued strong growth in the IT market. To explore other players' growth, a benchmarking study was carried out with ten carefully selected companies. This was done through interviews onsite at each company in which they were given a chance to talk about how they had acted, on market terms, in order to achieve growth. Before the interviews began a hypothesis, based on the forces affecting growth from the feasibility study and the theoretical framework, was developed. After the completion of the interviews, each company has been individually analyzed in a case study analysis to identify the most significant forces, after which a cluster analysis has been carried out to search for and identify any natural clusters among these companies. In this analysis, we found three clusters ranked according to the forces that had the greatest impact on growth. Although there are differences between the clusters, they are also in many ways similar in regards to growth. We have found that for successful growth, companies must be flexible to customers, not only in customized solutions but also in proximity to the customer. The growth must have clear strategies and it is extremely important not to divert from core competencies by acquiring or expanding outside this framework. In addition, relationships with customers and partners have proved to be extremely important. Being able to retain customer loyalty in the long term through a close relationship leads to good opportunities for continued sales to them. Common to the clusters, we have seen that some of the forces have had considerable impact on growth. These forces are Flexibility, Growth Direction, Distribution Knowledge and Customer Focus Strength. Our recommendations are based on the conclusion of the findings of the study and have been targeted to securing the continued growth of Medius AB. Medius AB should primarily focus on creating personal relationships with customers and then maintaining them to increase sales to these existing customers. Furthermore, Medius AB should continue its expansion with clear strategies and not deviate from its core areas of focus when considering potential acquisitions. Finally, Medius AB should also take active steps to penetrate new marketing channels in social media to increase exposure of the company to existing and potential customers and also competent persons seeking employment.

Innovation kan anses vara ett nyckelord för svenskt företagande och forskning pekar på att innovation till stor del är en fråga om ledarskap. Att bryta rutiner och vara nytänkande är centralt. Utmaningen för innovativa ledare ligger därigenom i att skapa ett företag där nytänkande sker naturligt. Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur innovativt ledarskap utförs i praktiken. Då tidigare forskning främst rört stora tillverkningsföretag har denna studie inriktats på små innovativa IT-företag. Fyra ledare på små innovativa IT-företag i Mälardalen har intervjuats. Intervjufrågorna har formulerats utifrån en teori som listar nio kärnuppgifter som skall användas för att skapa en organisation som inte styrs av rutiner utan istället är nytänkande. Vikten av att bibehålla lönsamhet har visat sig vara centralt i ledarskapets aktiviteter, likaså att skapa av en integrerad arbetsmiljö där internt kunskapsutbyte sker kontinuerligt.

Agila metoder har funnits till sedan 1990-talet och har i dagsläget fått stor spridning inom IT-branschen. Allteftersom fler och fler företag antar dessa metoder har det agila arbetssättet fått både beröm och kritik av forskare samt yrkeskunniga. De agila metoderna har i flera fall behövt anpassas till organisationens verksamhet. Även utvecklingen av mobila applikationerhar under senare år blivit populärt. Utvecklingsprocessen för mobila applikationer har uppvisat vissa skillnader från annan mjukvaruutveckling, vilket kan leda till diverse unika problem inom området. Denna kandidatuppsats har som syfte att studera hur IT-företag i Karlstad har skräddarsytt agila metoder inom utvecklingen av mobila applikationer samt att identifiera övergripande problem som finns med agil metod i utveckling av mobila applikationer. För att uppfylla syftet valdes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod, där fyra personer från olika IT-företag inom Karlstad intervjuades. Dessa intervjuer utfördes utifrån en intervjuguide baserad på en analysmodell och två undersökningsfrågor. Detta för att få en god bild av hur företagen har skräddarsytt agila metoder till att fungera med utvecklingen av mobila applikationer. Det har visat sig att agila metoder kan skräddarsys inom utveckling av mobila applikationer utifrån en metodportfölj, modifieringskriterier och utvecklingssammanhang. Metodportföljen för de intervjuade företagen har visat sig bestå av två agila metoder: Scrum och Kanban. Dessa agila metoder används i tre av fyra intervjupersoners fall som skräddarsydda metoder. Modifieringskriterier har identifierats utifrån en analys av resultat från intervjuerna och litteraturöversikten. Dessa är utvecklingsgruppen, kunden, utvecklingsprojektet och företagetsaffärsmål. Vad gäller utvecklingssammanhanget tas den mobila applikationens omfattning, storlek och kritiska nivå i beaktande vid metodvalet. Utifrån dessa kriterier skräddarsys den agila metoden för det specifika utvecklingsprojektet. Olika problem som uppstår i utvecklingsprojekt för mobila applikationer har även identifierats. Dessa kan vara problem utifrån den valda metoden, den externa miljön eller tekniska problem. De problem som kan uppstå efter införandet av den agila metoden kan exempelvis vara att projekten får för lite struktur, kraven blir inte tillräckligt dokumenterade eller svårigheter för utvecklingsgrupp och kund att förstå varandra. Även fast dessa problem kan uppstå anser intervjupersonerna att agila metoder är effektiva och möjliggör för kunden att ge återkoppling till utvecklingsgruppen under projektets gång.

No description available.

No description available.

<p>I detta arbete har jag undersökt hur anställda på IT-företag uppfattar arbetsklimatet i dagens IT-företag och hur de önskar att arbetsklimatet egentligen skulle vara. Anledningen till att IT-företag skall satsa på ett bra arbetsklimat är flera. Ett bra arbetsklimat ger dels en konkurrensfördel vid rekrytering av kompetent personal och dels finns det en koppling mellan lönsamhet och ett bra arbetsklimat.</p><p>Jag har gjort denna undersökning genom att intervjua personal vid olika IT-företag och fått fram information om deras uppfattningar om arbetsklimatet. Arbetsklimatet har jag delat upp i flera delar vilka alla har gåtts igenom och undersökts. Svaret på dessa delar har varit positivt men med vissa negativa aspekter som bör ses över. De anställda har dock som helhet ansett att arbetsklimatet på IT-företag är tillfredsställande men att det kan bli bättre.</p>

This essay aims to create an understanding of how leadership can be arranged in a company that embraces new technology and telework, and how it can be experienced from the employees' perspective. In order to make it possible to investigate this purpose are three questions formed; ”How is the leadership perceived?”, ”How does telework into motivation?” and ”How does telework into communication?”. A presentation of previous research is given, focusing mainly within different types of leadership, distance, and telework. Based on this, three interviews was made in which respondents’ experience of telework was in focus. The material was then analyzed on the basis of previous research, and through practices around situational leadership, needs, the important of physical communication and distance learning. The results showed that the office and the physical contact with both colleagues and the boss is important for the employees' personal development but also for the personal value. It also showed the importance of a functioning mix of situational, goal-oriented and relationship-oriented leadership.

Organisationskultur är ett brett begrepp som genom åren har definierats på flera olika sätt. En definition på organisationskultur är att det beskrivs som en uppsättning av normer och värderingar som har en påverkan på hur människor tänker, agerar och beter sig. Begreppet fick sin framfart under 1980-talet och har utvecklats sedan dess och ses idag som en viktig del av en organisation. Studiens teoretiska referensram grundar sig i Johnson, Scholes och Whittingtons (2008) modell “The Cultural Web” som beskriver organisationskulturen utifrån sex beståndsdelar. Studien har som syfte att undersöka om det existerar en gemensam organisationskultur på Xlent Consulting Group AB, som har flertalet dotterbolag utspridda på olika orter runt om i Sverige, där fyra av dem ingår i denna studie. För att få ledarnas syn på organisationskulturen har fem semistrukturerade intervjuer genomförts med ledare som ansvarar för de fyra dotterbolagen. För att få medarbetarnas syn på organisationskulturen har en webbaserad enkätundersökning genomförts med medarbetare på dessa fyra dotterbolag. Studien bygger därav på en forskningsstrategi innehållandes både en kvalitativ och en kvantitativ forskningsmetod. Resultatet från studien har påvisat att det existerar en gemensam organisationskultur mellan dotterbolagen och att en majoritet av ledarna och medarbetarna delar samma positiva syn på organisationskulturen. Däremot finns det en minoritet bland medarbetarna som i olika frågor inte delar samma syn som ledarna och övriga medarbetare. Trots denna minoritet, har dotterbolagen ett lättsamt, kamratligt och prestigelöst klimat där det är högt i tak. Vidare arbetar dotterbolagen med att tona ner hierarkierna genom att bland annat benämna alla ledare och medarbetare som konsulter vilket gör att ledarna ser sig vara på samma nivå som medarbetarna.