IT-projekt bedrivs i många företag av olika anledningar. Orsaker till att genomföra ett IT-projekt kan exempelvis vara att hänga med i IT-utvecklingen, utveckla IT-produkter eller att stärka ett företags konkurrenskraft. Det spenderas stora summor och mycket tid på att bedriva IT-projekt och många människor arbetar i IT-projekt. Men alla IT-projekt får inte en lyckad utgång, utan många misslyckas. Ett misslyckande i ett IT-projekt kan påverkas av flera faktorer. Syftet med denna fallstudie är att analysera ett misslyckat IT-projekt för att komma fram till vilken eller vilka faktorer som påverkade misslyckandet och på vilket sätt. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ ansats, bestående av en fallstudie med intervjuer och dokumentstudier. Teoristudier leder fram till en analysmodell med nio faktorer, som har påverkan på utgången av ett IT-projekt. Dessa faktorer är: Kravhantering, Planering, Projektledning, Ledning och styrgrupp, Användarmedverkan, Projektmedarbetare, Leverantör, Test samt Införande och avslut. För att hjälpa till och besvara C-uppsatsens syfte ställs tre undersökningsfrågor: 1. Hur förhölls sig IT-projektet till var och en av de nio faktorerna? 2. Vilken eller vilka faktorer påverkade misslyckandet? 3. Vad kunde gjorts annorlunda för att undvika ett misslyckande? Resultatet av slutsatsen i C-uppsatsen är att de faktorer som haft en avgörande påverkan på IT-projektets misslyckande är Planering, Projektledning, Leverantör samt Införande och avslut. I Planering och Projektledning brast det genomgående med att identifiera och hantera risker, både initialt och löpande under IT-projektets gång. Faktorn Leverantör var den faktor som mest påverkade misslyckandet, eftersom problem med leverantören och uteblivna leveranser påverkade resultatet starkt. Den sista faktorn som påverkade misslyckandet är Införande och avslut där det fanns brister i driftsättningen av IT-produkten och det uppstod fel som påverkade verksamheten och slutkunder. Nyckelord: IT-projekt, misslyckat IT-projekt, kravhantering, planering, projektledning, ledning, styrgrupp, användarmedverkan, projektmedarbetare, leverantör, test, införande, avslut.

Uppsatsen ämnar klargöra vad ett brottsligt förflutet hos en arbetssökande har för betydelse inför en anställning samt vilken betydelse tidigare brottslighet har om en arbetsgivare vill avsluta en arbetstagares anställning. I svensk rätt har i stort sett alla arbetsgivare inom privat sektor en fri antagningsrätt. Detta innebär att arbetsgivaren är fri att anställa vem denne vill förbehållet vissa undantag och begränsningar i lag. Att som arbetssökande ha ett brottsligt förflutet är för de flesta arbetsgivare inte vidare önskvärt och det finns starka incitament för arbetsgivare att efterforska sådana uppgifter inför en nyrekrytering. Framförallt statliga och kommunala arbetsgivare har undantagits belastningsregistrets hårda sekretess och kan begära ut uppgifter ur den arbetssökandes belastningsregister för att kontrollera att denne inte är straffad sedan tidigare. Majoriteten av alla arbetsgivare tillhörande den privata sektorn har inte någon sådan möjlighet. Dessa arbetsgivare är däremot inte heller förhindrade att uppmana den arbetssökande att på eget initiativ hämta ut ett registerutdrag ur belastningsregistret och vidarebefordra det till arbetsgiven. På senare år har antalet begärda utdrag av enskilda arbetssökande ökat. Regeringen har tillsatt en mängd utredningar på området. År 2013 tillsattes en utredning för att specifikt undersöka om ett förbjud mot att privata arbetsgivare utan lagstöd uppmanar arbetssökande att begära ut utdrag behövde införas. Propositionen förväntas komma i den senare delen av 2017. Om privata arbetsgivare utan lagstöd förbjuds efterforska arbetssökandes kriminella bakgrund genom att begära in registerutdrag, förfaller det intressant att undersöka om det finns något annat sätt för en arbetsgivare att gå till väga. Uppsatsen behandlar därmed arbetsgivarens rätt till kontroll av den arbetssökande och den arbetssökandes upplysningsplikt avseende sitt brottsliga förflutna. Vidare fokuserar uppsatsen på att besvara om, och i sådana fall hur en arbetsgivare kan ta sig ur ett anställningsförhållande om arbetsgivaren fått kännedom om brottslighet och ett anställningsavtal redan slutits. Uppsatsen redogör därav för saklig grund för uppsägning, laga grund för avsked alternativt hävning av anställningsavtalet genom ogiltighetstalan. Detta görs både ur ett avtalsrättsligt och arbetsrättsligt perspektiv. Uppsatsen är skriven utifrån den rättsdogmatiska metoden och förenklat är det som avhandlas gällande rätt avseende tidigare brottslighet och dess betydelse från start till mål i ett anställningsförhållande.

I nuläget finns det mycket begränsad kunskap kring avslut i psykologisk behandling. Olika terapiinriktningar läggerolika fokus och tyngd vid slutskedet av terapin. Inom relationell terapi anses avslutet vara en för dyaden betydandedel av terapin. I denna kvalitativa uppsats har reflexiv tematisk analys använts för att studera interaktioner ochskeenden under det avslutande samtalet i en 16-sessions BRT ur forskningsprojektet LURIPP. Videofilmer från sexolika dyader har analyserats med en inledningsvis induktiv ansats. I formuleringen av de tre teman som framkom uranalysen användes relationella termer och modeller. De slutgiltiga temana benämns relation, ovilja och framåt. Varjeenskilt tema innehåller olika aspekter som presenteras och sedan diskuteras. Förslag på vidare forskning ges.

<p>Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion. Sex interventionssamtal mellan logopeder och personer med afasi spelades in och analyserades med hjälp av CA. Fem logopeder och sex patienter med afasi medverkade i studien. Analysen resulterade i identifikation av fyra, för syftet, relevanta fenomen: riktning i samtalet, gemensamt mål, avslut av samtalsämne samt avdramatiserande uttryck. Efter analysen kunde följande tendenser konstateras: Logopeden tar ansvaret för samtalet, men det framkom en antydan till att patienten tar mer initiativ att påverka riktningen i samtalet vid friare delar, såsom icke-uppgiftsinriktade delar av interventionen. Oftast satte logopeden målet i samtalet och tog därmed ansvar för att ett gemensamt mål skapades. I interventionssamtalen var det logopeden som oftast stod för ämnesbyten och avslut. Det framkom i analysen att patienten oftare avslutade samtalsämnet i icke-uppgiftsinriktade än i uppgiftsinriktade delar av interventionen. Avdramatiserande uttryck i samtalet användes ofta för att undvika att hota patientens ansikte, oavsett vem som avdramatiserade situationen.</p>

Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion. Sex interventionssamtal mellan logopeder och personer med afasi spelades in och analyserades med hjälp av CA. Fem logopeder och sex patienter med afasi medverkade i studien. Analysen resulterade i identifikation av fyra, för syftet, relevanta fenomen: riktning i samtalet, gemensamt mål, avslut av samtalsämne samt avdramatiserande uttryck. Efter analysen kunde följande tendenser konstateras: Logopeden tar ansvaret för samtalet, men det framkom en antydan till att patienten tar mer initiativ att påverka riktningen i samtalet vid friare delar, såsom icke-uppgiftsinriktade delar av interventionen. Oftast satte logopeden målet i samtalet och tog därmed ansvar för att ett gemensamt mål skapades. I interventionssamtalen var det logopeden som oftast stod för ämnesbyten och avslut. Det framkom i analysen att patienten oftare avslutade samtalsämnet i icke-uppgiftsinriktade än i uppgiftsinriktade delar av interventionen. Avdramatiserande uttryck i samtalet användes ofta för att undvika att hota patientens ansikte, oavsett vem som avdramatiserade situationen.

Bakgrund: Teknologi och behandlingsmöjligheter inom intensivvården är under ständig utveckling. Den växande möjligheten till livsuppehållande behandling är inte alltid gynnsam för alla patienter. Det är en utmaning att identifiera tidpunkten då behandlingen blivit medicinsk meningslös och därmed ska avslutas. Beslutsfattandet försvåras eftersom patienterna ofta inte kan tala för sig själva. Processen att komma fram till ett beslut kräver ett samarbete mellan läkare och sjuksköterskor för att tillgodose patientens bästa och anhörigas behov. Att ge alla inblandade en röst har visat sig vara en utmaning och kan leda till konflikt. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av samarbetet med läkare inför beslutsfattande kring avslutande av livsuppehållande behandling. Metod: En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats och induktivt förhållningssätt. Resultat: Sjuksköterskor upplever att deras involverade i beslutsfattandet är viktigt och åtar sig ett antal handlingar för att bidra till samarbetet, samtidigt som de känner sig exkluderade och att deras arbete är undervärderat. Beslutsfattandet upplevs komplext där tid, anhöriga och olika professionella perspektiv påverkar samarbetet. Hur samarbetet är utformad och vilka beslut som tas i enskilda situationer upplevs variera relaterat till hur den individuella beslutsfattaren är som människa och vilka erfarenheter de involverade har. Slutsats: Samarbetet mellan sjuksköterska och läkare vid beslutsfattande om avslut av livsuppehållande behandling är viktigt för att utforma vården efter den individuella patienten. Beslutsfattandet är komplicerat, där etiska och moraliska principer behöver tillgodoses. Genom att få bättre förståelse och reflektera över den professionella rollen kan samarbetet underlättas. Att ta beslut om människors livsöden förblir tungt, men rätt förutsättningar gynnar såväl yrkesprofessionella som patienter.

This thesis examines which factors that affect the number of trades in exchange-traded products (ETPs) on Nordic Derivatives Exchange. Multiple linear regression is used to model the relationship between the number of trades and 65 initially chosen predictor variables. The predictor variables include various indices, commodities, stocks, and volatility measures. Two models are presented, one of which includes a lagged dependent variable. These models explain 89% and 92% of the variance within the data. Foremost, the results confirm previous research advocating the volatility to play a significant role on the number of trades, but now also shown for ETPs. Currency exchange rates, equity indices and palladium are also shown to be statistically significant. In addition, interpretations of the results are given and suggestions for further research. / Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som påverkar antalet avslut i börshandlade produkter (ETP:er) på Nordic Derivatives Exchange. Multipel linjär regression används för att undersöka relationen mellan antalet avslut och 65 på förhand valda regressionsvariabler som vi anser intressanta att undersöka. Dessa regressionsvariabler består av bland annat olika index, råvaror, aktier samt volatilitetsmått. Två modeller presenteras, varav en inkluderar en laggad beroende variabel. Dessa två modeller förklarar 89 % respektive 92% av variationen i datan. Resultatet visar att volatiliteten har en signifikant påverkan med avseende på antal avslut vilket bekräftar tidigare forskning, men visas nu gälla även för ETPer. Valutakurser, aktieindex och palladium visas vara signifikanta. Vidare ges tolkning av resultatet och förslag på framtida forskning.

Sammanfattning I dagens tekniska samhälle är IS/IT-system en förutsättning för effektiv verksamhetsdrift och för att uppnå affärs- och konkurrensfördelar. Detta har resulterat i att genomförandet av IS/IT-projekt är vanligt förekommande inom många branscher. Tyvärr visar statistiken att en stor andel av IT-projekt misslyckas. Samtidigt visar studier att IT-projekt misslyckas på grund bristande tillämpning av teoretiska modeller i verkligheten (Görling, 2009, s. 9). Dessa teoretiska stöd inkluderar olika faktorer som har betydande inverkan på framgång eller misslyckande av ett IT-projekt.   Syfte med denna uppsats har varit att studera och analysera ett fallföretags misslyckade IT-projekt för att identifiera faktorer som har lett till projektets misslyckande samt ge åtgärdsförslag som kunde ha vidtagits. De undersökningsfrågor som har legat till grund för arbetets syfte inkluderar bland annat vilka faktorer som bidrog till IT-projektets misslyckande och på vilket sätt IT-projektet kunde ha genomgått en mer framgångsrik process.   Utifrån det valda syftet har en kvalitativ forskningsmetod genomsyrat arbetet, där en litteraturstudie inom problemområdet har genomförts. Detta har resulterat i skapandet av en analysmodell som har legat till grund för insamlingen av primärdata genom semistrukturerade personliga intervjuer med fallföretaget.   Resultaten från fallstudien visar att IT-projektet främst har misslyckats på grund av bristfällig hantering av projektledningsfaktorer, inklusive projektplanering, kravhantering, kund och test. Projektet har även misslyckats på grund av bristfälliga organisatoriska faktorer, såsom brist på ledningsstöd och projektstrategi. Dessutom har projektet misslyckats på grund av bristfällig hantering av mänskliga faktorer, som involverar projektteamet och användarna. Dock har de mest kritiska faktorerna som lett till misslyckande av IT-projektet, varit projektledningsfaktorerna. Exempelvis projektplaneringen brast på grund av en bristfällig förstudie och avsaknad av en renodlad projektledare. Faktorn kravhantering påverkade projektets resultat negativt genom bristfällig identifiering av krav och intressenter, och saknad av tydliga acceptanskriterier och acceptansprocesser. Dessutom kundens ogynnsamma organisationskultur gentemot digitaliseringen samt den mänskliga faktorn förändringsmotstånd har också varit betydelsefulla faktorer. Kunden var IT-omogen och hade en hög grad av manuellt arbetssätt, vilket ledde till förändringsmotstånd genom att kunden avbröt projektet och vägrade använda systemet.    Den generella slutsatsen i denna uppsats är att det finns flera faktorer som kan bidra till misslyckande av ett IT-projekt. Dessa faktorer är oftast sammanhängande med varandra. Därmed vikten att projektorganisationen tar hänsyn till de kritiska framgångsfaktorerna för att styra en effektiv utveckling av IT-projekt, och säkerställa slutresultatet och därigenom tillfredsställa kunden eller slutanvändaren. Baserat på de faktorer som mest påverkade IT-projektets resultat kan framtida forskning fokusera på utvärdering av olika metoder, verktyg eller strategier för att förbättra framgången för IT-projekt i svåra förhållanden som hindrar samarbete och kommunikation mellan IT-leverantören och kunden. En sådan studie kan undersöka implementeringen av olika metoder för att förstå kundens verksamhetsprocesser och effektivt samla in krav.