Många skolor har problem med att införa ny teknik och tyvärr fastnar skolor ofta i en serie av påbörjade införanden där de testar olika lösningar som aldrig leder till fullständigt införande. Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur lyckat införande av IT i skolor ser ut samt utvärdera Norrhammarskolans införande av persondatorer till sina elever mellan årskurs 6 till 9 mot detta. Fallstudien är kvalitativ med intervjuer samt en enkät av intressenter på nivåer som berörde införandet och frågorna är framtagna ur en analysmodell som visar hur införande av IT i skolor kan se ut. Denna inkluderar hantering av förändring, införandeprocessen och dess fem faser samt principer på vad lyckat införande av IT i skolan kan innebära. Undersökningen av Norrhammarskolans införande visade problem som saknaden av en lokal grupp på skolan som då heller inte hanterade förändringsarbetet. Konkret införandeplan och lokalt ledningsstöd fanns dessutom inte samt att det fanns behov av bättre resursplanering innan införandet och bättre tillförsel av detta. Mycket som räddade dem var kompetent personal som tog ett stort ansvar, något som skapade nyckelpersoner som nu Norrhammarskolan är beroende av. Trots ett skakigt införande gynnar införandet barn och föräldrar inom Skellefteå kommun samt principerna för lyckat införande av IT i skolor uppnås till stor del.

Idag råder en företagsmiljö som består av digitaliserade strukturer i form av informations- och affärssystem där den digitala informationen är central. Den nya företagsmiljön kräver enligt forskningen nya metoder för utvärdering och rapportering. Medan digitaliseringen kommit långt i utveckling inom företagande och samhället i stort så har redovisnings- och revisionsmetoder stått stilla.Ett koncept som har kommit att bli aktuellt i tomrummet mellan digitaliseringens framväxt och revisionsmetoders traditionella utförande är Continuous Auditing. Konceptet har forskats kring under en relativt lång tid, varvid förhoppningen var att företag skulle ta till sig konceptet och byta ut sina omoderna revisionsmetoder. Bland annat förespråkas att revisionen borde utföras på ett mer proaktivt sätt och att automatiserade lösningar ska ersätta manuella utföranden. Undersökningar har visat på att Continuous Auditing enbart har tillämpats i en begränsad utsträckning. Syftet med denna studie är därmed att utreda varför så är fallet genom att undersöka huvudanvändarna, internrevisorernas inställning till konceptet.För att genomföra undersökningen tillämpar denna studie en kvalitativ forskningsansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer med internrevisorer. Intervjuerna och analysen kring dessa har utgått ifrån en teoretisk referensram bestående av tidigare litteratur och forskning inom internrevision, Continuous auditing och teori kring teknologitillämpning.Bland annat ger resultatet uttryck för att studiens internrevisorer är öppna för att införa närliggande koncept och upplever att det finns ett behov av att införa sådana i företag. Däremot råder det tveksamheter kring vilka användarna av sådana koncept ska vara. / There is a discussion about the current way of conducting business that contains a digitalized structure in the form of information- and enterprise systems where the digital information is vital. According to research this new environment requires new methods for measurement and reporting. While the development of the digitalization in businesses and society has gone far, the accounting and auditing methods have not.One concept that has become relevant in the process of digitalization is Continuous Auditing. There has been research about the concept for a while and there was a hope that businesses would start adopting it and switch from traditional auditing methods. For instance, the research has spoken about the possibility to do auditing in a more proactive way and implement automated technology. However, the research has shown that the concept only has been implemented in a few cases. This study has the purpose to examine why through examining the main users, the internal auditors` attitudes towards the concept.This study has applied a qualitative approach with the help of semi-structured interviews with internal auditors. The interviews and the analysis have been formed by previous literature and conducted research on internal auditing, continuous auditing and also theory about technology adoption.For instance, the results of this study were that internal auditors are willing to adopt similar concepts and are feeling the need to implement such. However, it is unclear whether the users should be internal auditors.

Idag råder en företagsmiljö som består av digitaliserade strukturer i form av informations- och affärssystem där den digitala informationen är central. Den nya företagsmiljön kräver enligt forskningen nya metoder för utvärdering och rapportering. Medan digitaliseringen kommit långt i utveckling inom företagande och samhället i stort så har redovisnings- och revisionsmetoder stått stilla. Ett koncept som har kommit att bli aktuellt i tomrummet mellan digitaliseringens framväxt och revisionsmetoders traditionella utförande är Continuous Auditing. Konceptet har forskats kring under en relativt lång tid, varvid förhoppningen var att företag skulle ta till sig konceptet och byta ut sina omoderna revisionsmetoder. Bland annat förespråkas att revisionen borde utföras på ett mer proaktivt sätt och att automatiserade lösningar ska ersätta manuella utföranden. Undersökningar har visat på att Continuous Auditing enbart har tillämpats i en begränsad utsträckning. Syftet med denna studie är därmed att utreda varför så är fallet genom att undersöka huvudanvändarna, internrevisorernas inställning till konceptet. För att genomföra undersökningen tillämpar denna studie en kvalitativ forskningsansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer med internrevisorer. Intervjuerna och analysen kring dessa har utgått ifrån en teoretisk referensram bestående av tidigare litteratur och forskning inom internrevision, Continuous auditing och teori kring teknologitillämpning. Bland annat ger resultatet uttryck för att studiens internrevisorer är öppna för att införa närliggande koncept och upplever att det finns ett behov av att införa sådana i företag. Däremot råder det tveksamheter kring vilka användarna av sådana koncept ska vara. / There is a discussion about today’s current way of conducting business that contains a digitalized structure in the form of information- and enterprise systems where the digital information is vital. According to research this new environment requires new methods for measurement and reporting. While the development of the digitalization in businesses and society has gone far, the accounting and auditing methods have not. One concept that has become relevant in the process of digitalization is Continuous Auditing. There has been research about the concept for a while and there was a hope that businesses would start adopting it and switch from traditional auditing methods. For instance, the research has spoken about the possibility to do auditing in a more proactive way and implement automated technology. However, the research has shown that the concept only has been implemented in a few cases. This study has the purpose to examine why through examining the main users, the internal auditors` attitudes towards the concept. This study has applied a qualitative approach with the help of semi-structured interviews with internal auditors. The interviews and the analysis have been formed by previous literature and conducted research on internal auditing, continuous auditing and also theory about technology adoption. For instance, the results of this study were that internal auditors are willing to adopt similar concepts and are feeling the need to implement such. However, it is unclear whether the users should be internal auditors.

Digitaliseringen av revisionsbranschen har varit ett omdiskuterat ämne, vilket beror på att branschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Digitaliseringen har påverkat hur uppgifter utförs och hur problem tas an, vilket har och kommer innebära en förändring av samhällets olika delar. Sedan tidigare har det forskats på vilka faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg bland revisionsbyråer och revisorer, däremot mindre ur en svensk synvinkel. Syftet med denna studie är således att identifiera och bekräfta eller dementera tidigare forsknings funna faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg, samt testa dessa faktorers tillämpbarhet i Sverige. För att undersöka studiens syfte har en kvantitativ ansats använts med hjälp av en webbaserad enkät som har skickats ut till svenska revisionsbyråer. Hypoteserna i studien är baserade på den redan existerande forskningen. Studien utgår från Technology-Organization-Environment ramverkets tre kontexter, den tekniska, organisatoriska och miljömässiga. Faktorerna som undersöktes under respektive kontext var IT-kunskap, uppmuntran och standarder. Resultatet indikerar att det finns faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg även i en svensk kontext. Studien kan påvisa att uppmuntran och standarder har en signifikant påverkan på användningen. Det finns emellertid ett fortsatt behov av att forska vidare på ämnet då följande studies förklaringsgrad visar på en liten variation i användningen av verktygen. / The digitalisation of the audit profession has been a discussed topic due to the major changes in the industry in recent years. The digitalisation has affected how tasks are performed and how problems are addressed, which has caused changes in different parts of society. Factors that influence the use of Computer Assisted Audit Tools (CAATs) have previously been researched, but less in a Swedish context. The purpose of this study is to identify and confirm or deny previous factors found to affect the use of CAATs as well as the applicability of those factors in Sweden. To examine the purpose of the study a quantitative approach was used with the help of a web-based survey, sent out to Swedish auditing firms. The hypotheses in this study are based on previous research in the field. The study is based on the three contexts of the Technology-Organization-Environment framework, the technical, organisational and environmental context. The factors that were examined under each context were IT-knowledge, encouragement and standards. The result indicates that there are factors that affect the use of CAATs in a Swedish context. The study proves that encouragement and standards have a significant impact on the use of the tools. However, there is a continuing need to research the subject further as the degree of explanation in the analysis shows a small variation in the use of the tools.