Scrum fokuserar på effektiv ledning av mjukvaruprojekt genom att främja bättre kommunikationskanaler mellan utvecklingsteamet och intressenterna. De korta sprintarna som metoden förespråkar gör det enkelt att få snabb feedback från projektägarna och samtidigt är det lätt för utvecklingsteamet att hantera förändringar (Dada & Sanusi 2021). I dagens snabba och konkurrensutsatta värld är snabbhet och flexibilitet avgörande (Wang 2020). Den ursprungliga designen av Scrum är anpassad efter små, samlokaliserade grupper av utvecklare med olika kompetenser som arbetar med mjukvara för en klient som är aktivt involverade i utvecklingsprocessen. Bara för att metoden är anpassad för mindre företag innebär det inte att utmaningar helt elimineras. (Hron & Obwegeser 2022). Ramverket låter enkelt och bra men passar de alla organisationer? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka utmaningar som finns vid införandet av Scrum i småföretag. Studiens syfte är att titta på vilka delar i införandet som är problematiska. För att uppnå syftet ämnar studien besvara följande frågeställning: ”Vilka utmaningar finns vid införandet av Scrum i småföretag?”. Genom en kvalitativ fallstudie på ett samarbetsföretag har semistrukturerade intervjuer genomförts men en målsättning att beskriva ämnet i djup och detalj. Genom metodens genomförande genererades ett resultat som förhoppningsvis kan hjälpa småföretag att tidigare kunna identifiera utmaningar när de väljer att arbeta enligt Scrum. Resultatet av studien visade att det fanns totalt åtta utmaningar fördelade över tre problemområden. De åtta utmaningarna är: 1) Daily Scrum blir som en avrapportering, 2) Svårt att estimera tid på sprintplaneringen, 3) Sprintplaneringen är ineffektiv, 4) Teamet är inte tvärfunktionellt, 5) Testningen är en flaskhals, 6) Testningen – resursbrist 7) Negativ inställning till Scrum och 8) Förväntningar och olika synsätt.

Syftet med vår studie har varit att utforska hur utvecklare upplever en övergång från iterativ test-sist-utveckling till testdriven utveckling. I studien refereras testdriven utveckling till som TDD, en förkortning som kommer av engelskans test-driven development. TDD är en iterativ och testfokuserad systemutvecklingsmetod. Den typ av testning som används i störst utsträckning inom TDD är enhetstester. För att gå över till ett nytt arbetssätt krävs inlärning av den nya metoden. En utmaning är också att människor tenderar att använda sig av kända metoder snarare än att prova något nytt. Vi har gjort en djupgående studie ur ett systemutvecklarperspektiv. Studien genomfördes genom att fyra utvecklare på ett IT-konsultföretag använde sig av TDD under en testperiod, i stället för den iterativa test-sist-utvecklingsmetod som de vanligtvis utövar. Före och efter testperioden intervjuades utvecklarna kring deras bakgrund, upplevelser och åsikter. Utvecklarna upplevde att TDD fungerade bra för uppgifter där det passar med enhetstester, men att TDD skulle vara svårt att köra om uppgiften de skulle göra inte var väl specificerad eller hade otydligt specificerade krav. Vi upptäckte att hur bra utvecklare förstått något stämmer inte alltid överens med hur bra de tror att de förstått något. Samt att möjligheten att spara tid är en faktor som motiverar utvecklare till vilka metodval de gör. Utvecklarna upplevde att TDD gjorde att de tänkte igenom uppgiften mer innan de började koda och gjorde att de skrev mer enhetstest, vilket i sin tur genererade flera positiva bieffekter. Utvecklarna upplevde få negativa effekter. Majoriteten av utvecklarna upplevde att de flesta utmaningarna med övergång till TDD handlade om att byta vana och tankesätt. Övriga utmaningar utvecklarna upplevde handlade om att börja med TDD för ett befintligt system. De slutsatser vi har kommit fram till stämmer överens med tidigare forskning på olika fält. Vår studie pekar därför på att allmänna teorier, exempelvis teori om olika lärstilar, förändringsledning och bildande av vanor även är applicerbart vid övergång till TDD. Utifrån våra slutsatser har vi formulerat rekommendationer till organisationer hur de kan underlätta för sina utvecklare som ska gå över till TDD. / The goal of our study has been to explore how developers experience a transition from iterative test-last development to test-driven development. In this report, test-driven development is referred to as TDD. TDD is an iterative and test-focused system development method. The type of testing most widely used in TDD is unit testing. To switch to a new working method requires learning the new method. A challenge faced is also that people tend to use known methods rather than try something new. We have done an in-depth study from a developer perspective. Four developers at an IT consulting company got to use TDD during a test period, instead of the iterative test-last development method they usually practice. Before and after the test period, the developers were interviewed about their background, experiences and opinions. The developers felt that TDD worked well for tasks where unit tests were appropriate, but that TDD would be difficult to apply if the task they were to perform was not well specified or had unclear requirements. We discovered that how well developers understand something does not always match how well they think they understand something. We also discovered that the possibility to save time is a factor that motivates developers to which method choices they make. The developers felt that TDD made them think through the task more thoroughly before they started coding and that it made them write more unit tests, which in turn generated several positive side effects. The developers experienced few negative effects. The majority of the developers felt that most of the challenges with the transition to TDD concerned changing habits and mindset. Other challenges the developers experienced concerned starting with TDD for an existing system. Our conclusions are consistent with previous research in various fields. Our study therefore indicates that general theories, such as theory of different learning styles, change management and habit formation, are also applicable in the transition to TDD. Based on our conclusions, we have formulated recommendations to organizations on how they can facilitate for their developers to transition to TDD.

I takt med den digitaliserade utvecklingen har användning och anskaffning av affärssystem inom företag och organisationer blivit allt vanligare. Orsaken till att företag och organisationer använder affärssystem är för att effektivisera och automatisera sina affärsprocesser och informationsflöde inom företag och organisationer men också för att upprätthålla ett jämnt tempo med sina konkurrenter. Trots att det finns mycket kunskap och medvetenhet om kritiska faktorer för ett framgångsrikt införande av affärssystem, är det fortfarande nästan 50 procent av alla införandeprojekt som misslyckas första gången.  Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer vid införandet av ett affärssystem, ur ett användar–projektgruppsperspektiv. Metoden för denna kandidatuppsats har varit genom en fallstudie som är baserad på intervjuer utifrån användarens och projektgruppens perspektiv.  De viktigaste slutsatserna från kandidatuppsatsensstudie är att: kommunikation, positiv attityd, korrekt data i affärssystemet och högsta ledningens stöd är kritiska för ett framgångsrikt införande av affärssystem. Kommunikation är en grundläggande faktor som ska komma som en självklarhet inom både projektgruppen och mellan projektgruppen och användarna. Utan kommunikation blir det svårt för projektgruppen att samla in de krav och förväntningar som användarna har. En positiv attityd från främst användarnas sida under införandeprocessen gör det enklare för projektgruppen att driva affärssystemprojektet framåt och motiverar projektgruppen. Korrekt data i affärssystemet är viktigt när användarna börjar använda affärssystemet, Det är viktigt att redan från början skaffa sig ett bra intryck av affärssystemet, vilket kräver att korrekt data ligger i affärssystemet. Stödet från högsta ledningen, som nästan alla forskare identifierar har även identifierats som kritisk i denna studie. Det är viktigt att om projektgruppen består av någon från högsta ledningen, är det viktigt att kunna urskilja sin roll under införandeprocessen, annars kan det ha stor påverkan på införandet av affärssystemet.

Digitaliseringen av revisionsbranschen har varit ett omdiskuterat ämne, vilket beror på att branschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Digitaliseringen har påverkat hur uppgifter utförs och hur problem tas an, vilket har och kommer innebära en förändring av samhällets olika delar. Sedan tidigare har det forskats på vilka faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg bland revisionsbyråer och revisorer, däremot mindre ur en svensk synvinkel. Syftet med denna studie är således att identifiera och bekräfta eller dementera tidigare forsknings funna faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg, samt testa dessa faktorers tillämpbarhet i Sverige. För att undersöka studiens syfte har en kvantitativ ansats använts med hjälp av en webbaserad enkät som har skickats ut till svenska revisionsbyråer. Hypoteserna i studien är baserade på den redan existerande forskningen. Studien utgår från Technology-Organization-Environment ramverkets tre kontexter, den tekniska, organisatoriska och miljömässiga. Faktorerna som undersöktes under respektive kontext var IT-kunskap, uppmuntran och standarder. Resultatet indikerar att det finns faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg även i en svensk kontext. Studien kan påvisa att uppmuntran och standarder har en signifikant påverkan på användningen. Det finns emellertid ett fortsatt behov av att forska vidare på ämnet då följande studies förklaringsgrad visar på en liten variation i användningen av verktygen. / The digitalisation of the audit profession has been a discussed topic due to the major changes in the industry in recent years. The digitalisation has affected how tasks are performed and how problems are addressed, which has caused changes in different parts of society. Factors that influence the use of Computer Assisted Audit Tools (CAATs) have previously been researched, but less in a Swedish context. The purpose of this study is to identify and confirm or deny previous factors found to affect the use of CAATs as well as the applicability of those factors in Sweden. To examine the purpose of the study a quantitative approach was used with the help of a web-based survey, sent out to Swedish auditing firms. The hypotheses in this study are based on previous research in the field. The study is based on the three contexts of the Technology-Organization-Environment framework, the technical, organisational and environmental context. The factors that were examined under each context were IT-knowledge, encouragement and standards. The result indicates that there are factors that affect the use of CAATs in a Swedish context. The study proves that encouragement and standards have a significant impact on the use of the tools. However, there is a continuing need to research the subject further as the degree of explanation in the analysis shows a small variation in the use of the tools.

The purpose of this thesis is to understand how Business Intelligence (BI) influences the decision-making process (DMP) at higher education institutions (HEIs). Furthermore, this study aims to identify success factors of BI adoption (gathered from previous research) that are difficult for HEIs to fulfill. The study applied a qualitative research strategy and was conducted as a single case study at Karlstad University (KaU), a Swedish public HEI with approximately 16 000 enrolled undergraduate students and 1 200 employees. Regarding the data collection process, empirical data was collected through eight semi-structured interviews, all held with users of KaU’s BI tool. The thesis’ findings show that BI affects the DMP at HEIs by increasing the quality of information, reducing time, and increasing the efficiency for the user. The findings also show that for a HEI, most key components that increase an organization’s chance of a successful BI implementation are difficult to fulfill completely. Three components were identified to be in greater need of improvement than the rest: management & leadership commitment, culture around use of information and analytics, and requisite resources. / Syftet med denna studie är att förstå hur Business Intelligence (BI) påverkar beslutsprocessen vid högskolor. Vidare, strävar denna studie efter att identifiera framgångsfaktorer för BI-implementering (samlade från tidigare forskning) som är svåra för högskolor att uppfylla. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och genomfördes som en fallstudie vid Karlstads Universitet (KaU), ett svenskt statligt universitet med ungefär 16 000 studenter och 1 200 anställda. När det gäller datainsamlingsprocessen, samlades empirisk data in genom åtta semi-strukturerade intervjuer med användare av KaU:s BI-verktyg. Studiens resultat visar att BI påverkar beslutsprocessen vid högskolor genom att öka kvaliteten på information, reducera tidsåtgången och öka effektiviteten för användare. Resultatet visar också att för en högskola är det svårt att uppfylla helt och hållet de faktorer som ökar chansen för en lyckad BI-implementation. Tre områden identifierades att vara i större behov av förbättringar än de övriga: chefs- och ledarskapsengagemang, kultur kring användning av information- och analysverktyg samt nödvändiga resurser.

The IT sector contributes to a large part of the world'semissions, for that reason it’s becoming more important toimplement green-IT within organizations. Theimplementation of green-IT in organizations is a complexprocess and the knowledge within the area is lacking. Tobroaden this research area this qualitative study has examinedfactors that affect the implementation of green-IT with analtered version of the TOE framework. With the frameworksfactors Technology, Organization, Environment andMotivation the study’s interview questions were designed andexamined on five interviewees. After a thematic analysis ofthe collected data the result showed that multiple sub-factorsof the framework were not consistent. The result implied thatthe TOEM frameworks subfactors government regulationsand resources did not have any effect on the adoption ofgreen-IT. What rather affected the adoption of geen-IT wasthe prioritization of green-IT within the organization. UsableIT-support for green-IT also resulted in being an importantaspect that moreover affects the motivation for green-IT, anaspect that wasn’t a subfactor of the TOEM framework. / IT-sektorn står för en stor del av världens utsläpp, därför blirdet allt viktigare att införa grön-IT inom organisationer.Införandet av grön-IT i en organisation är en komplexprocess och kunskapen inom området är bristande. För attutöka detta kunskapsområde har denna kvalitativa studieundersökt faktorer som påverkar införandet av grön-ITgenom en tillämpad version av ramverket TOE ramverket.Genom ramverkets faktorer Teknologi, Organisation, Miljöoch Motivation utformades studiens intervjufrågor somundersöktes mot fem intervjudeltagare. Efter en tematiskanalys av den insamlade datan visade resultatet att flera subfaktorer till ramverkets faktorer inte överensstämde.Resultatet påvisade att TOEM ramverkets sub-faktorerstatliga regleringar och resurser inte hade någon påverkanpå införandet av grön-IT. Vad som snarare påverkadeinförande av grön-IT var Grön-ITs prioritering inomorganisationen. Användbara IT-stöd för grön-IT resulteradeäven i att vara en viktig aspekt som dessutom påverkarmotivationen för grön-IT, en aspekt som inte var en subfaktor i TOEM ramverket.

Fallstudien utfördes vid Uppsala Kommun där kvalitetsarbete vid införandeprojektet SocSys har studerats. Ett verksamhetssystem infördes i fyra av kommunens förvaltningar. Syftet med studien har varit att identifiera framgångsfaktorer, respektive förbättringsområden, utifrån projektledarnas berättelser och medarbetarnas uppfattning om/hur ett kvalitetsarbete har praktiserats. Tre frågeställningar togs fram för att besvara syftet. Den första frågeställningen besvaras med hjälp av AI-intervjuer, vilka utfördes med projektledarna. Den andra frågan besvaras utifrån den enkät som skickades ut till medarbetarna. Frågeställning tre besvaras utifrån resultaten från frågeställning ett och två. Fallstudien är av en kvalitativ karaktär där hörnstensmodellen har använts som analysmetod. Genom att studera vilka hörnstenar som brukats under införandet av verksamhetssystemet har kvalitetsarbetet studerats. Resultaten visar på att ett kvalitetsarbete har utförts vid införandeprojektet SocSys där hörnstenarna engagerat ledarskap, arbeta med processer, basera beslut på fakta ses som framgångar. Vad gäller hörnstenarna arbeta med ständiga förbättringar, kunden i centrum samt medarbetar delaktighet identifierades förbättringsområden. / The case study was conducted at Uppsala municipality where the quality work for project SocSys has been studied. The aim of the implementation project was to implement a business system within four different organizational areas. The purpose of this study has been to identify success factors and areas of improvements based on the project leaders’ stories and the employee’s perception if/how quality work has been executed. Three questions were formalized. To answer the first question AI-interviews were conducted with the project leaders. Regarding question two a digital questionnaire was sent out to the employees. The third question was answered based on the results from question one and two. The case study is of a qualitative character where the cornerstone model has been used as an analysis method. The results show that quality work has been conducted, where the cornerstones engaged leadership, work with processes, base decisions on facts are seen as successful. Working with continuous improvement, customer focus and employee participation were areas where improvements were identified. / <p>2022-06-05</p>

Sammanfattning I dagens tekniska samhälle är IS/IT-system en förutsättning för effektiv verksamhetsdrift och för att uppnå affärs- och konkurrensfördelar. Detta har resulterat i att genomförandet av IS/IT-projekt är vanligt förekommande inom många branscher. Tyvärr visar statistiken att en stor andel av IT-projekt misslyckas. Samtidigt visar studier att IT-projekt misslyckas på grund bristande tillämpning av teoretiska modeller i verkligheten (Görling, 2009, s. 9). Dessa teoretiska stöd inkluderar olika faktorer som har betydande inverkan på framgång eller misslyckande av ett IT-projekt.   Syfte med denna uppsats har varit att studera och analysera ett fallföretags misslyckade IT-projekt för att identifiera faktorer som har lett till projektets misslyckande samt ge åtgärdsförslag som kunde ha vidtagits. De undersökningsfrågor som har legat till grund för arbetets syfte inkluderar bland annat vilka faktorer som bidrog till IT-projektets misslyckande och på vilket sätt IT-projektet kunde ha genomgått en mer framgångsrik process.   Utifrån det valda syftet har en kvalitativ forskningsmetod genomsyrat arbetet, där en litteraturstudie inom problemområdet har genomförts. Detta har resulterat i skapandet av en analysmodell som har legat till grund för insamlingen av primärdata genom semistrukturerade personliga intervjuer med fallföretaget.   Resultaten från fallstudien visar att IT-projektet främst har misslyckats på grund av bristfällig hantering av projektledningsfaktorer, inklusive projektplanering, kravhantering, kund och test. Projektet har även misslyckats på grund av bristfälliga organisatoriska faktorer, såsom brist på ledningsstöd och projektstrategi. Dessutom har projektet misslyckats på grund av bristfällig hantering av mänskliga faktorer, som involverar projektteamet och användarna. Dock har de mest kritiska faktorerna som lett till misslyckande av IT-projektet, varit projektledningsfaktorerna. Exempelvis projektplaneringen brast på grund av en bristfällig förstudie och avsaknad av en renodlad projektledare. Faktorn kravhantering påverkade projektets resultat negativt genom bristfällig identifiering av krav och intressenter, och saknad av tydliga acceptanskriterier och acceptansprocesser. Dessutom kundens ogynnsamma organisationskultur gentemot digitaliseringen samt den mänskliga faktorn förändringsmotstånd har också varit betydelsefulla faktorer. Kunden var IT-omogen och hade en hög grad av manuellt arbetssätt, vilket ledde till förändringsmotstånd genom att kunden avbröt projektet och vägrade använda systemet.    Den generella slutsatsen i denna uppsats är att det finns flera faktorer som kan bidra till misslyckande av ett IT-projekt. Dessa faktorer är oftast sammanhängande med varandra. Därmed vikten att projektorganisationen tar hänsyn till de kritiska framgångsfaktorerna för att styra en effektiv utveckling av IT-projekt, och säkerställa slutresultatet och därigenom tillfredsställa kunden eller slutanvändaren. Baserat på de faktorer som mest påverkade IT-projektets resultat kan framtida forskning fokusera på utvärdering av olika metoder, verktyg eller strategier för att förbättra framgången för IT-projekt i svåra förhållanden som hindrar samarbete och kommunikation mellan IT-leverantören och kunden. En sådan studie kan undersöka implementeringen av olika metoder för att förstå kundens verksamhetsprocesser och effektivt samla in krav.

Worldwide, the need for effective humanitarian aid is growing, and continuous aid such as commodity distribution plays a major role in ensuring sustained wellbeing. In literature, information and communication technology (ICT) has been recognized and suggested to enhance the performance and achieve higher social impact of humanitarian supply chains. Nevertheless, so far there has been little research on implementation practices and difficulties that can arise in the specific context. In pursuit of seizing the full benefits of ICT in humanitarian setting, there is an interest to further study ICT adoption among humanitarian practitioners, above all those in the most decentralized parts of the chain, which are more likely to be overlooked. This thesis aims to investigate what challenges arise when implementing an ICT trackability solution in local units of humanitarian supply chains. In this context, the concept of trackability was introduced to refer to monitoring of the downstream flow of a commodity until its intended beneficiary. Based on a thorough literature review at the intersection of Humanitarian Logistics, Supply Chain Visibility and ICT Adoption research, a substantiated theoretical context was built. Further, a case study on Colombian childcare centers, which serve as local service units of a national Food Aid Program aimed at early childhood, allowed for deep-going insights on the work of educators and the dynamics of such local humanitarian entities. Analysis of the empirical findings demonstrated the presence of numerous, both facilitating and inhibiting, ICT adoption antecedents. Five main challenges were identified: high workload, lack of technological skills, staff’s impact-oriented motivation in contrast to the tool’s broader efficiency goal, trackabilitiy’s monitoring nature as a threat to staff’s aspired autonomy, and deficient infrastructure. The study shows that these challenges can be interpreted as misalignments between the nature of attributes intrinsic to the humanitarian organization and that of the technological tool itself which is often shaped by commercial principles. The identified frictions could either be associated to a difference in operational reality or to diverging strategic goals, which mirror the overall discrepancies between commercial and humanitarian supply chains described in literature. The conclusion was drawn that the elucidated divide or incompatibility asks for bridging efforts in order to overcome implementation difficulties and seize the promising advantages of ICT in humanitarian setting. According to the findings, this should be done by enabling local practitioners rather than monitoring these. / Globalt ökar behovet av effektivt humanitärt bistånd, och kontinuerligt stöd såsom råvarudistribution spelar en viktig roll för att säkerställa ett fortsatt välbefinnande. I litteraturen har informations- och kommunikationsteknik (IKT) erkänts och föreslagits förbättra prestationen och höja den sociala påverkan hos humanitära försörjningskedjor. Å andra sidan, finns det hittills ringa forskning på praktisk implementering och utmaningar som kan uppstå i det givna sammanhanget. I strävan att ta vara på samtliga fördelar som IKT kan ha i humanitärt sammanhang finns det intresse att ytterligare studera införande och användning av IKT bland humanitära praktiker, främst i de mest decentraliserade delarna av kedjan, då dessa är mer sannolika att förbises. Examensarbetet syftar till att undersöka vilka utmaningar som uppstår vid implementering av en IKT lösning för spårbarhet i lokala enheter av humanitära försörjningskedjor. Baserat på en grundlig litteraturöversikt vid skärningspunkten för forskning kring humanitär logistik, försörjningskedjor och IKTs införande och användning skapades ett teoretiskt ramverk. Vidare har en fallstudie av colombianska daghem, som utgör de lokala serviceenheter av ett nationellt program för livsmedelsbistånd riktad till tidig barndom, bidragit till djupgående insikter i praktikernas arbete och dynamiken i sådana lokala humanitära enheter. Analysen av det empiriska materialet påvisade många, både underlättande och inhiberande, faktorer för IKT införande och användning. Fem huvudsakliga utmaningar identifierades: hög arbetsbelastning, brist på tekniska färdigheter, personalens motivation baserad i direkt social påverkan i kontrast till IKT lösningens bredare effektivitetsmål, kopplingen mellan spårbarhet och övervakning som ett hot för autonomi, samt bristande infrastruktur. Studien visar att dessa kan tolkas som motsättningar mellan attribut hos den humanitära organisationen och attribut för det tekniska verktyget som oftast är format utifrån kommersiella principer. De identifierade friktionerna kan antingen vara kopplade till en skillnad i operativ verklighet eller i divergerande strategiska mål, vilket speglar de övergripande skillnaderna mellan kommersiella och humanitära försörjningskedjor som beskrivs i litteraturen. Slutsatsen drogs att den uppenbara klyftan eller oförenligheten manar till överbryggande ansträngningar för att övervinna de implementeringssvårigheter som uppstår och för att ta vara på IKT’s lovade fördelar i humanitär miljö. Enligt resultaten bör detta göras med fokus på att stödja lokala utövare istället för att övervaka dessa.