Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet var att undersöka tillkomsten av målen i världsmästerskapen 1958-2010 från semifinalerna och framåt. Målen studerades utifrån olika definitioner av anfallsspel. Analyser genomfördes kring vilken anfallsmetod som var mest effektiv och resulterade i flest mål, hur målproduktionen förändrades över tid samt varför det förhöll sig så. Ett mål var att finna slutsatser som kan överföras i arbetet som fotbollstränare. För att besvara detta användes följande frågeställningar: Hur många mål sker efter respektive kategori individuella prestationer, inläggs-/inspelssituationer, kontringar, distansskott och ”övriga situationer”? Metod Datainsamlingsmetoden för studien har varit kvantitativ observation av tillverkade mål i 71 matcher från världsmästerskapen i fotboll 1958-2010. Samtliga mål och matcher har funnits tillgängliga på videohemsidan youtube.com och analyserats där. Samtliga analyserade mål fördes in i ett analysschema utifrån definitionernas olika frågeställningar, där även definitionen ”övriga situationer” funnits med för att undvika internt bortfall. Exempel på kategorierna och dess definitioner är distansskott (målgivande avslut utanför straffområdet), samt övriga situationer (till exempel straffar, direkta frisparkar, hörnor och självmål). För att studera målproduk­tionen över tid delades de 14 världsmästerskapen in i tre olika tidsepoker, där tillverkning av målen och målproduktionen granskades. Resultat Totalt tillverkades 237 mål i 71 matcher. ”Inlägg/inspel” och ”övriga situationer”, som stod för 38 % respektive 30 % av målen, var de definitioner av anfallsspel som innefattade flest mål. Målen tillverkades procentuellt likvärdigt, enligt definitionerna, vid mästerskapen över tid och målproduktionen minskade med i snitt ett mål per match per undersökt tidsepok. Slutsats De slutsatser som går att dra från studien är att i de granskade matcherna är de definie­rade anfallsmetoderna ”inlägg/inspel” samt ”övriga situationer” de som leder till flest mål procentuellt sett och därmed är de mest effektiva. Utifrån studiens resultat skulle genomförande av snabbare hörnor och frisparkar samt mer inriktad anfallsträning för fotbollslag på offensiv planhalva kunna effektivisera deras anfallsspel.

Arbetsgivare vill attrahera potentiella medarbetare som kan vara betydelsefulla för organisationen, likasom de vill behålla befintliga medarbetarna. Arbetsgivare måste kombinera båda dessa delar för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare som ur ett långsiktigt perspektiv kan behålla medarbetarnas produktivitet och engagemang. Det som attraherar en medarbetare till anställning kan vara det som göra att medarbetare väljer att lämna en organisation. Att ta tillvara på medarbetarnas åsikter vid avslutsprocessen innebär värdefull information för arbetsgivaren. Studien undersöker hur motivation kan vara en faktor att ta hänsyn till gällande avslutet och tidigare anställdas skattning av ledarskap, lön, samarbete, utveckling, organisationskultur och arbetsuppgifter. En statistisk analys genomfördes grundad på datamaterial från en avgångsenkät, besvarad av medarbetare som på egen begäran valt att avsluta sin anställning. Resultatet visar att arbetsplats, position och anställningsform har en påverkan på hur medarbetare upplever de olika faktorerna. Det finns indikationer som tyder på att de olika faktorerna kan ha haft en påverkan till att medarbetarna valt att lämna organisationen. Resultatet visar även att de som slutar frivilligt uttrycker ett större missnöje till alla faktorer förutom lön än de som slutar ofrivilligt.

Studien handlar om hur en butiksmiljö där alla fem sinnena är stimulerade påverkar konsumenternas shoppingupplevelse och om hur det kan påverka avslut till köp. Hypotesen är att besökaren kommer att ha en bättre shoppingupplevelse i den stimulerande miljön samt att de kunder som handlar gör fler avslut till köp. Studien bygger på ett experiment i en butik där alla sinnen utom synen tillförs eftersom det redan är stimulerat i butiksmiljön. Vi har valt att dela upp besökare och kunder i butiken i två olika grupper, där ena gruppen vet om det pågående experimentet och den andra gruppen vet inget. Dessa grupper ska jämföras för att visa hur de upplevde den nya miljön i butiken och om det finns skillnader mellan resultaten i respektive grupp. Vår studie visar inga resultat som stärker vår hypotes.

No description available.

Inledning: Avslut kan väcka olika känslor. Unga vuxna ska lämna barndomen och tonårstiden för att starta sitt eget vuxenliv. Psykisk ohälsa har ökat bland unga, en del söker psykoterapi, men många hoppar av. För att möjliggöra för fler unga vuxna att fullfölja psykoterapeutisk behandling behöver förståelsen öka kring målgruppens behov. Syfte: Syftet med studien var att undersöka legitimerade psykoterapeuters perspektiv på den avslutande processen i psykodynamisk psykoterapi med unga vuxna. Metod: Kvalitativ metod användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem legitimerade psykoterapeuter. Materialet strukturerades med tematisk analys. Resultat: Kännetecknande för den avslutande processen i terapier med unga vuxna var att det blev individuellt olika; hastiga eller planerade avslut, ibland avhopp. Hur avslutningsprocessen blev var beroende av problematik och personlighetsstruktur snarare än ålder men adolescensens utvecklingsuppgifter och individens anknytningshistoria påverkade. Psykoterapeuter tog ansvar, var uppmärksamma, hjälpte aktivt unga i den avslutande processen. Mentalisering och metakommunikation användes för att begripliggöra avslutet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån psykoterapeuternas kliniska erfarenheter och förståelse av den avslutande processen med unga vuxna. Betydelsefulla faktorer i deras upplevelser diskuteras i förhållande till teori och tidigare forskning. Vald metod diskuteras och förslag ges till vidare forskning / Introduction: Endings can evoke different emotions. Young adults should leave childhood andadolescence to start their own adult life. Mental illness has increased among young people, some seek psychotherapy, but many drop out. To enable more young adults to complete psychotherapeutic treatment, there is a need to increase understanding of the target group´s needs. Purpose: The purpose of the study was to investigate licensed psychotherapists perspective on the final process of psychodynamic psychotherapy with young adults. Method: Qualitative method was used. Semi structured interviews were conducted with five licensed psychotherapists and the collected material structured with thematic analysis. Results: Characteristic of the final process in therapies with young adults was that it became individually different; hasty or planned endings, sometimes dropout from therapy instead of ending. How the final process became was more dependent on problems and personality structure than age, but the development tasks of the adolescence and the individual's attachment history affected. Psychotherapists took responsibility, were attentive and actively helped young people in the final process. Mentalization and metacommunication were used to comprehend the termination. Discussion: The results were discussed based on the psychotherapists' understanding and clinical experience of the final process with young adults. Significant factors in their experiences are discussed in relation to theory and previous research. The chosen method is discussed, and suggestions are given for further research.

Studien bemöter ämnena avhopp och motivationsfaktorer inom svensk ungdomsidrott. Syftet är att identifiera orsaker till avhopp från svensk ungdomsidrott samt motivationsfaktorer för fortsatt idrottsdeltagande inom svensk ungdomsidrott. Deltagarna i studien har varit aktiva inom idrotterna simning eller gymnastik men hoppat av idrotten någon gång mellan 13 och 20 års ålder. Studien är baserad på 15 semi strukturerade intervjuer kring deltagarnas upplevelser av ungdomsidrott. Frågor ställdes gällande deltagarens generella bakgrund, idrottsliga bakgrund, idrottsmiljö, motivationsfaktorer, målorientering, yttre ramfaktorer och idrottsliga avslut. Resultatet visar på att bland annat låg upplevd kompetens, tävlingsfokus, nytt fokus och tidsaspekt är orsaker till avhopp från svensk ungdomsidrott. Resultatet visar på att utvecklande atmosfär, bra relationer, hög upplevd kompetens och nöje är de mest framträdande motivationsfaktorerna inom svensk ungdomsidrott. Resultaten stämmer övererens med tidigare forskning kring motivationsfaktorer och avhopp från ungdomsidrott. Implikationer ges. / The study deals with factors contributing to dropouts and sports participation in Swedish youth sport. The aim of the study is to identify reasons for dropouts from Swedish youth sport and to identify factors that motivate youth athletes to continue with the sport. The participants in this study have been active in gymnastics or swimming but dropped out of the sport somewhere between the ages of 13 and 20. The study is based on 15 semi-structured interviews about participants' experiences of youth sport. Questions were asked regarding the participants´ general background, sporting background, sporting environment, motivators, goal orientation, external factors and athletic termination. The results show that, among other things, low perceived competence, focus on competitions, a new focus and time factors are the main reasons for dropouts from Swedish youth sport. The results show that a developmental atmosphere, good relationships, high perceived competence and enjoyment are the most prominent motivational factors within the Swedish youth sport. The results correspond with previous research on motivation factors and dropouts from youth sport. Implications are given.

Arkiv från myndigheter som upphört ska överlämnas till den myndighet som övertagit verksamheten. Delar av arkivet införlivas ibland i den nya myndighetens arkiv då handlingarna fortsatt behövs i verksamheten, medan huvuddelen av arkivet avslutas och överlämnas för förvaring utan att införlivas. Uppsatsens syfte är att undersöka hur överlämnande och införlivande av arkiv i samband med att myndigheter upphör kan förstås i förhållande till proveniensprincipen. En enkätundersökning har genomförts med myndigheter som mottagit handlingar från en annan myndighet som upphört. Uppsatsen visar att det finns en brist i myndigheternas kunskap om regelverket kring överlämnande och införlivande av handlingar. Detta leder till att sambandet mellan handlingarna och den ursprungliga arkivbildaren inte upprätthålls eftersom tillräckliga åtgärder inte görs. Resultatet visar att det finns en bristande dokumentation kring överlämnade och införlivade handlingar vilket leder till att det blir svårt att förstå ordningen i arkiven. Myndigheternas bristande medvetenhet gör att de inte kan lämna uppgifter om arkiv och handlingar som de förvarar och ansvarar för. Uppsatsen visar också att handlingarnas format påverkar hur de hanteras vid överlämnande och införlivande. Databaser och system införlivas i högre grad än handlingar av annat format utan att tillräckliga åtgärder görs för att upprätthålla proveniensen. Vidare visar uppsatsen på hur den förändrade myndighetsstrukturen, där myndigheter ofta läggs ner men verksamheten fortsätter hos en ny myndighet ger upphov till nya frågor kring tolkningen av proveniensprincipen. Den traditionella tolkningen att en myndighet utgör en arkivbildare är inte alltid tillämpningsbar då gränsen för när en myndighet upphör ofta är oklar.

Avslutningsbrev används i vissa psykoterapier. Det finns få studier kring patientens upplevelse av att få ett sådant. Åtta ungdomar har intervjuats med syfte att undersöka avslutningsbrevets upplevda betydelse utifrån metoden: ”Känsla av sammanhang – en metod på ungdomsmottagningen”. Ungdomarna intervjuades vid två tillfällen, direkt efter avslutad behandling och fem månader senare. Detta för att undersöka den upplevda betydelsen vid avslutning och om det förändras över tid. I en tematisk analys av dessa transkriberade semistrukturerade intervjuer identifieras tre teman vid båda intervjuomgångarna, 1; Avslutningsbrevet väcker känslor 2; Avslutningsbrevet påminner om relationer 3; Avslutningsbrevet kommer till användning. Resultatet visar att avslutningsbrevet är av betydelse, vid avslutad behandling och fortsatt över tid. Studien pekar på att avslutningsbrevet har en tydliggörande funktion av terapin och den förändringen man gjort vid avslut och att avslutningsbrevet och terapin har integrerats i ungdomen efter fem månader.

Kompetens, vid avslutandet av affärsrelationer, anses vara en viktig del för ett företags framtid. I denna uppsats undersöker vi om det finns ett kompetensbehov då inköpande företag avslutar relationer med dess mindre leverantörer. Insamlat material har gjorts genom semistrukturerade intervjuer där leverantörsansvariga, med olika befattningar, från ICA och Coop har medverkat. Sex intervjuer har gjorts med informanter på olika positioner. Vi har även undersökt anledningar som ligger till grund för ett avslut med en leverantör såväl som hur den avslutande processen går till. Detta för att kunna utröna om ett behov av kompetens för affärsavslut med mindre leverantörer finns. Sex intervjuer har gjorts med informanter på olika positioner inom dagligvarubranschen. Studiens mest utmärkande resultat är att det inte förekommer någon gemensam mall för den avslutande processen men att informanterna ändå följer ett välvårdat avslut enligt Alajoutsijärvi et al. (2000) teori. Kompetens för avslut tycks finnas trots att alla informanter kommer från olika bakgrund vilket gör att avslutandeprocessen ser olika ut. Kompetensutveckling för inköpande företag gällande affärsavslut med mindre leverantörer är på så sätt inte nödvändig.

Bakgrund: Det finns en skillnad mellan att avstå eller avsluta livsuppehållande behandling. Att avstå från livsuppehållande behandling definieras som att inte starta eller inte fortsätta åtgärderna medan avslut av livsuppehållande behandling handlar om att aktivt stoppa behandlingen. Genom vetenskap och beprövad erfarenhet ska nytta och risker med den livsuppehållande behandlingen övervägas till den döende patienter då inget botemedel längre finns. Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid avslut av livsuppehållande behandling. Metod:Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning utfördes. Resultat: Studien resulterade i tio vetenskapliga artiklar som utformade resultatet. I resultatet framkom tre kategorier: sjuksköterskors stödjande roll, emotionell påverkan och delaktighet i beslutsprocessen. Slutsats: Att vårda patienter där livsuppehållande behandling avslutas hade en emotionell påverkan hos sjuksköterskor och att de saknade tid och kunskap för att kunna bearbeta sorg. Sjuksköterskors omvårdnad av närstående sågs som en viktig del i omvårdnaden av patienterna. Att få inkluderas vid läkarens ställningstagande om den livsuppehållande behandling skall avslutas eller inte, sågs värdefullt då sjuksköterskorna var de som följt patienten under en längre tid. Denna litteraturstudien ökar förståelsen för sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter där livsuppehållande behandling avslutats. Sjuksköterskor är en viktig komponent i omvårdnaden av patienter och det är viktigt för sjuksköterskor att lära sig bearbeta sina känslor. / Background: There is a difference between withholding life-sustaining treatment or withdrawing life sustaining-treatment. Withholding life-sustaining treatment is defined as not initiating or not continue life-sustaining treatment, while withdrawing life-sustaining treatment is about actively stopping the treatment. Through science and proven experience, the benefits and risks associated with life-sustaining treatment should be considered for the dying patients when there is no cure. Aim: The aim was to highlight the nurses' experience of caring for patients when life-sustaining treatment is terminated. Method: The study was conducted as a general literature study. A systematic literature search was performed. Result: The study resulted in ten scientific articles that formed the results. The results revealed three categories: nurse's supporting role, emotional influence and participation in the decision-making process. Conclusion: Caring for patients with life-sustaining treatment was terminated had an emotional impact on the nurses and the nurses had lack of time and knowledge to be able to process their grief. Caring for the close relatives was seen as an important part of the nurse's care in patients. To be included in the doctor's opinion about whether the life-sustaining treatment should be terminated or not, was considered valuable because the nurses were those who followed the patient for a long time. This literature study increases the understanding of nurses' experience of caring for patients where life-sustaining treatment has been terminated. Nurses' are an important component in nursing of patients and it is important for nurses to learn how to process their feelings.