Sammanfattning Att ha rätt kompetens ses som viktigt för organisationers omvärldsanpassning och konkurrenskraft. Stora summor läggs på kompetensutveckling där personalutbildning är en sätt att sprida kunskap. Men många organisationer lyckas inte med att producera ihållande och heltäckande överföring av kunskap eftersom det kan uppstå problem i att överföra lärandet från utbildningsmiljön till att faktiskt använda nya kunskaper i arbetsmiljön. Detta benämns transferproblemet. Forskningen visar att transfer påverkas av faktorer som härrör individens förmåga och motivation, utbildningens utformning och relevans, arbetsklimatet, samt stöd från ledningen och kollegor. Ledningen bör ta hänsyn till forskningen för att skapa förutsättningar för utbildningsdeltagaren att tillämpa ny kompetens, men trots detta verkar det som att organisationer har svårt att identifiera vilka faktorer som är mest kritiska för transfer. I centrum för denna studie står ledningspersoners upplevelser av hur de arbetar med att stödja och ta tillvara anställdas kompetens i samband med personalutbildning. För att få en förståelse för ledningspersonernas upplevelse av att arbeta med transfer genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med fyra verksamhetschefer, tre arbetsledare och en HR-medarbetare i en tandvårdsorganisation som måste möta många förändringar och har ett omfattande utbildningsprogram. Det insamlade materialet har sedan tematiserats och analyserats mot tidigare forskning om transfer och med hjälp av ett organisationspedagogiskt perspektiv. Det framträdande i resultatet var att cheferna anpassade stöd och resurser för transfer både till utbildningen och till individen. Ett proaktivt arbetssätt användes främst för att anpassa insatser för transfer till utbildningen genom att det i vissa utbildningar ingick efter-utbildnings-insatser, en efter-utbildnings-aktivitet på kliniken, samt att planera för att individen ska komma igång med nya arbetsuppgifter. Ett reaktivt förhållningssätt var dock vanligare för att kunna göra de individuella anpassningarna av insatserna. Cheferna var också mer benägna att ge stöd och resurser för transfer i samband med yrkesutbildning än vid relationsinriktad utbildning. Något som också var framträdande var den kollektiva kompetensens betydelse. Det ansågs viktigt att arbetsteamet och ibland hela gruppen på arbetsplatsen behövde kunskap inom det aktuella området för att bidra till den kollektiva kompetensen att utföra en uppgift och för att kunna stötta en utbildningsdeltagare. Något som också var utmärkande var det kollegiala stödets betydelse både på arbetsplatsen och i organisationen, samt hur organisationen och cheferna aktivt arbetar med att skapa interaktionsutrymme mellan olika medlemmar i organisationen för stöd och kunskapsutbyte. / Abstract Having the right skills is considered important for organizations' adaption to changes and competitiveness. Large sums are being spent on skills development, where staff training is a way of spreading knowledge. However, many organizations fail to produce sustained and comprehensive transfer of knowledge, as problems may arise in transferring learning from the educational environment to actually using new skills in the work environment. This is called the transfer problem. Research shows that transfer is influenced by factors that derived from the individual's ability and motivation, the design and relevance of the staff training, work environment, and support from management and colleagues. Management should take into account the research to create the conditions for the training participant to apply new skills, but despite this, organizations seem to have difficulties identifying which factors are the most critical of transfer. At the heart of this study, management's experience is how they work to support and utilize employee skills in staff training. In order to gain understanding of executives' experience of working with transfer, eight semi- structured interviews were conducted with four business executives, three supervisors and a HR employee in a dental organization that has to face many changes and has a comprehensive education program. The collected material has since been thematized and analyzed against previous research on transfer, using an organizational pedagogical perspective. The prominent outcome was that the managers had adapted support and resources for transfer both to the education and to the individual. A proactive approach was used primarily to adapt efforts for transfer to education through the inclusion of post-education activities, post-training activities in the clinic, and planning for the individual to get started with new tasks. However, a reactive approach was more common in order to make individual adjustments of the efforts. The managers were also more likely to provide support and resources for transfers in vocational education than in relational education. Something that was also prominent was the importance of collective competence. It was considered important that the work team and sometimes the entire group at the workplace needed knowledge in the field in question to contribute to the collective competence to perform a task and to support a training participant. Something that was also significant was the importance of collegial support both in the workplace and in the organization, as well as how the organization and managers actively work to create interaction space between different members of the organization for support and knowledge sharing.

Sammanfattning I dagens tekniska samhälle är IS/IT-system en förutsättning för effektiv verksamhetsdrift och för att uppnå affärs- och konkurrensfördelar. Detta har resulterat i att genomförandet av IS/IT-projekt är vanligt förekommande inom många branscher. Tyvärr visar statistiken att en stor andel av IT-projekt misslyckas. Samtidigt visar studier att IT-projekt misslyckas på grund bristande tillämpning av teoretiska modeller i verkligheten (Görling, 2009, s. 9). Dessa teoretiska stöd inkluderar olika faktorer som har betydande inverkan på framgång eller misslyckande av ett IT-projekt.   Syfte med denna uppsats har varit att studera och analysera ett fallföretags misslyckade IT-projekt för att identifiera faktorer som har lett till projektets misslyckande samt ge åtgärdsförslag som kunde ha vidtagits. De undersökningsfrågor som har legat till grund för arbetets syfte inkluderar bland annat vilka faktorer som bidrog till IT-projektets misslyckande och på vilket sätt IT-projektet kunde ha genomgått en mer framgångsrik process.   Utifrån det valda syftet har en kvalitativ forskningsmetod genomsyrat arbetet, där en litteraturstudie inom problemområdet har genomförts. Detta har resulterat i skapandet av en analysmodell som har legat till grund för insamlingen av primärdata genom semistrukturerade personliga intervjuer med fallföretaget.   Resultaten från fallstudien visar att IT-projektet främst har misslyckats på grund av bristfällig hantering av projektledningsfaktorer, inklusive projektplanering, kravhantering, kund och test. Projektet har även misslyckats på grund av bristfälliga organisatoriska faktorer, såsom brist på ledningsstöd och projektstrategi. Dessutom har projektet misslyckats på grund av bristfällig hantering av mänskliga faktorer, som involverar projektteamet och användarna. Dock har de mest kritiska faktorerna som lett till misslyckande av IT-projektet, varit projektledningsfaktorerna. Exempelvis projektplaneringen brast på grund av en bristfällig förstudie och avsaknad av en renodlad projektledare. Faktorn kravhantering påverkade projektets resultat negativt genom bristfällig identifiering av krav och intressenter, och saknad av tydliga acceptanskriterier och acceptansprocesser. Dessutom kundens ogynnsamma organisationskultur gentemot digitaliseringen samt den mänskliga faktorn förändringsmotstånd har också varit betydelsefulla faktorer. Kunden var IT-omogen och hade en hög grad av manuellt arbetssätt, vilket ledde till förändringsmotstånd genom att kunden avbröt projektet och vägrade använda systemet.    Den generella slutsatsen i denna uppsats är att det finns flera faktorer som kan bidra till misslyckande av ett IT-projekt. Dessa faktorer är oftast sammanhängande med varandra. Därmed vikten att projektorganisationen tar hänsyn till de kritiska framgångsfaktorerna för att styra en effektiv utveckling av IT-projekt, och säkerställa slutresultatet och därigenom tillfredsställa kunden eller slutanvändaren. Baserat på de faktorer som mest påverkade IT-projektets resultat kan framtida forskning fokusera på utvärdering av olika metoder, verktyg eller strategier för att förbättra framgången för IT-projekt i svåra förhållanden som hindrar samarbete och kommunikation mellan IT-leverantören och kunden. En sådan studie kan undersöka implementeringen av olika metoder för att förstå kundens verksamhetsprocesser och effektivt samla in krav.