Bakgrund Sverige har efter lång samhällsutveckling fått lagkrav på grundskolemåltider som ska vara gratis och näringsrik. Offentlig måltidsservice utvecklar de måltiderna med införande av vegetarisk kost utifrån riktlinjer från politik och myndigheter. Det finns utmaningar med införandet och olika kommuners skolbarn har olika acceptansgrad. Att undersöka beslutsfattares erfarenheter och upplevelser kan ge ökad kunskap om olika strategier för förändringsarbete. Syfte Att undersöka upplevelser och erfarenheter vid införandet av vegetarisk kost i skolmåltiden hos personer i beslutsfattande ställning inom måltidsverksamheter i grundskolan. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes på distans med 17 deltagare från olika kommuner inom Sverige. Intervjuerna spelades in via digitala datorappar och telefon, transkriberades och genomgick kvalitativ innehållsanalys.Resultat Implementering av vegetarisk kost mötte varierat motstånd beroende av hur implementeringen skett. I majoriteten av fallen infördes vegetarisk kost för att minska klimat- och miljöpåverkan hos kommunerna och oftast infördes lakto-ovo vegetarisk kost. I allmänhet upplevde deltagarna att införandet av vegetarisk kost uppmuntrades från politiskt håll. När vegetarisk infördes i form av en helvegetarisk dag i veckan var det mer kritik än när implementeringen var i form av ett dagligt vegetariskt alternativ. Informanterna upplevde att elever och föräldrar haft en negativ reaktion till ordet “vegetarisk” i samband med skolmat. Slutsats Erfarenheterna och upplevelserna hos personerna i beslutsfattande ställning såg olika ut. Det varierade från näst intill inga problem till stora och allvarliga problem. Det var kopplat till hur implementeringen gått till, där de som hade stora problem hade implementerat för mycket för snabbt. I kontrast var det färre problem för de som implementerade vegetariskt kost långsammare. / Background Sweden has after a long municipality development gained legal requirement that elementary school food must be cost-free and nutritional. Public food service develops those meals by implementation of vegetarian diets from the guidelines of politics & authorities. There are challenges with implementation and different municipalities schoolchildren has more different stages of acceptance. To research decisionmakers experiences can give increased understanding about different strategies for work of change. Objective To investigate experiences within people in decision-making positions in public food service in elementary school with the implementation of vegeterian diets in the school meal. Method Qualitative semi-structured interviews were completed on distance with 17 participants from different municipalities in Sweden. The interviews were recorded by digital computer applications and telephone. Recorded interviews were transcribed and underwent analysed qualitative content analysis. Results The results show that implementation of a vegetarian diet that happen faster and in larger scale receives more criticism. In most cases, the implementation of vegetarian diet was due to climate and environmental improvement reasons in the municipality. In general, the experience of implementing vegetarian diet were encouraged by the local politics. If the first implementation were in the form of exclusive vegetarian diet once a week, more criticism was received than if implementation were in the form of a daily vegetarian alternative. Lacto-ovo were implemented in the overwhelming majority by participants. Conclusion The study reflections could develop understanding of implementation. The most distinct findings were the community profit and the criticism that resided from rushed implementation as well with lack of staff competence. The shortcomings were related to insufficient guidelines from the authorities for different municipalities needs. The most appropriate method of implementation according to the participants were slow, cautiously with daily vegetarian alternative. Further Swedish research is needed within this subject and of its affected demographical groups.

Varje dag serveras det cirka tre miljoner måltider inom den offentliga sektorn, där Sverige är ett av tre länder som erbjuder kostnadsfri måltid i förskola, skola och äldreomsorg. Lagen beskriver att måltiden ska vara näringsriktig och det är måltidsutvecklaren som tillsammans med kost-/ måltidschef arbetar med måltiderna. Som verktyg för att utveckla måltiderna rekommenderas FAMM modellen och Livsmedelsverkets måltidsmodell. Genom åren har yrkesrollen måltidutvecklare växt fram i kommunen och bidragit med arbete kopplat till utveckling av offentliga måltider. Yrkesrollen kan ses som ospecificerad angående utbildning, kvalifikationer och arbetsuppgifter. Därav fanns det intresse att studera yrkesrollen närmare.   Syftet är att studera yrkesrollen som måltidsutvecklare med avseende på yrkets innehåll och kvalifikationer samt uppfattningar och förväntningar på yrkesrollen hos måltidsutvecklare och kost-/måltidschefer i skånska kommuner. Syftet är följt med fyra frågeställningar om måltidsutvecklaren, kopplat till arbetsuppgifter, utbildning, kompetens samt syn på den offentliga måltiden.   Uppsatsen är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med måltidsutvecklare samt en bredare kartläggning kring yrket baserat på en enkät som besvarats av kost-/måltidschefer i Skånes kommuner.   Studiens resultat visade att yrkesrollen som måltidsutvecklare var mångfacetterad med avseende på innehåll, kvalifikationer och utbildning, men också arbetsuppgifter och förväntningar kopplade till yrkesrollen. Yrkesrollen uppfattades som relativt självstyrd, med olika ansvarsområden, beroende på kommun, arbetssätt samt vilken förvaltning som måltidsutvecklaren hörde till.   Det finns uppfattningar och förväntningar om att måltidsutvecklaren ska ha en bred kunskap inom måltidsområdet. Det fanns både för- och nackdelar med att arbeta i en politiskt styrd organisation. Måltidsutvecklarna arbetar med måltiden ur ett helhetsperspektiv och anser att måltiden är betydelsefull för samhället i form av hållbarhet och hälsa. / Every day, about three million meals are served in the public sector, where Sweden is one of three countries offering a free meal in preschool, school and elderly care. The law states that the meal should be nutritious and it is the meal developer who, together with meal and diet manager, is working with the experience of the meal. As a tool for developing the meals, the FAMM model and the Food Agency's meal model are recommended to use. Over the years, the professional role as meal developer has emerged in the municipality and contributed with work related to the development of public meals. The profession as a meal developer in the municipality is relatively new and can be seen as quite unspecified regarding education, qualifications and tasks. For that reason, it was interesting to investigate the profession more closely.   The aim of this study is to examine the profession as a meal-developer with regard to the content and qualifications of the profession, as well as perceptions and expectations of the professional role of meal developers and diet / meal managers in Scanian municipalities. The aim is followed by four questions about the meal developer, linked to tasks, education, competence and challenges as well as their view on the public meal.   This study is based on four semi-structured interviews with meal developers and a questionnaire answered by diet / meal managers in Region Scanian.   The result of the study showed that the profession as a meal developer was multifaceted with regard to content, qualifications and education, but also tasks and expectations related to the profession. The profession was perceived as relatively self-directed, with different areas of responsibility, depending on the municipality, working methods and what management the meal developer belonged to.   There are perceptions and expectations that the meal developer should have a broad knowledge of the meal area. There were both pros and cons noticed of working in a politically controlled organization. The meal developers work with the meal from a broad perspective and believe that the meal is important for the society in terms of sustainability and health.