Offentliga e-tjänster ska syfta till att förenkla ärenden, för verksamheten, men framförallt för dess användare. Det finns dock offentliga e-tjänster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ÖstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Östergötlands län, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjänst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjänst, som ersatte en tidigare sådan, krävde att alla sms-betalningar skedde från ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att påverka svensk lagstiftning och krävde att alla sms-köp skulle komma från ett svenskregistrerat mobilnummer. Den nya sms-tjänsten har fått utså stor kritik i lokal media och har visat sig medföra en kraftigt minskad försäljning av sms-biljetter. Denna studie utreder ÖstgötaTrafikens bild av upphandlingen, vilka riktlinjer och strategier som påverkat upphandlingen, användarnas medverkan och syn på tjänsten, samt vilka konsekvenser den nya tjänsten har medfört för verksamheten och användarna. Vårt resultat visar att ÖstgötaTrafikens nya sms-biljettjänst inte lyckats med att till fullo ersätta den tidigare tjänsten, detta på grund av en kombination av faktorer, där tolkningen av EU-direktivet, påtaglig tidsbrist, att användarnas roll i utvecklingen till viss del förbisetts och att det uppstått förvirring bland kunderna utgör några av dem. Då det kom en lagändring med registreringskravet har ÖstgötaTrafiken fått tänka om vad gäller sin strategi för att sälja biljetter. Bolaget satsar numera på att sälja mer resekort och på så sätt styra sina kunder bort från sms-biljetten för att bättre kunna kartlägga kollektivtrafiken och på så sätt fördela resurser effektivare.

Bakgrund Sverige har efter lång samhällsutveckling fått lagkrav på grundskolemåltider som ska vara gratis och näringsrik. Offentlig måltidsservice utvecklar de måltiderna med införande av vegetarisk kost utifrån riktlinjer från politik och myndigheter. Det finns utmaningar med införandet och olika kommuners skolbarn har olika acceptansgrad. Att undersöka beslutsfattares erfarenheter och upplevelser kan ge ökad kunskap om olika strategier för förändringsarbete. Syfte Att undersöka upplevelser och erfarenheter vid införandet av vegetarisk kost i skolmåltiden hos personer i beslutsfattande ställning inom måltidsverksamheter i grundskolan. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes på distans med 17 deltagare från olika kommuner inom Sverige. Intervjuerna spelades in via digitala datorappar och telefon, transkriberades och genomgick kvalitativ innehållsanalys.Resultat Implementering av vegetarisk kost mötte varierat motstånd beroende av hur implementeringen skett. I majoriteten av fallen infördes vegetarisk kost för att minska klimat- och miljöpåverkan hos kommunerna och oftast infördes lakto-ovo vegetarisk kost. I allmänhet upplevde deltagarna att införandet av vegetarisk kost uppmuntrades från politiskt håll. När vegetarisk infördes i form av en helvegetarisk dag i veckan var det mer kritik än när implementeringen var i form av ett dagligt vegetariskt alternativ. Informanterna upplevde att elever och föräldrar haft en negativ reaktion till ordet “vegetarisk” i samband med skolmat. Slutsats Erfarenheterna och upplevelserna hos personerna i beslutsfattande ställning såg olika ut. Det varierade från näst intill inga problem till stora och allvarliga problem. Det var kopplat till hur implementeringen gått till, där de som hade stora problem hade implementerat för mycket för snabbt. I kontrast var det färre problem för de som implementerade vegetariskt kost långsammare. / Background Sweden has after a long municipality development gained legal requirement that elementary school food must be cost-free and nutritional. Public food service develops those meals by implementation of vegetarian diets from the guidelines of politics & authorities. There are challenges with implementation and different municipalities schoolchildren has more different stages of acceptance. To research decisionmakers experiences can give increased understanding about different strategies for work of change. Objective To investigate experiences within people in decision-making positions in public food service in elementary school with the implementation of vegeterian diets in the school meal. Method Qualitative semi-structured interviews were completed on distance with 17 participants from different municipalities in Sweden. The interviews were recorded by digital computer applications and telephone. Recorded interviews were transcribed and underwent analysed qualitative content analysis. Results The results show that implementation of a vegetarian diet that happen faster and in larger scale receives more criticism. In most cases, the implementation of vegetarian diet was due to climate and environmental improvement reasons in the municipality. In general, the experience of implementing vegetarian diet were encouraged by the local politics. If the first implementation were in the form of exclusive vegetarian diet once a week, more criticism was received than if implementation were in the form of a daily vegetarian alternative. Lacto-ovo were implemented in the overwhelming majority by participants. Conclusion The study reflections could develop understanding of implementation. The most distinct findings were the community profit and the criticism that resided from rushed implementation as well with lack of staff competence. The shortcomings were related to insufficient guidelines from the authorities for different municipalities needs. The most appropriate method of implementation according to the participants were slow, cautiously with daily vegetarian alternative. Further Swedish research is needed within this subject and of its affected demographical groups.

Låg-kod utvecklingsplattformer, på engelska low-code development platforms (LCDP), syftar till att göra det möjligt för företagsanställda med ingen eller begränsad programmeringserfarenhet, så kallade medborgarutvecklare, att utveckla applikationer. Professionella utvecklare, som idag är en bristvara, kan därmed avlastas och få utrymme till att fokusera på mer tekniskt krävande uppgifter. LCDP möter företagens ökade efterfrågan av snabbt kunna leverera digitala lösningar i takt med att verksamheten utvecklas. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förbättringsmöjligheter och risker som finns vid införande av LCDP för företag. Uppsatsen avgränsas till artiklar i tidskrifter och branschtidningar mellan 2017 till 2022 från databasen Business Source Premier. För att uppnå uppsatsens syfte används en kvalitativ metod i form av en tematisk innehållsanalys. Sökordet ”low-code” resulterade i 93 artiklar där 30 valdes ut till den tematiska innehållsanalysen och sammanfattades i resultatkapitlet. Alla artiklar lästes igenom och de som valdes bort fokuserade på områden utanför uppsatsens syfte eller var otillgängliga. För de 30 utvalda artiklarna upprättades koder som sedan sorterades och sammanställdes till teman. Sju teman för förbättringsmöjligheter framkom; samarbete, tillgänglighet, produktivitet, utvecklingsresurser, marknadsanpassning, säkerhet och digitalisering. Fem teman för risker identifierades; säkerhet, utvecklingsstrategi, kodkompetens, utvecklingsprocess och upphovsskydd. Artiklarna framhöll övervägande fler förbättringsmöjligheter än risker vid införande av LCDP för företag vilket dels kan bero på att möjligheter lockar fler läsare och dels på att LCDP är en ny teknologi som inte har införts och använts under en längre tid.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning. En strukturerad och standardiserad intervju med utvalda skolledare som berörde skolledarnas eget användande av systemet, skolans datortäthet med mera. Statistik över de olika skolornas användande av systemet är den andra metoden. Statistiken hjälpte mig att se om det fanns några kopplingar mellan skolans användandegrad och skolledarens användandegrad. Den tredje metoden var halvstrukturerad intervju med två utvalda skolledare. En skolledare på en skola där införandet av Fronter har gått sämre och en skolledare på en skola där införandet har gått bättre. Sammantaget gav dessa tre metoder större reliabilitet och tyngd åt mitt svar på frågeställningarna. Arbetets slutsats är att, på de undersökta skolorna, spelar skolledarnas eget användande i kombination med deras engagemang och tydliga ledning, säkerligen tillsammans med många andra faktorer, större roll för ett lyckat införande än vad exempelvis datortätheten gör. Allt handlar inte om skolledaren. Men initialt sett kan hon eller han vara den som bildar en samarbetsgrupp, påbörjar framtagandet av handlingsplan, utser administratörer eller bara nämner möjligheten på en skolkonferens och att användandegraden på skolan sedan ökar som ringar på vattnet. En tid efter införandet kommer enligt min uppfattning det stora eldprovet – om lärare och elever ser en verklig nytta med att använda systemet. / The purpose of this extended essay has been to examine if any patterns are identified when it comes to how successfull the introduction of the VLE Fronter is in different schools in a Swedish municipality. Focus is on the principals’ own activity and usage of Fronter. I have come to the conclusion that the most successful schools are the schools where the principals themselves use the system and the way they lead and encourage their teachers.

Business Intelligence (BI) är en central del av modern affärsverksamhet och används för att omvandla rådata till meningsfull information för bättre beslutsfattande. Införande av BI kan möta flera utmaningar som påverkar BI:s effektivitet och framgång. Utmaningar som teknisk integration till andra system, datakvalitet och tekniska hinder vid anpassning av komplexa krav förekommer. Men det främsta utmaningarna vid införande av BI är de mjuka/mänskliga faktorerna, vilket är faktorer som har prioriterats bort vid tekniskt komplexa IT-införanden. Ett BI-införande är en stor investering och genom att adressera de mjuka faktorerna och dess utmaningar, skapar verksamheten större möjligheter till att uppnå ett framgångsrikt BI-införande.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara mjuka framgångsfaktorer som påverkar graden av framgångsrikt BI-införande och vilka uppfattade effekter en högre grad av framgångsrikt BI-införande får, för en mellanprojektsrelation mellan kund- och systemimplementatör.  I denna studie har en litteraturstudie genomförts och fallstudiemetoden tillämpats. En analysmodell har utformats och är baserat på det viktigaste från litteraturstudien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts via teams eller varit personliga på ett kontor. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att få fram empiriska data om studiens syfte. Tre intervjuer har genomförts med fallföretaget Atea och två intervjuer med kundföretaget Myndigheten för Yrkeshögskolan (MyH).  Studiens viktigaste slutsatser är; Aktivt arbete med förändringsledning under och efter projektet. Verksamhetsförståelse för att kunna anpassa BI-systemet till verksamheten för att det ska bli användbart och användarvänligt. Ha förtroende för varandra i projektet och ha en öppen och tydlig kommunikation. Slutligen är det viktigt att systemanvändarna har ett aktivt deltagande i BI-projektet och att de fortsätter med kontinuerlig efter BI-införandet. Kunskapsbidraget för denna studie är tre indikatorer som har uppdaterats i modifierade analysmodellen grad av verksamhetsförståelse, omfattning av förstudie och grad av förtroende för varandra. Sedan bidrar studien med insikter inom framgångsfaktorer som inte är lika utforskade som de ¨hårda¨ framgångsfaktorerna är.

Utvecklingen inom IT har traditionellt varit snabb, så har det även varit när fenomenet molnbaserade tjänster växt fram. De molnbaserade IT-tjänsterna har under kort tid gått från att det har spekulerats om deras användning till att nu vara på allas läppar och något som börjar införas i många verksamheter. Tjänsteleverantörer vill vara snabba in på marknaden och sälja molnbaserade lösningar samtidigt som verksamheter är intresserade av att få ta del av dessa lösningar. En skillnad med de molnbaserade IT-tjänsterna är att de baserar sig på en helt ny distributionsmodell för IT. Skillnaden ligger i att det är tjänsteleverantören som ansvarar för hela IT-systemets livscykel och kunden endast betalar baserat på verkligt nyttjande av tjänsten. Samtidigt kan kapaciteten skalas baserat efter kundens aktuella behov. I samband med de nya förutsättningarna så har vi i denna uppsats haft fokus på att utreda om det krävs några nya angreppssätt vid införande av molnbaserade IT-tjänster. Studien har sin grund i de särskiljande drag de molnbaserade IT-tjänsterna har i kontrast till de traditionella IT-tjänsterna. För att uppnå studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metodik som har sin fokus på ett mer tolkande perspektiv. Insamling av datamaterial till den empiriska delen av uppsatsen har vi gjort via intervjuer av personer med erfarenhet från både de traditionella och molnbaserade IT-tjänsterna. I denna uppsats finner vi nya utmaningar som inte tidigare varit aktuella i samma utsträckning vid införande av de mer traditionella IT-tjänsterna. Vi finner bland annat att det blir mindre möjligt att utföra anpassningar i de molnbaserade IT-tjänsterna, samt nya risker i samband med att garantera säkerheten för informationshantering. Till detta finner vi en rådande situation med många nyetablerade leverantörer på marknaden som alla har olika lösningar för hantering av säkerhet, servicenivåer och gränssnitt för utbyte av information mellan applikationer.  Till de kartlagda utmaningarna presenterar vi en rad nya angreppssätt som vi anser är viktiga för att hantera den förändrade bilden, samt för att ge ett adapterat fokus vid ett införande av molnbaserade IT-tjänster. Vi kommer fram till att förstudien blir mer viktig vid ett införande och har stor betydelse för valet av molnbaserad IT-tjänst. Förstudien behöver fokusera på att värdera leverantörernas tjänsteutbud, trovärdighet samt den molnbaserade IT-tjänsten som sådan. För att kunna garntera säker informationshantering blir det viktigt att klassificera verksamhetsinformation och att modellera kommunikationsvägarna för den verksamhetsinformation som hanteras av olika applikationerna.

Nearly all the 1.3 billion people in the world with no electricity access live in developing countries. On the one hand, electricity is a basic need. On the other hand, the environment should not be further damaged. Thus, sustainable electricity in developing countries is clearly needed. The aim of this dissertation is to analyse the mechanism of the diffusion and adoption of renewable electricity with particular focus on rural electrification among low-income inhabitants in developing countries. The dissertation is comprised of a cover essay and six appended papers with a mix of qualitative and quantitative methods based on several means of data collection. The first paper describes diffusion theory through a novel bibliometric tool. This novel method provides an overview, structure, and explanation of a large research area; complements a traditional literature review; and can be applied to any knowledge field. Here, the structure of the recent development of diffusion research, together with its application, are presented. With a specific focus on rural electrification among low-income inhabitants in developing countries, the diffusion framework is empirically applied with complementary concepts in the second, third, and fourth papers, based on three different cases. One case study investigates the adoption of electricity among rural inhabitants in Uganda and shows that a foreign company can be an important player in the rural electrification effort. Another case study addresses a large dissemination of photovoltaic systems provided by a local firm in Bangladesh and reveals that the diffusion of renewable energy can be effectively undertaken by a private local firm, rather than waiting for full government support or large multi-national corporations. The other case study discusses a small-scale diffusion of photovoltaic systems in a remote region in Thailand and presents an extreme case where full government support is necessary. In addition, through a systematic literature review, the barriers to adoption of photovoltaic systems are identified in the fifth paper, highlighting several remaining challenges. In the last paper, issues related to the transition to using photovoltaic systems in off-grid communities are discussed. The diffusion mechanism of renewable electricity has been shown to be a highly complicated process, having several unforeseeable and context-specific factors. A technology with superior qualities does not diffuse by itself but requires tremendous effort and close collaboration on the part of stakeholders. There are complex relations, on the one hand, between technology and society and, on the other hand, between technology providers and adopters. No single, fast, or straightforward remedy can address the complex nature of diffusion of renewable electricity in rural communities. Therefore, understanding the local context is highly important, indicating the need for empirical investigation. This dissertation offers several contributions concerning methodological, theoretical, empirical, managerial and policy. It also provides implications that may be relevant for actors who attempt to introduce, disseminate, and manage new energy technologies in rural communities. / Nästan alla av de 1,3 miljarder människor som inte har tillgång till el bor i utvecklingsländer. Å ena sidan är el ett grundläggande behov. Å andra sidan bör miljön inte skadas ytterligare. Det finns således ett behov av förnybar el i utvecklingsländer. Avhandlingens syfte är att analysera mekanismerna bakom diffusion och införande av förnybar el med särskilt fokus på elektrifiering av landsbygden bland låginkomsttagare i utvecklingsländer. Avhandlingen består av en kappa och sex bifogade artiklar som är baserade på en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder och innehåller flera olika typer av datainsamling. Den första artikeln beskriver diffusionsteori genom ett nytt bibliometriskt verktyg. Denna nya metod ger översikt, struktur, och förklaring till ett stort forskningsområde; den kompletterar en mer traditionell litteraturöversikt och kan tillämpas oavsett kunskapsområde. Här presenteras strukturen av den senaste utvecklingen inom diffusionsteori tillsammans med dess applikationsområden. Med ett särskilt fokus på landsbygdselektrifiering bland låginkomsttagare i utvecklingsländer tillämpas diffusionsramverket empiriskt med kompletterande koncept i den andra, tredje, och fjärde artikeln. Dessa artiklar är baserade på tre olika fallstudier. En fallstudie berör elektrifiering på landsbygden i Uganda och visar att utländska företag kan vara en viktig aktör i denna process. En annan fallstudie tar upp spridning av solcellssystem i stor skala som utförs av ett lokalt företag i Bangladesh och visar att spridning av förnybar energi effektivt kan genomföras av privata lokala företag, snarare än att vänta på statligt stöd eller stora multinationella företag. Den sista fallstudien diskuterar småskalig spridning av solcellssystem i en avlägsen region i Thailand och representerar ett extremfall som behöver full finansiering från staten. I den femte artikeln har hindren för införandet av solcellssystem identifierats genom en systematisk litteraturöversikt, artikeln belyser också många kvarstående utmaningar. Den sista artikeln diskuterar frågor som rör övergången till, samt användandet av solcellssystem i områden som inte är anslutna till elnätet. Diffusionsprocessen för förnybar el har visat sig vara mycket komplicerad med flera oförutsedda och kontextspecifika faktorer. Teknik med överlägsna egenskaper kan inte spridas av sig självt utan kräver stora ansträngningar och nära samarbete mellan de inblandade aktörerna. Det är komplexa relationer, å ena sidan mellan teknik och samhälle och å andra sidan mellan teknikleverantörer och användare. Det finns inte en perfekt, snabb eller enkel åtgärd för att ta itu med den komplexa karaktären av diffusion av förnybar el på landsbygden. Därför är förståelsen för den lokala kontexten av stor betydelse och detta understryker behovet av empiriska studier. Denna avhandling bidrar med kunskap som täcker områden som metodologi, teori, empiri, ledarskap och politik. Studien visar även på relevanta implikationer för de aktörer som försöker införa, sprida och hantera ny energiteknik till landsbygden. / <p>QC 20150518</p>

Införandet av ett IT-system är en socioteknisk förändring som ställer många krav på en orga-nisation om det ska betraktas som framgångsrikt. Det finns utmaningar av både teknisk, social och organisatorisk karaktär. I beskrivningar av lyckade systeminföranden framträder ofta fak-torer som påverkade införandets framgång. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om dessa faktorer och hur de kan påverka systeminföranden i kommunala organisationer. I detta arbete identifieras dessa faktorer som kallas framgångsfaktorer i teori och genom studier av verkliga omständigheter i organisationer. Faktorerna undersöks och kunskap om dem samlas och pre-senteras. Arbetet genomförs som en kvalitativ intervjuundersökning av två organisationer i två mindre kommuner med stora erfarenheter av systemimplementationer. De personer som intervjuades hade varierande roller inom organisationen och olika erfarenheter av införande-processen. Som resultat presenteras respondenternas upplevelser, erfarenheter och synpunkter på implementationer rörande områden som till exempel systemets användbarhet, ledarskap, utbildning och engagemang. I arbetet framkommer faktorer som uppfattas ha bidragit till framgång, till exempel ledning-ens stöd och engagemang, teknisk stabilitet och användardeltagande. De viktigaste slutsat-serna av arbetet är att flera framgångsfaktorer som beskrivs i studier från andra typer av orga-nisationer även återfinns i kommunala organisationer. Faktorer som påverkar systeminföran-dens framgång återfinns i områden som organisation, kompetens, systemets användbarhet och systemanvändarna. Det förekommer olika metoder för utvärdering, och olika definitioner av framgång, därför är framgångsfaktorer inte generella genvägar till framgång utan snarare un-derlag för arbete före, under och även efter systeminföranden. De specifika omständigheterna vid varje systeminförande och organisationens övergripande strategi för system- och verksam-hetsutvecklingsarbete kan variera, och påverka faktorernas effekter. / An implementation of an IT system is a socio-technical change that places many demands on the organization if the implementation is to be considered successful. There are challenges of both the technical, social and organizational nature. Descriptions of the implementations that were perceived as successful often refers to common factors that contributed to the successful implementation, so-called success factors. The purpose of this work is to obtain knowledge about those factors and how they can affect system implementations in municipal organiza-tions. In this work those so-called success factors are identified based on theory and studies of practical circumstances in organizations. The factors are examined and knowledge about them is gathered and presented. This work is conducted using a qualitative interview study of two organizations in two small municipalities with large experience on system implementations. The interviewed persons have varying roles in the organizations and different experiences of implementations. The results are the respondents' perceived views, experiences and comments on implementations regarding such as system usability, leadership, training and commitment. This work presents factors perceived to have contributed to the success, for example the lead-ers support and commitment, technical stability and user participation. The main conclusions of this work include that a number of success factors that are described in studies from other types of organizations can even be found in municipal organizations. Factors that affect the implementations success are found in fields that regards organization, qualifications, systems applicability and the systems users. There are different methods for evaluation, and different definitions of success, therefore they are not general shortcuts to success, but rather a base for the work before, during and even after the systems implementation. The specific circum-stances of each system implementation and organization overall strategy for system and busi-ness development may vary and influence the factors' effects.

IT-projekt bedrivs i många företag av olika anledningar. Orsaker till att genomföra ett IT-projekt kan exempelvis vara att hänga med i IT-utvecklingen, utveckla IT-produkter eller att stärka ett företags konkurrenskraft. Det spenderas stora summor och mycket tid på att bedriva IT-projekt och många människor arbetar i IT-projekt. Men alla IT-projekt får inte en lyckad utgång, utan många misslyckas. Ett misslyckande i ett IT-projekt kan påverkas av flera faktorer. Syftet med denna fallstudie är att analysera ett misslyckat IT-projekt för att komma fram till vilken eller vilka faktorer som påverkade misslyckandet och på vilket sätt. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ ansats, bestående av en fallstudie med intervjuer och dokumentstudier. Teoristudier leder fram till en analysmodell med nio faktorer, som har påverkan på utgången av ett IT-projekt. Dessa faktorer är: Kravhantering, Planering, Projektledning, Ledning och styrgrupp, Användarmedverkan, Projektmedarbetare, Leverantör, Test samt Införande och avslut. För att hjälpa till och besvara C-uppsatsens syfte ställs tre undersökningsfrågor: 1. Hur förhölls sig IT-projektet till var och en av de nio faktorerna? 2. Vilken eller vilka faktorer påverkade misslyckandet? 3. Vad kunde gjorts annorlunda för att undvika ett misslyckande? Resultatet av slutsatsen i C-uppsatsen är att de faktorer som haft en avgörande påverkan på IT-projektets misslyckande är Planering, Projektledning, Leverantör samt Införande och avslut. I Planering och Projektledning brast det genomgående med att identifiera och hantera risker, både initialt och löpande under IT-projektets gång. Faktorn Leverantör var den faktor som mest påverkade misslyckandet, eftersom problem med leverantören och uteblivna leveranser påverkade resultatet starkt. Den sista faktorn som påverkade misslyckandet är Införande och avslut där det fanns brister i driftsättningen av IT-produkten och det uppstod fel som påverkade verksamheten och slutkunder. Nyckelord: IT-projekt, misslyckat IT-projekt, kravhantering, planering, projektledning, ledning, styrgrupp, användarmedverkan, projektmedarbetare, leverantör, test, införande, avslut.

RPA (Robotic Process Automation) är en teknik för att automatisera repetitiva arbetsuppgifter inom verksamheter med syfte att effektivisera arbetet. Tidigare forskning belyser dock att så mycket som 30–50% av alla RPA-projekt misslyckas. Forskning visar även att det finns utmaningar kopplade till införandet. Syftet med denna studie är att undersöka hur RPA-leverantörer arbetar för att genomföra en RPA-implementering samt belysa de utmaningar som kan uppkomma under införandet av RPA utifrån kunders respektive leverantörers perspektiv. Studiens frågeställningar besvaras genom att genomföra en litteraturstudie samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med RPA-leverantörer och personer från verksamheter som infört RPA. Utifrån leverantörernas svar skapades en processmodell över arbetsprocessen av införandet. Processmodellen innefattar fem steg: Kartläggning, Proof of Concept, Utveckling, Test och Implementering. Vidare visar resultatet att utmaningarna ligger i att skapa en förståelse för RPA, identifiera lämpliga verksamhetsprocesser, oro hos de anställda samt att roboten saknar kognitiva färdigheter. Slutligen visar studien att fokus bör läggas på förarbete och att kommunikation är en nyckelfaktor för att lyckas. / RPA (Robotic Process Automation) is a technology for automating repetitive tasks within businesses with the aim of streamlining work. Previous research, however, show that 30–50% of all RPA projects fail. Research also shows that there are challenges associated with it’s implementation. The aim of this study is to examine how RPA suppliers work to implement RPA and highlight the challenges that may arise during the implementation of RPA from the perspective of customers and suppliers. The research questions are answered by conducting a literature study and qualitative semi-structured interviews with RPA suppliers and people from companies that have implemented RPA. Based on the suppliers' answers, a process model of the working procedure was created. The process model includes five steps: Mapping, Proof of Concept, Development, Testing, and Implementation. Furthermore, the results show that the challenges lie in creating an understanding of RPA, identifying appropriate business processes, concerns among employees and that the robot lacks cognitive skills. Finally, the study shows that focus should be placed on preparatory work and that communication is a key factor for success.