IT - projekt har ökat kraftigt under det senaste decenniet, många framgångsfaktorer har då identifierats. Mycket forskning har gjorts under åren men fokus har då varit på arbetsprocesser inom IT-projekt. Under årens lopp har forskning inom de mänskliga framgångsfaktorerna inte varit lika attraktiv. Trots att forskare har identifierat att de mänskliga framgångsfaktorerna är en av de största framgångsfaktorerna för lyckade IT-projekt, vi har under en teoretisk undersökning märkt att företag inte prioriterar den mänskliga framgångsfaktorn.Vår utgångspunkt för studien har varit den teoretiska undersökningen för uppgiften, vi har samlat in material via databaser, Internet och biblioteksböcker. Undersökningen av teorin visade snabbt att vi inte kunde besvara vår forskningsfråga. Vi var därför tvungna att ge oss ut på fältet för att kunna besvara vår forskningsfråga.Denna forskning går igenom vad mänskliga framgångsfaktorer är och hur det kan hanteras så att det slutliga resultatet av IT-projektet ger en ökad chans till att IT-projektet lyckas. Resultatet av denna uppsats är att belysa hur mycket den mänskliga framgångsfaktorn faktiskt kan påverka resultatet av ett IT - projekt.

Syftet med studien är att undersöka projektmedlemmarnas upplevelser av framgångsfaktorer i projektet. En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio projektmedlemmar. Intervjumaterialet bearbetades via tematisk analys och genererade ett resultat som visar att delaktighet och kommunikation är bidragande faktorer för framgång. Att det krävs förståelse för det som sker i projektet för att lyckas, detta genom att skapa tydlighet om projektets helhet och roller. Resultatet visar även att det behövs insyn i projektets olika delar och att delarna behöver samverka med varandra för att nå ett lyckat projektresultat. Slutsatserna är att projektmedlemmarnas olika tillvägagångssätt och agerande i projektet är faktorer som bidrar till framgång, vilket tydliggör betydelsen av mänskliga faktorer i lyckade projekt. / The purpose of the study is to examine the project members' experiences of success factors in the project. A qualitative study with semi-structured interviews were conducted with nine project members. The interview material was processed through thematic analysis and generated a result that shows that participation and communication are a contributing factors for success. That it is necessary to understand what is happening in the project in order to succeed, by creating clarity about the project's whole and roles. The result also shows that transparency is needed in the different parts of the project and that the parts need to cooperate with each other to achieve a successful project result. The conclusions are that the different approaches and actions of the project members in the project are factors that contribute to success, which clarifies the importance of human factors in successful projects.

Fartygets beredskapsbåt är en viktig del i sjöräddningsarbetet för att till exempel rädda en nödställd person ur vattnet, men dessvärre sker olyckor i samband med användandet av denna. Syftet med detta arbete var att undersöka varför olyckor med beredskapsbåtar inträffar, genom att analysera haverirapporter om beredskapsbåtsolyckor ombord på fartyg med anknytning till Europa. 13 rapporter analyserades med hjälp av HFACS-MA-modellen. Metoden kategoriserar orsaker till olyckor och har givit en bild av vilka faktorer som varit de mest frekvent bidragande i de undersökta olycksfallen. Resultatet visade att fel och brister i konstruktionen (av till exempel dävert, krok och säkerhetsbrytare), otillräcklig eller obefintlig dokumentation inom organisationen (checklistor, manualer och instruktioner) och den fysiska arbetsplatsen (hur arbetsplatsen var utformad) var de främsta orsakerna till att olyckor med beredskapsbåtar inträffade. Av resultatet framgick även att kategorin förutsättningar, som till exempel yttre miljö och kommunikation, var en stor bidragande faktor. / The ship's rescue boat is an important part of search and rescue, for example to rescue a person in distress from the water, but unfortunately accidents happen in conjunction with the use of the boat. The purpose of this essay was to investigate why accidents with rescue boats occur by analyzing accident reports involving rescue boat accidents on ships with a connection to Europe. 13 reports were analyzed with the HFACS-MA model. The method categorizes the causes of accidents and has provided a picture of the factors that have been most contributory in the investigated accidents. The result showed that deficiencies in the design (for example davit, hook and breaker), insufficient or nonexistent documentation within the organization (checklists, manuals and instructions) and the function of the physical workplace, were the main reasons for why accidents involving rescue boats occur. The result also showed that the category preconditions, such as the external environment and communication, was a major contributing factor.

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation. / Human factors influence how people interact and communicate with each other. Agile system development work consists of relationships, interaction and cooperation between people. These aspects impact the system development project´s results. However, often in system development there is more focus on the technology itself than on the social aspects, where human factors appear to be a decisive factor, in many cases for the project's end result. The purpose of this study is to describe what human factors that can lead to more efficient cooperation in agile software development projects, and to describe how agile system development looks like at Trafikverket. Trafikverket wished this study to be implemented as the study’s results may help to reduce the number of less successful systems development projects at Trafikverket. The main research question in this work is: What human factors are important to make cooperation between customers and developers of agile software development projects more efficient? A case study was conducted at Trafikverket. Data collected from seven semi-structured interviews followed up by questionnaires and document studies was used for the analysis. Conclusion’s suggests that in order to make cooperation between customers and developers in agile system development projects at Trafikverket more efficient five human factors as communication, trust , leadership, knowledge and motivation should be focused.

Denna rapport avser att förbättra och utveckla Sveriges flygvapens metoder för kategorisering och analys av avvikelser vid flygplansunderhåll. Säkerheten är den viktigaste aspekten vid flygning och oftast är det mänskliga faktorer som bidrar till att säkerheten äventyras. De mänskliga faktorerna är direkt relaterade till flygolyckor, därför får underhållsarbetet en stor roll inom flygsäkerheten. Studier påvisar att 70-80% av olyckor orsakas av mänskliga felhandlingar vid underhållsmoment vilket gör det ytterst viktigt att undersöka vilka faktorer som ligger bakom avvikelser. Målet med arbetet är att förstå och förklara felhandlingar. Tvåhundratvå avvikelserapporter från Sveriges Försvarsmakts avdelning F21 analyserades. Modellen ”Human Factors Analysis & Classification System- Maintenance Extension” (HFACS-ME) användes för att kategorisera avvikelserna. Resultatet visar att kategorierna inom HFACS-ME är för generella för att med precision kunna kategorisera avvikelserna på ett effektivt sätt. Därför tillförde författaren nya externa kategorier som berör leverantörer och en ny typ av dokumentationsbrist. Den nya modellen kallas för HFACS-SAFE. Det föreslås att ett systematiskt arbete med modeller samt informationsspridning om felhandlingar förhoppningsvis ska kunna minska antalet avvikelser. / This report aims to improve and develop Sweden's air force's methods for categorization and analysis of aircraft maintenance deviations. Safety is the most important aspect of aviation and human factors is usually a contributing factor when safety is jeopardized. Human factors are directly related to aviation accidents, and maintenance work therefore plays a major role in aviation safety. Studies show that 70-80% of accidents are caused by human error at the maintenance level, which makes it of outmost importance to investigate the factors behind deviations. An analysis of 202 deviation reports contributed from the Swedish Defense Forces department F21were made. The aim of the work is to understand and explain human errors. The model "Human Factors Analysis & Classification System Maintenance Extension" (HFACS-ME) was used to categorize the deviations. The results show that the HFACS-ME categories were too general to accurately categorize the deviations efficiently. Therefore, the author added new categories involving suppliers and a new type of documentation shortage. The new model is called HFACS-SAFE. The report also suggests that, through systematic work on models and distribution of information on wrong actions, deviations may hopefully be reduced.

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation. / Human factors influence how people interact and communicate with each other. Agile system development work consists of relationships, interaction and cooperation between people. These aspects impact the system development project´s results. However, often in system development there is more focus on the technology itself than on the social aspects, where human factors appear to be a decisive factor, in many cases for the project's end result. The purpose of this study is to describe what human factors that can lead to more efficient cooperation in agile software development projects, and to describe how agile system development looks like at Trafikverket. Trafikverket wished this study to be implemented as the study’s results may help to reduce the number of less successful systems development projects at Trafikverket. The main research question in this work is: What human factors are important to make cooperation between customers and developers of agile software development projects more efficient? A case study was conducted at Trafikverket. Data collected from seven semi-structured interviews followed up by questionnaires and document studies was used for the analysis. Conclusion’s suggests that in order to make cooperation between customers and developers in agile system development projects at Trafikverket more efficient five human factors as communication, trust , leadership, knowledge and motivation should be focused.

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation. / Human factors influence how people interact and communicate with each other. Agile system development work consists of relationships, interaction and cooperation between people. These aspects impact the system development project´s results. However, often in system development there is more focus on the technology itself than on the social aspects, where human factors appear to be a decisive factor, in many cases for the project's end result. The purpose of this study is to describe what human factors that can lead to more efficient cooperation in agile software development projects, and to describe how agile system development looks like at Trafikverket. Trafikverket wished this study to be implemented as the study’s results may help to reduce the number of less successful systems development projects at Trafikverket. The main research question in this work is: What human factors are important to make cooperation between customers and developers of agile software development projects more efficient? A case study was conducted at Trafikverket. Data collected from seven semi-structured interviews followed up by questionnaires and document studies was used for the analysis. Conclusion’s suggests that in order to make cooperation between customers and developers in agile system development projects at Trafikverket more efficient five human factors as communication, trust , leadership, knowledge and motivation should be focused.

Covid-19 pandemin och hårda restriktioner tvingade många verksamheter att skicka hem sina anställda för att påbörja distansarbete. Detta skedde över hela världen och skapade en extrem ökning av distansarbetare på kort tid. I och med detta påtvingade distansarbete tvingats många verksamheter att flytta sin arbetskraft från kontoret till de anställdas hem, vilket medförde att den yttre säkerhetsgränsen expanderade från verksamhetens geografiska område till de anställdas hem. Med dessa förändringar har en signifikant ökning av framgångsrika cyberattacker noterats över hela världen, vilket kostar organisationer extremt mycket pengar. Denna studie fokuserar därför på att identifiera vilka risker som finns vid ett ökat distansarbete. Målet med studien är att organisationer ska få en generell bild över vilka säkerhetsrisker som finns vid det ökade distansarbete och därefter kunna använda kunskapen för att stärka säkerheten kring deras distansarbete. I studiens resultat presenteras en lista med ett antal olika risker som kan anses som några av de centrala riskerna som bör tas i beaktande i samband med ökad grad av distansarbete.

Med hjälp av informationsteknologi (IT) kan företag hålla sig konkurrenskraftiga, samtidigt som det öppnar upp för säkerhetshot som informationsstöld. Phishing är ett exempel på säkerhetshot, vilket innefattar att angripare tillämpar digitala enheter för att konstruera manipulativa meddelanden i syftet att få tillgång till konfidentiell information genom individer (Xiong, Proctor, Yang & Lin, 2019). Många företag investerar i teknologiska lösningar för att skydda mot säkerhetshot, varpå mänskliga faktorer ofta ignoreras (Ghafir et al., 2018). Denna studie har därmed undersökt hur skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer kan stärkas, det vill säga säkerhetsmedvetenhet, säkerhetsutbildningar, säkerhetspolicies, informationssäkerhetskultur, ledning samt säkerhetsbeteende. Med hjälp av kvalitativa metodansatser har respondenter från ett samarbetsföretag intervjuats, för att besvara hur skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer kan stärkas genom två delfrågor: ”Vilka brister finns avseende skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer inom organisationer”? samt ”Vilka åtgärder kan organisationer ta för att förbereda anställda mot phishing-angrepp”?Studiens resultat visar att det kan förekomma brister avseende skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer som ökar risken med att anställda faller för phishing-angrepp, exempelvis att det saknas information i säkerhetsutbildningar för att förbereda anställda mot phishing-angrepp, att anställda inte tar del av säkerhetspolicyn kontinuerligt, avsaknad av uppföljningsutbildningar samt att kunskap från säkerhetsutbildningar och säkerhetspolicyn glömts bort vilket öppnar upp för riskfyllda säkerhetsbeteenden. Åtgärder mot brister som identifierats i studien innefattar bland annat att anställda bör få genomgå specifik säkerhetsutbildning om phishing som exemplifierar olika typer av phishing-angrepp, en ökad kunskapsdelning bland ledning och anställda i form av att anställda rapporterar in phishing-mejl som ledningen kan informera övriga anställda om, belysa allvaret med phishing genom information om konsekvenser vilket kan leda till en attitydförändring avseende säkerhet, regelbundna uppföljningsutbildningar samt motivering och övervakning att anställda tar del och efterföljer säkerhetspolicies.

Business Intelligence (BI) är en central del av modern affärsverksamhet och används för att omvandla rådata till meningsfull information för bättre beslutsfattande. Införande av BI kan möta flera utmaningar som påverkar BI:s effektivitet och framgång. Utmaningar som teknisk integration till andra system, datakvalitet och tekniska hinder vid anpassning av komplexa krav förekommer. Men det främsta utmaningarna vid införande av BI är de mjuka/mänskliga faktorerna, vilket är faktorer som har prioriterats bort vid tekniskt komplexa IT-införanden. Ett BI-införande är en stor investering och genom att adressera de mjuka faktorerna och dess utmaningar, skapar verksamheten större möjligheter till att uppnå ett framgångsrikt BI-införande.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara mjuka framgångsfaktorer som påverkar graden av framgångsrikt BI-införande och vilka uppfattade effekter en högre grad av framgångsrikt BI-införande får, för en mellanprojektsrelation mellan kund- och systemimplementatör.  I denna studie har en litteraturstudie genomförts och fallstudiemetoden tillämpats. En analysmodell har utformats och är baserat på det viktigaste från litteraturstudien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts via teams eller varit personliga på ett kontor. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att få fram empiriska data om studiens syfte. Tre intervjuer har genomförts med fallföretaget Atea och två intervjuer med kundföretaget Myndigheten för Yrkeshögskolan (MyH).  Studiens viktigaste slutsatser är; Aktivt arbete med förändringsledning under och efter projektet. Verksamhetsförståelse för att kunna anpassa BI-systemet till verksamheten för att det ska bli användbart och användarvänligt. Ha förtroende för varandra i projektet och ha en öppen och tydlig kommunikation. Slutligen är det viktigt att systemanvändarna har ett aktivt deltagande i BI-projektet och att de fortsätter med kontinuerlig efter BI-införandet. Kunskapsbidraget för denna studie är tre indikatorer som har uppdaterats i modifierade analysmodellen grad av verksamhetsförståelse, omfattning av förstudie och grad av förtroende för varandra. Sedan bidrar studien med insikter inom framgångsfaktorer som inte är lika utforskade som de ¨hårda¨ framgångsfaktorerna är.