abstract: The #MeToo Movement has sparked debate across the world as to how prevalent sexual assault is and what can be done to help survivors. Although sexual assaults are the least likely crime to be reported to police, it is important to examine the criminal justice system’s treatment of these cases. The focus of this thesis is on the prosecution of sexual assault cases. Specifically, the goal is to uncover the factors that impact prosecutorial decision-making in sexual assault cases across three different timepoints. This study examines qualitative interviews conducted in 2010 with 30 Deputy District Attorneys from Los Angeles, California. Results reveal that prosecutors’ largely rely on their “gut feelings” about whether a case will be successful based on a combination of factors, including: victim credibility, availability of evidence, and corroboration of the victim’s story, just to name a few. The study concludes with an examination of these results, a discussion on the limitations of the study and a guide for future research, and what policy changes can come from these findings. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Criminology and Criminal Justice 2019

This study investigates the notion of “shifts” in Swahili literary translations within a wider context of communication and focuses on the translators’ role and goals, which shape and direct both the process and the product of translation. The study is intended to answer the broad question of why Swahili literary translations appear as refracted as they are hence, it is, an inquiry into the make-up of Swahili literary translations, as they exist in the target culture. Of key importance to this research is the broad view of translation as mediated inter-lingual communication. Based on such a view, this study proceeds on the general assumption that translation is a rewriting of an original text and as such it not only reflects a certain ideology and a poetics but also manipulates literature to function in society in a certain way (Lefevere, 2002, p. xi). The fundamental contention of this thesis is that since translation involves active intervention of translators through transformation rather than identity and similarity, research on the personal goals of translators is inevitable in order to explain ‘departure/shifts’ in the translations produced. Essentially, this research takes a target-oriented approach, which means that it answers questions about Swahili literary translations without reducing them to objects that are only explicable in terms of their source. Instead of viewing translations as bound to their source orientation and expect them to be as close as possible to the source texts, in both form and content, the present study explores the notion that translation is a process that involves decisions and choices of agents towards fulfillment of certain goals (Hermans, 1999, p. 39). On this basis, the study makes use of the descriptive target-oriented framework that contextualizes the activities of translation actors (agents) in functional terms, effectively countering the thinking that a translated text is or should be a mere reproduction of the source text. Consistent with these theoretical explorations, the empirical investigation corroborates the theoretical discussion by utilizing explanatory descriptive methods. The research findings of this investigation offer corroborative evidence that Swahili literary translations are complex artifacts at the intersection of process and skopos.

Bakgrund: Teknologi och behandlingsmöjligheter inom intensivvården är under ständig utveckling. Den växande möjligheten till livsuppehållande behandling är inte alltid gynnsam för alla patienter. Det är en utmaning att identifiera tidpunkten då behandlingen blivit medicinsk meningslös och därmed ska avslutas. Beslutsfattandet försvåras eftersom patienterna ofta inte kan tala för sig själva. Processen att komma fram till ett beslut kräver ett samarbete mellan läkare och sjuksköterskor för att tillgodose patientens bästa och anhörigas behov. Att ge alla inblandade en röst har visat sig vara en utmaning och kan leda till konflikt. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av samarbetet med läkare inför beslutsfattande kring avslutande av livsuppehållande behandling. Metod: En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats och induktivt förhållningssätt. Resultat: Sjuksköterskor upplever att deras involverade i beslutsfattandet är viktigt och åtar sig ett antal handlingar för att bidra till samarbetet, samtidigt som de känner sig exkluderade och att deras arbete är undervärderat. Beslutsfattandet upplevs komplext där tid, anhöriga och olika professionella perspektiv påverkar samarbetet. Hur samarbetet är utformad och vilka beslut som tas i enskilda situationer upplevs variera relaterat till hur den individuella beslutsfattaren är som människa och vilka erfarenheter de involverade har. Slutsats: Samarbetet mellan sjuksköterska och läkare vid beslutsfattande om avslut av livsuppehållande behandling är viktigt för att utforma vården efter den individuella patienten. Beslutsfattandet är komplicerat, där etiska och moraliska principer behöver tillgodoses. Genom att få bättre förståelse och reflektera över den professionella rollen kan samarbetet underlättas. Att ta beslut om människors livsöden förblir tungt, men rätt förutsättningar gynnar såväl yrkesprofessionella som patienter.