• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 13
  • Tagged with
  • 13
  • 6
  • 6
  • 5
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Psykodynamisk Affektiv Korttidsterapi – tre år senare : En uppföljande studie

Hagelberg, Harriette January 2010 (has links)
Detta är en uppföljning av utbildningen i Psykodynamisk Affektfokuserad Korttidsterapi som gavs på psykoterapeutprogrammet med psykodynamisk inriktning 2004 -2007. Syftet är att följa upp om PAK fortfarande upplevs angeläget och om utbildningen har påverkat arbetet och rollen som psykoterapeut. Detta har gjorts via en enkät och intervjuer. Studien visar att PAK haft ett tydligt inflytande på arbetet och synen på rollen som psykoterapeut för de flesta av de intervjuade och att det finns en upplevelse av engagemang och vitalisering hos terapeuterna. En ansats till att få en bild av vad som är attraktivt i förhållningssättet görs och det förs en diskussion kring detta. Ett behov av att få fördjupa och vidareutveckla sina kunskaper lyfts fram.
2

Föräldraarbete parallellt med korttidsterapi för barn : Föräldrars upplevelser och terapeuters processbeskrivningar

Rosén, Agnes January 2013 (has links)
Parallellt föräldraarbete anses vara en viktig del av barnterapi. Många forskare menar att det ändå saknas tydliga modeller för föräldraarbete. Föreliggande uppsats med kvalitativ ansats, syftar till att studera föräldraarbete parallellt med korttidsterapi för barn, utifrån föräldrars och terapeuters perspektiv. Intervjuer med föräldrar, och terapeuters sessionsvisa processdagböcker, har varit underlag för analysarbetet. Resultaten tyder på att föräldrarna har övervägande positiva erfarenheter av behandlingsmetoden. Resultaten tyder också på att terapeuterna i regel håller sig till den korttidsterapimetod som forskningsprojektet omfattar. Det tycks finnas en viss inkongruens mellan föräldrarnas och terapeuternas beskrivningar av några centrala delar av den aktuella korttidsterapimetoden. Begrepp som tidsaspekt och separationsaspekt beskrivs som närvarande bland terapeuterna medan föräldrarna mer konkret beskriver tiden och avslutet. Mot bakgrund av dessa fynd diskuteras det implicita arbeta och språk som psykoterapi till stor del omfattar. Föreliggande studie, tillsammans med tidigare forskning, pekar på vikten av att utarbeta fler modeller för föräldraarbete.
3

Psykodynamisk korttidsterapi med barn : terapeuters och föräldrars erfarenheter

Terselius, Paula January 2009 (has links)
<p>Psykodynamisk korttidsterapi för barn är eftersatt i Sverige gällande metodutveckling och spridning. Föreliggande uppsats är en pilotstudie inför ett metodutvecklingsprojekt vid Ericastiftelsen i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att via intervjuer undersöka föräldrars och terapeuters erfarenheter och upplevelser av psykodynamisk korttidsterapi i fyra barnterapier med parallell föräldrakontakt. Resultaten visar att terapeuter och föräldrar har övervägande positiva erfarenheter av metoden. Terapeuterna upplever ett stärkt engagemang jämfört med långtidsterapi, tack vare tidsbegränsningen och det aktivare förhållningssättet. Fokusarbete och avslutning har upplevts svårast. Korttidsterapin uppfattas passa dagens föräldrar. Föräldrarna menade att terapeuterna sett och förstått hela familjen och snabbt kunnat identifiera barnens behov. Föräldrarna upplevde de egna samtalen som givande dock utan att riktigt ha uppfattat fokus. Majoriteten av föräldrarna uppskattade det tidsbestämda upplägget. Samtliga föräldrar kunde tänka sig att rekommendera metoden till andra familjer. Studien indikerar att metoden kan gynnas av ytterligare metodutveckling gällande fokusarbete, föräldrasamtal och målsättning.</p>
4

Psykodynamisk korttidsterapi med barn : terapeuters och föräldrars erfarenheter

Terselius, Paula January 2009 (has links)
Psykodynamisk korttidsterapi för barn är eftersatt i Sverige gällande metodutveckling och spridning. Föreliggande uppsats är en pilotstudie inför ett metodutvecklingsprojekt vid Ericastiftelsen i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att via intervjuer undersöka föräldrars och terapeuters erfarenheter och upplevelser av psykodynamisk korttidsterapi i fyra barnterapier med parallell föräldrakontakt. Resultaten visar att terapeuter och föräldrar har övervägande positiva erfarenheter av metoden. Terapeuterna upplever ett stärkt engagemang jämfört med långtidsterapi, tack vare tidsbegränsningen och det aktivare förhållningssättet. Fokusarbete och avslutning har upplevts svårast. Korttidsterapin uppfattas passa dagens föräldrar. Föräldrarna menade att terapeuterna sett och förstått hela familjen och snabbt kunnat identifiera barnens behov. Föräldrarna upplevde de egna samtalen som givande dock utan att riktigt ha uppfattat fokus. Majoriteten av föräldrarna uppskattade det tidsbestämda upplägget. Samtliga föräldrar kunde tänka sig att rekommendera metoden till andra familjer. Studien indikerar att metoden kan gynnas av ytterligare metodutveckling gällande fokusarbete, föräldrasamtal och målsättning.
5

Uppföljning av korttidsterapin vid BUP Östersund

Falkdalen, Therése, Källstrand, Pär January 2008 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen var att följa upp den korttidsterapi som bedrivs vid barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund samt undersöka om en till två samtal, utifrån ett systemiskt förhållningssätt och till utvalda familjer, kan ge goda upplevda behandlingsresultat och nöjda klienter. Metoden som användes var telefonintervjuer med 21 föräldrar till 20 barn som genomgått korttidsterapi vid BUP Östersund. Intervjuguiden var halvstrukturerad och undersökningsdesignen är därmed baserad på insamling av främst kvantitativ data med viss kvalitativ ansats. Resultatet av uppsatsen visar att behandlingen kan ge goda upplevda resultat och nöjda familjer. Hos majoriteten av barnen hade problemen minskat/försvunnit och de flesta har inte behövt söka hjälp igen. Alla föräldrar utom en kan tänka sig att rekommendera korttidsterapi till andra. Flera nämner även att de gärna vill ha något fler samtal och betydelsen av att få snabb hjälp. En fortsatt utveckling av korttidsterapin i Östersund skulle kunna vara att se över den problematik som varit exkluderad för korttidsterapi, då flera av de barn som haft mer behov av hjälp hade som sökorsak utåtriktade symtom.</p>
6

Uppföljning av korttidsterapin vid BUP Östersund

Falkdalen, Therése, Källstrand, Pär January 2008 (has links)
Syftet med uppsatsen var att följa upp den korttidsterapi som bedrivs vid barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund samt undersöka om en till två samtal, utifrån ett systemiskt förhållningssätt och till utvalda familjer, kan ge goda upplevda behandlingsresultat och nöjda klienter. Metoden som användes var telefonintervjuer med 21 föräldrar till 20 barn som genomgått korttidsterapi vid BUP Östersund. Intervjuguiden var halvstrukturerad och undersökningsdesignen är därmed baserad på insamling av främst kvantitativ data med viss kvalitativ ansats. Resultatet av uppsatsen visar att behandlingen kan ge goda upplevda resultat och nöjda familjer. Hos majoriteten av barnen hade problemen minskat/försvunnit och de flesta har inte behövt söka hjälp igen. Alla föräldrar utom en kan tänka sig att rekommendera korttidsterapi till andra. Flera nämner även att de gärna vill ha något fler samtal och betydelsen av att få snabb hjälp. En fortsatt utveckling av korttidsterapin i Östersund skulle kunna vara att se över den problematik som varit exkluderad för korttidsterapi, då flera av de barn som haft mer behov av hjälp hade som sökorsak utåtriktade symtom.
7

”Asså, jag tror jag tar med mig mycket mer från terapin” : Avslutningsbrevets upplevda betydelse på kort och lång sikt, i ”Känsla av sammanhang – en metod på ungdomsmottagningen”

Enmark, Isabel, Timan, Helen January 2019 (has links)
Avslutningsbrev används i vissa psykoterapier. Det finns få studier kring patientens upplevelse av att få ett sådant. Åtta ungdomar har intervjuats med syfte att undersöka avslutningsbrevets upplevda betydelse utifrån metoden: ”Känsla av sammanhang – en metod på ungdomsmottagningen”. Ungdomarna intervjuades vid två tillfällen, direkt efter avslutad behandling och fem månader senare. Detta för att undersöka den upplevda betydelsen vid avslutning och om det förändras över tid. I en tematisk analys av dessa transkriberade semistrukturerade intervjuer identifieras tre teman vid båda intervjuomgångarna, 1; Avslutningsbrevet väcker känslor 2; Avslutningsbrevet påminner om relationer 3; Avslutningsbrevet kommer till användning. Resultatet visar att avslutningsbrevet är av betydelse, vid avslutad behandling och fortsatt över tid. Studien pekar på att avslutningsbrevet har en tydliggörande funktion av terapin och den förändringen man gjort vid avslut och att avslutningsbrevet och terapin har integrerats i ungdomen efter fem månader.
8

Samtalsbehandling på vårdcentral : -ur patienters perspektiv ett till två år efter avslutad behandling

Suwe, Eva January 2007 (has links)
<p>Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid. Patienterna värdesatte terapeuternas professionalitet, stöd och engagemang och samtalens fokusering på ’här och nu’. Patienterna uppgav flera slags besvär med störst förekomst av psykisk ohälsa men även problem i relationer. Drygt hälften av patienterna var nöjda med antalet samtal. Övriga hade önskat fler samtal med terapeut, då osäkerhet i att fullfölja den uppstartade utvecklingsprocessen efter samtalsbehandlingens avslut rapporterades av en del patienter. Metodens för- och nackdelar och inverkan på resultatet diskuteras.</p>
9

Samtalsbehandling på vårdcentral : -ur patienters perspektiv ett till två år efter avslutad behandling

Suwe, Eva January 2007 (has links)
Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid. Patienterna värdesatte terapeuternas professionalitet, stöd och engagemang och samtalens fokusering på ’här och nu’. Patienterna uppgav flera slags besvär med störst förekomst av psykisk ohälsa men även problem i relationer. Drygt hälften av patienterna var nöjda med antalet samtal. Övriga hade önskat fler samtal med terapeut, då osäkerhet i att fullfölja den uppstartade utvecklingsprocessen efter samtalsbehandlingens avslut rapporterades av en del patienter. Metodens för- och nackdelar och inverkan på resultatet diskuteras.
10

AD/HD och känslomässigt undvikande : En naturalistisk pilotstudie om effekten av ISTDP för vuxna med AD/HD / AD/HD and emotional avoidance : A naturalistic pilot study on the effects of ISTDP on adults with AD/HD

Ermagan, Johannes January 2015 (has links)
Bakgrund: AD/HD innebär en funktionsnedsättning med kärnsymptom som ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Personer med AD/HD har också ofta problem med känsloreglering. Intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP) syftar till att hjälpa patienter till ökad förmåga att uppleva komplexa känslor genom att medvetandegöra dem. Terapiformens utgångspunkt är att många patienters problem skapas av känslomässigt undvikande och den betonar värdet av upplevelse av känslor i terapirummet. Studien syftade till att undersöka effekten av ISTDP på symtomen hos patienter med AD/HD som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling. Frågan var om behandling riktad mot känsloreglering påverkar den globala symptombilden för personer med AD/HD. Metod: Studien är en naturalistisk pilotstudie med sex patienter som fick 10 sessioners behandling med ISTDP. Utfallsmåtten var Inventory of Interpersonal Problems, Adult ADHD Self Report Scale, Beck Anxiety Inventory och Patient Health Questionnaire-9. Primärt utfallsmått var Adult ADHD Self Report Scale. Patientens problem mättes vid 4 tillfällen, vid första, fjärde, sjunde och sista veckan av behandlingen. Resultat: Patienterna förbättrades signifikant på Inventory of Interpersonal Problems och Adult ADHD Self Report Scale och på Beck Anxiety Inventory. Det fanns dock en stor variation inom gruppen. Vissa patienter förbättrades tydligt, andra förblev oförändrade och någon försämrades. Slutsatser: ISTDP som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling och kan hjälpa vissa personer med AD/HD att fungera bättre interpersonellt. Det fanns också tecken på minskning av symptomen på AD/HD samt visar tendenser till reducerad ångest. Ingen följsamhetskattning till ISTDP gjordes. Detta samt det låga deltagarantalet och avsaknaden av kontrollgrupp gör att det är svårt att generalisera resultaten. De ska snarare ses som indikationer på vikten av ytterligare forskning.

Page generated in 0.0938 seconds