Svenska skolan har genomgått många förändringar, däribland inkluderingen av digitala hjälpmedel i undervisningen. Ökad användning av digitala verktyg ställer krav på lärarna, det vill säga att de måste öka sitt digitala kunnande i takt med utvecklingen. Hem- och konsumentkunskap (HKK) är inte bara ett praktiskt ämne, vilket kan göra det gynnsamt att implementera digitala hjälpmedel iundervisningen. Syftet med undersökningen var att redogöra för hur den digitala utvecklingen har påverkat den enskilde HKK läraren. En kvalitativ metod användes i form av sju intervjuer med yrkesverksamma lärare i ämnena HKK, matematik/NO, textilslöjd och engelska/SO under hösten 2021. Urvalet av lärare baseras på att det var brist på tillgängliga HKK-lärare och att de andra ämnena berör liknande kunskapskrav som HKK. Intervjuerna var semi-strukturerade och tog stöd av en intervjuguide. Data samlades in, bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att samtliga informanter var positiva till digitaliserad undervisning. Tid, planering och IT- kunskap var förutsättning för implementering i undervisningen. Digitalisering anses vara både tidssparande och tidsslukande. Tid för planering och inhämtande av kunskap omdigitala program är en förutsättning för digitalisering i undervisningen. Digital undervisning utövas i stor utsträckning. Det digitala hjälpmedlet kunde bli en distraktion för eleverna och de tappade lätt fokus. Differentierad undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel kunde gynna vissa elever. / The Swedish school system has undergone many changes, including the inclusion of digital aids ineducation. Increased usage of digital tools places demands on teachers where they must increase their digital know-how in step with development. Home and consumer studies (HCS) is not just a practical subject, which can make it beneficial to implementation of digital aids in teaching. The objective of this examination was to account for how the digital development has affected the individual Home and consumer studies teacher. A qualitative method has been used in the form of seven interviews with professional teachers in the subject Home and consumer studies, Mathematics/Science and English/Social studies during the autumn of 2021. The selection of teachers is based on the lack of available HCS teachers and that the other subjects refer to similar points of the curriculum. The interviews have been supported by a semi-structured interview guide. Data has been collected, processed, and analyzed using a qualitative content analysis. The results showed that all participants were positive to digitalized teaching. Time, planning, and IT knowledge were prerequisites for implementation in teaching. Digitization is considered to be both time-saving and time-consuming. Time for planning and acquiring knowledge about digital programs is a prerequisite for digitization in teaching. Digital teaching is practiced to a large extent. The digital aid could become a distraction for the students, and they easily lost focus. Differentiated teaching using digital aids could benefit some students.

An efficient, functioning IT environment is vital to many companies, even to those not calling themselves IT companies. How to assimilate the IT skills needed and get the IT department to share their knowledge with the rest of the organization can, however, be difficult. The aim of this thesis is to find differences between how a company’s IT department employees and other employees experience and use IT training and IT help functions. The aim is also to identify and make suggestions on what artifacts and help functions can be further developed in order to enhance learning and sharing of IT knowledge. A case study was conducted at the Swedish bank Handelsbanken. The employees’ experiences and use of IT related training, artifacts and help functions were studied through a survey that was complemented by interviews and observations. A Mann-Whitney U test was conducted on the survey answers. The result shows differences between the IT department employees and other employees in three areas: IT introduction, wish for more IT training and frequency in calling the IT help desk. Further, the result indicates that the new employee orientation, the internal handbook, e-support and IT help desk all have room for improvements. / En effektiv, fungerade it-miljö är nödvändig för i stort sett alla företag, även för dem som inte benämner sig själva som it-företag. Hur företagen kan ta till sig de it-kunskaper som behövs och få it-avdelningen att dela med sig av sin kunskap till resten av organisationen, kan dock vara svårt. Syftet med detta examensarbete är att hitta skillnader mellan hur ett företags medarbetare på it-avdelninen och andra medarbetare i organisationen upplever och använder it-utbildning och it-hjälpfunktioner. Syftet är också att identifiera och ge förslag på vilka tjänster och hjälpfunktioner som kan vidareutvecklas för att främja lärande och delning av it-kunskap. En fallstudie genomfördes på Svenska Handelsbanken. Medarbetarnas upplevelser och användning av it-relaterad utbildning, tjänster och hjälpfunktioner studerades genom en enkätundersökning, som kompletterades med intervjuer och observationer. Ett så kallat Mann-Whitney U-test genomfördes på enkätsvaren. Resultatet visar på skillnader mellan it-avdelningens medarbetare och andra medarbetare i organisationen inom tre områden:  it-introduktion, önskan att få mer it-utbildning samt frekvensen i hur ofta de ringer till it-supporten. Resultatet visar också att introduktionen för nyanställda, den interna handboken, e-supporten och it-supporten alla har förbättringsområden.

Digitaliseringen av revisionsbranschen har varit ett omdiskuterat ämne, vilket beror på att branschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Digitaliseringen har påverkat hur uppgifter utförs och hur problem tas an, vilket har och kommer innebära en förändring av samhällets olika delar. Sedan tidigare har det forskats på vilka faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg bland revisionsbyråer och revisorer, däremot mindre ur en svensk synvinkel. Syftet med denna studie är således att identifiera och bekräfta eller dementera tidigare forsknings funna faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg, samt testa dessa faktorers tillämpbarhet i Sverige. För att undersöka studiens syfte har en kvantitativ ansats använts med hjälp av en webbaserad enkät som har skickats ut till svenska revisionsbyråer. Hypoteserna i studien är baserade på den redan existerande forskningen. Studien utgår från Technology-Organization-Environment ramverkets tre kontexter, den tekniska, organisatoriska och miljömässiga. Faktorerna som undersöktes under respektive kontext var IT-kunskap, uppmuntran och standarder. Resultatet indikerar att det finns faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg även i en svensk kontext. Studien kan påvisa att uppmuntran och standarder har en signifikant påverkan på användningen. Det finns emellertid ett fortsatt behov av att forska vidare på ämnet då följande studies förklaringsgrad visar på en liten variation i användningen av verktygen. / The digitalisation of the audit profession has been a discussed topic due to the major changes in the industry in recent years. The digitalisation has affected how tasks are performed and how problems are addressed, which has caused changes in different parts of society. Factors that influence the use of Computer Assisted Audit Tools (CAATs) have previously been researched, but less in a Swedish context. The purpose of this study is to identify and confirm or deny previous factors found to affect the use of CAATs as well as the applicability of those factors in Sweden. To examine the purpose of the study a quantitative approach was used with the help of a web-based survey, sent out to Swedish auditing firms. The hypotheses in this study are based on previous research in the field. The study is based on the three contexts of the Technology-Organization-Environment framework, the technical, organisational and environmental context. The factors that were examined under each context were IT-knowledge, encouragement and standards. The result indicates that there are factors that affect the use of CAATs in a Swedish context. The study proves that encouragement and standards have a significant impact on the use of the tools. However, there is a continuing need to research the subject further as the degree of explanation in the analysis shows a small variation in the use of the tools.