Gapet mellan större och mindre lokala aktörer på transportmarknaden ökar vilket leder till krav på kostnadseffektiva och differentierade verksamheter. Detta bidrar i allt högre grad till effektivisering och automatisering av verk­samhetens processer. Ett problem för verksamheter i logistiska samman­hang kan vara att lastbärare försvinner i leveransflödet vilket kan vara både kostsamt och reducera kundnöjdheten. RFID, Radio Frequency Identificat­ion är en teknik som kan användas i logistikprocesser för att ge en ökad synlighet på både lager-och logistik­aktiviteter i flödet från leverantör till kund. För att kunna driftsätta en sådan lösning och få tillgång till den tänkta nyttan bör de invol­verade aktörerna engageras i ett gemensamt system som kräver uppsättningen av en lämplig infrastruktur.  Brunskoggruppen AB är ett mindre logistikföretag beläget i Ljungby som upplever ökade kostnader för förlorade lastbärare i leveransflödet och ett be­hov av effektivisering av informationsflödet gällande densamma. Syftet med denna studie var att genom litteraturstudier, intervjuer och inslag av aktionsforskning undersöka och ge ett exempel på hur Brunskoggruppen AB kan införa en automatiserad lösning för spårbarhet på lastbärare. Under­sök­ningen skulle även visa vilka motiv som fanns för ett införande av RFID, vilka framgångskritiska faktorer som kan påverka ett införande och vilka förändringar som kan åstadkommas jämfört med dagens system i verksamheten.Resultatet visar hur förväntningar och motiv kan påverka att en teknik antas och hur den införs i verksamheten. Motiv för införande är en ökad effekti­vitet vid automatisering av de interna processerna tillsammans med att tek­niken skapar affärsmöjligheter för unika kundlösningar. De riktlinjer som tagits fram för införandeprocessen på Brunskoggruppen AB sammanfattas i åtta steg.

Något som spelar stor roll är hur medarbetarna, det vill säga användarna av ett IT-system upplever ett systeminförande och systemets användbarhet. I systemutvecklingslitteraturen finns rapporter om att användare ibland tvingas använda ett IT-system som de inte vet hur det fungerar. Det förekommer även att systemet inte är anpassat utefter användarnas avsikt att använda systemet. Det är därför viktigt att studera hur användarna upplever ett systeminförande och systemets användbarhet. Syftet med den här fallstudien är att identifiera hur användbart ett nytt IT-system upplevs utifrån användarnas perspektiv och dess relation till införandeprocessen. Studien bygger på Landstinget i Värmlands införande av standardsystemet Canea One. Användares upplevelser av IT-systemet och systeminförandet har samlats in genom personliga intervjuer med användare av systemet. För att få en insikt i hur införandet fungerar inom Landstinget i Värmland har även en personlig intervju med projektledaren för systeminförandet utförts. Användarna har svarat på frågor om hur de upplevt systeminförande samt hur de upplever systemets användbarhet. Projektledaren har beskrivit vad systeminförandet innebär. Denna studie har visat att användarna är nöjda med systeminförandet, användarna har blivit erbjudna utbildning för att öva och få kunskap om systemet. IT-systemet upplevs som enkelt att använda och stödjer användarnas dagliga arbete. Det har framkommit att systemet inte känns helt färdigutvecklat och att projektet för införande saknar resurser.

Business activity and financial reporting affect many different stakeholders but also society as a whole. Securing financial information is essential for a functioning economic landscape. In the EU, most countries require listed companies to report according to IFRS. Unlisted companies' financial reporting is not as tightly regulated. Previous research that studies unlisted companies has focused primarily on macroeconomic factors affecting countries and companies that voluntarily apply IFRS. The purpose of this study is to investigate which factors influence larger unlisted Swedish companies in considering voluntarily use IFRS instead of the K3 regulations.   The study uses a quantitative research strategy and tests hypotheses that are formulated regarding the factors "size", "industry" and "business area". The influence of these factors has been highlighted by previous research as relevant for unlisted companies to explain the choice of accounting rules are used by these companies. A desk survey was conducted in which the companies' annual reports were reviewed to obtain the necessary information. Subsequently, the sample was divided into two groups, (15) K3 companies and (15) IFRS companies. These companies were selected from a total of 875 companies that were reviewed.   The results of this study show that there is a certain statistical correlation between the factors "size" and "area of ​​operation" and the accounting rules used by the companies. The size of the company and the nature of its market (national or international) do seem to affect which accounting rules they use. However, we were unable to demonstrate any connection between industry and the accounting rules used by the companies / Företagsverksamhet och finansiell rapportering är något som påverkar många olika parter men även samhället i stort. Säkerställandet av finansiell information är nödvändigt för att ha ett fungerande ekonomiskt landskap. I EU kräver de flesta länder att börsnoterade företag ska redovisa enligt IFRS. Onoterade företags finansiella rapportering är inte lika hårt reglerad som den för noterade företag. Tidigare forskning om onoterade företag har studerat framförallt vilka makroekonomiska faktorer som påverkar länder och företag att frivilligt applicera IFRS. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar större onoterade svenska företag att frivilligt använda IFRS istället för K3-regelverket.   Studien tillämpar en kvantitativ forskningsstrategi och testar hypoteser som är formulerade kring faktorerna “storlek”, “bransch” och “verksamhetsområde”. Dessa faktorers påverkan har av tidigare forskning belysts som relevant för att förklara onoterade företags val redovisningsregelverk. En skrivbordsundersökning genomfördes där företagens årsredovisningar granskades för att få fram den nödvändiga informationen. Därefter delades urvalet in i två grupper, (15) K3 företag och (15) IFRS företag. Urvalet består av 30 företag och totalt granskades 875 företag för att få fram detta urval.   Resultaten av denna studie påvisar att det finns statistiskt säkerställda samband mellan faktorerna ”storlek” och ”verksamhetsområde” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder. Det innebär att storleken på företagen och om de är verksamma internationellt, påverkar vilket redovisningsregelverk som de använder. Däremot kunde vi inte påvisa något samband mellan faktorn ”bransch” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder.

Bakgrund: För att ge god och säker vård behövs ett säkert och strukturerat sätt att kommunicera mellan olika vårdgivare. Kommunikationsverktyget SBAR skall enligt Sveriges kommuner och Regioner, implementeras inom kommunal verksamhet.Sjuksköterskor och omvårdnadspersonal har behov att kunna rapportera utifrån en patientsäker struktur där patientinformation sker mellan olika vårdgivare och inom den egna verksamheten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att införa och använda kommunikationsverktyget SBAR inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg. Analys gjordes med en manifest innehållsanalys.Huvudresultat: I resultatet framkom två kategorier och fyra subkategorier.De två kategorierna var hinder och förutsättningar vid införandet av SBAR och hinder och förutsättningar för användandet av SBAR. Sjuksköterskorna upplevde att SBARutbildningen liknade en kortfattad information, inte som en utbildning i ett nytt kommunikationsverktyg. De saknade uppföljning och att ny personal fick utbildning i SBAR. Samtliga sjuksköterskor uppgav att SBAR skulle ha fungerat bättre om fler inom organisationen, dvs omvårdnadspersonal, använde det, samt att det var fördelaktigt och användbart då kommunikationsverktyget har en tydlig struktur på vad som ska rapporteras. Sjuksköterskorna beskrev att det var stor variation i hur och antalet omvårdnadspersonal som använde och rapporterade utifrån SBAR. Detsamma gällde för sjuksköterskorna.Slutsats: Studien visar att det finns vissa steg i implementeringsprocessen som bör utvecklas och förstärkas och att det är viktigt och värdefullt att involvera vårdpersonalen i samtliga steg. Genom att involvera personalen kan införandet och användandet underlättas. / Background: In order to provide high-quality, safe care, a safe and structured way of communicating between different care providers is needed. According to Sweden's municipalities and regions, the communication tool SBAR must be implemented in municipal operations. Nurses and nursing staff need to be able to make their reports based on a patient-safe structure, both when there is a transfer of patient information between different care providers, and within their own operations.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of introducing and using the communication tool SBAR in municipal elderly care.Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach. The data collection took place through semi-structured interviews with eight nurses in municipal elderly care. Analysis was conducted using a manifest content analysis.Main results: The results showed two categories and four subcategories.The two categories were obstacles and conditions for the introduction of SBAR and obstacles and conditions for the use of SBAR. The nurses felt that the SBAR training was similar to a brief information, not equivalent to receiving training in using a new communication tool. They lacked follow-up, and new staff lacked training in SBAR. Allnurses stated that SBAR would have worked better if more people within the organization, i.e. nursing staff, used it, and that it was beneficial and useful as the communication tool provides a clear structure for what is to be reported. The nurses described that there was great variation in the number of nursing staff who used SBAR for their reports, and in the way it was used. The same was true for the nurses.Conclusion: The current shows that there are certain steps in the implementation process that should be developed and strengthened, and that it is important and valuable to involve the care staff in all steps. By involving the staff, the introduction and usage can be improved.

Scrum is a framework used for the entertainment and development of complex systems (Schwaber & Sutherland 2016) and one of the most common agile project management methods at the present time. Agile methods have many advantages over traditional methods as they are more flexible. Many companies that previously used traditional methods, therefore choose to replace their old structure and its methods, to implement agile project management methods instead. This is a demanding task, especially for a larger company and imposes high demands on both management and other staff. Scrum is a framework that is highly dependent on communication. When introducing Scrum, it may be difficult to achieve the level of communication required to promote teamwork. Team members may in some cases need motivation to communicate and contribute to well-functioning teamwork. The purpose of the study is to investigate the importance of continuous communication, motivation and teamwork among team members in relation to the introduction of Scrum into a larger company. In this study, a qualitative approach was used since data collection took place through semi-structured interviews with open qualitative research questions. Theoretical framework in the study is based on theories of agile methodology, types of agile project management methods, motivation for the introduction of agile project management methods, challenges associated with the introduction of these methods as well as on Scrum roles, activities and artifacts. The reason for the chosen theories is to gain an overview of agile project management methods, especially Scrum, and to investigate how continuous communication is to be secured in teams when introducing Scrum through questions about respondents' personal perceptions regarding motivation categories and teamwork characters. The study results demonstrate that regular meetings, training and exercises while maintaining strong team cohesion encourage continuous communication. Continuously, intrinsic motivation is the most fundamental aspect of a well-functioning team and important for promoting communication in the team and vice versa. The results of the study indicate that in order to establish effective teamwork, continuous communication and motivation between team members are required.

Denna kandidatuppsats i Informatik har som syfte att identifiera, beskriva och analysera socio-tekniska faktorer under införandet av nytt digitalt verktyg vid ett förankringsprojekt i kommunala välfärdsverksamheter. Socio-tekniska faktorer avser aspekter som tillhör den nära omgivningen, samt det tekniska och sociala och kan skapa möjliggörande eller förhindrande påverkan på införandeprocessen. Metoden som används är en kvalitativ studie baserat på en fallstudie av förankringsprojekt vid införandet av ett digitalt verktyg i en kommunal vård- och omsorgmiljö. För att applicera uppsatsens centrala begrepp har en analysmodell använts bestående av socio-tekniska faktorer som påverkar framgångsrik förankring av digitalt verktyg. För att realisera en förbättringsidé igångsatte kommunen ett förändringsprojektet Arbeta mobilt, vilket bestod av två delprojekt. Det digitala verktyget som valdes var Treserva mobil-appar i native-teknik. Nyckelrollsinnehavares uppfattningar i förhållande till prioriterade socio-tekniska faktorer och hanteringen av dess har varit den empirisk data som avsetts att samlats in och analyseras. De huvudsakliga slutsatser som kandidatuppsatsen nått fram till är att flertalet prioriterade socio-tekniska faktorer har haft stor påverkan under förankring vid införande av ett nytt digitalt verktyg och står i nära relation till varandra. De prioriterade socio-tekniska faktorer som uppfattas av intervjuade nyckelrollsinnehavare är organisatorisk kultur, informationskvalitet, samt kunskap och färdigheter. Som fortsatta studier föreslås att undersöka fler kommuner som genomför förankringsprojekt i syftet att ska ett större analysunderlag för jämförelse av prioriterade socio-tekniska faktorer under förankring vid införande av digitala verktyg.

I takt med att digitaliseringen i samhället ökar så ökar också risken för att bli utsatt för cyberbrott eller cyberattacker. För att skydda viktiga data och information så finns flera olika metoder, bland annat tvåfaktorsautentisering. Tvåfaktorsautentisering innebär att användaren använder åtminstone två olika faktorer för att kunna logga in, till exempel användarnamn och lösenord i kombination med en kod som mottages via sms eller en autentiseringsapplikation. Att använda sig utav tvåfaktorsautentisering är sällan populärt bland användarna, och siffror från företag som Twitter och Google visar att användandet är lågt. I västra Sverige finns det en IT-tjänsteleverantör som anser att användandet av tvåfaktorsautentisering bland deras företagskunder är lågt, och de vill ta reda på varför vissa företagskunder har implementerat det medan andra företagskunder inte har det. I denna studie genomförs därför en enkätundersökning bland företagets kunder. Urvalsgruppen är de kunder som hyr en virtuell maskin med ett affärssystem på, vilket är en urvalsgrupp på 510 företagskunder. Enkätundersökningen har en del gemensamma frågor och sedan olika frågor beroende på om företagskunden har infört tvåfaktorsautentisering eller inte. Totalt svarar 80 företagskunder, sex enkäter exkluderas från studien, och 72 enkäter kvarstår. Enkätens resultat tyder på att det finns ett behov av ökad kunskap och införandestöd hos de kunder som inte har infört tvåfaktorsautentisering. Resultatet tyder också på att det skydd som tvåfaktorsautentiseringen ger de företag som har det infört är en stor anledning till att det är infört. Då enkäten skickas ut även till företagskunder som inte är en del av urvalsgruppen går det inte att dra några slutsatser av studiens resultat.

Nutida organisationer och företag har svårt att undvika användningen avinformationsteknologin (IT). Den stora utmaningen är att lyckas med införandet av etttredjepartssystem i form av ett IT-projekt med ett positivt resultat. Trots att detta anses viktigtstår många organisationer och företag i behov och saknar konkreta förslag för att lyckas vidett införande av ett informationssystem. Därför vill vi åstadkomma med framgångsfaktorervid införande av ett tredjepartssystem i en stor verksamhet.Vi har deltagit och varit aktiva i en fallstudie hos Västfastigheter, därför har uppsatsen etttolkande synsätt. Datainsamling och empirisk data har även kompletterats med intervjuer samtett studiebesök hos en organisation. Denna organisation har infört ett liknandeinformationssystem vilket vår fallstudie fokuseras på.Framtagning av relevanta teorier används som grund för att få en större förståelse för attlyckas vid ett IS införande. Teorierna beskriver vad ett IS är, IT-projekts faser och varförinförandet kan misslyckas samt hur relationer, kommunikation och användarna ska hanterasdå man ska införa ett IS.Utifrån den insamlade teorin och empirin utfördes en analys och detta ledde tillundersökningens slutsatser. Denna uppsats har gjort att vi kommit fram till ett antal faktorersom man bör ha med sig för att lyckas vid ett informationssystems införande, här nedanpresenteras en sammanfattning av framgångsfaktorerna:• Få stöd från verksamheten, främst från ledningen och beslutfattarna• Ett tydligt behov, syfte och värde fås fram av en väl genomförd nuläges- ochverksamhetsanalys• Involvera användarna• Kommunikation och stöd• Ta in hjälp från utomstående om det finns kunskapsbristSammanfattningsvis ser man att de vanligaste misstag som kan uppstå är:1. Man involverar användarna för sent2. Inget stöd av verksamheten från början, främst från personer som har en starkpåverkan.3. Brist på teknikenDessa tre vanliga misstag ovan bör tas med redan vid initiering av arbetet med införande avett informationssystem. Men vi anser att varje enskild verksamhet kan anpassa sättet atthantera ett införande utifrån deras behov och krav, men bör ta hänsyn till dessa ovanståendefaktorer och misstag. / Program: Systemvetarutbildningen

Idag råder en företagsmiljö som består av digitaliserade strukturer i form av informations- och affärssystem där den digitala informationen är central. Den nya företagsmiljön kräver enligt forskningen nya metoder för utvärdering och rapportering. Medan digitaliseringen kommit långt i utveckling inom företagande och samhället i stort så har redovisnings- och revisionsmetoder stått stilla.Ett koncept som har kommit att bli aktuellt i tomrummet mellan digitaliseringens framväxt och revisionsmetoders traditionella utförande är Continuous Auditing. Konceptet har forskats kring under en relativt lång tid, varvid förhoppningen var att företag skulle ta till sig konceptet och byta ut sina omoderna revisionsmetoder. Bland annat förespråkas att revisionen borde utföras på ett mer proaktivt sätt och att automatiserade lösningar ska ersätta manuella utföranden. Undersökningar har visat på att Continuous Auditing enbart har tillämpats i en begränsad utsträckning. Syftet med denna studie är därmed att utreda varför så är fallet genom att undersöka huvudanvändarna, internrevisorernas inställning till konceptet.För att genomföra undersökningen tillämpar denna studie en kvalitativ forskningsansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer med internrevisorer. Intervjuerna och analysen kring dessa har utgått ifrån en teoretisk referensram bestående av tidigare litteratur och forskning inom internrevision, Continuous auditing och teori kring teknologitillämpning.Bland annat ger resultatet uttryck för att studiens internrevisorer är öppna för att införa närliggande koncept och upplever att det finns ett behov av att införa sådana i företag. Däremot råder det tveksamheter kring vilka användarna av sådana koncept ska vara. / There is a discussion about the current way of conducting business that contains a digitalized structure in the form of information- and enterprise systems where the digital information is vital. According to research this new environment requires new methods for measurement and reporting. While the development of the digitalization in businesses and society has gone far, the accounting and auditing methods have not.One concept that has become relevant in the process of digitalization is Continuous Auditing. There has been research about the concept for a while and there was a hope that businesses would start adopting it and switch from traditional auditing methods. For instance, the research has spoken about the possibility to do auditing in a more proactive way and implement automated technology. However, the research has shown that the concept only has been implemented in a few cases. This study has the purpose to examine why through examining the main users, the internal auditors` attitudes towards the concept.This study has applied a qualitative approach with the help of semi-structured interviews with internal auditors. The interviews and the analysis have been formed by previous literature and conducted research on internal auditing, continuous auditing and also theory about technology adoption.For instance, the results of this study were that internal auditors are willing to adopt similar concepts and are feeling the need to implement such. However, it is unclear whether the users should be internal auditors.

Idag råder en företagsmiljö som består av digitaliserade strukturer i form av informations- och affärssystem där den digitala informationen är central. Den nya företagsmiljön kräver enligt forskningen nya metoder för utvärdering och rapportering. Medan digitaliseringen kommit långt i utveckling inom företagande och samhället i stort så har redovisnings- och revisionsmetoder stått stilla. Ett koncept som har kommit att bli aktuellt i tomrummet mellan digitaliseringens framväxt och revisionsmetoders traditionella utförande är Continuous Auditing. Konceptet har forskats kring under en relativt lång tid, varvid förhoppningen var att företag skulle ta till sig konceptet och byta ut sina omoderna revisionsmetoder. Bland annat förespråkas att revisionen borde utföras på ett mer proaktivt sätt och att automatiserade lösningar ska ersätta manuella utföranden. Undersökningar har visat på att Continuous Auditing enbart har tillämpats i en begränsad utsträckning. Syftet med denna studie är därmed att utreda varför så är fallet genom att undersöka huvudanvändarna, internrevisorernas inställning till konceptet. För att genomföra undersökningen tillämpar denna studie en kvalitativ forskningsansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer med internrevisorer. Intervjuerna och analysen kring dessa har utgått ifrån en teoretisk referensram bestående av tidigare litteratur och forskning inom internrevision, Continuous auditing och teori kring teknologitillämpning. Bland annat ger resultatet uttryck för att studiens internrevisorer är öppna för att införa närliggande koncept och upplever att det finns ett behov av att införa sådana i företag. Däremot råder det tveksamheter kring vilka användarna av sådana koncept ska vara. / There is a discussion about today’s current way of conducting business that contains a digitalized structure in the form of information- and enterprise systems where the digital information is vital. According to research this new environment requires new methods for measurement and reporting. While the development of the digitalization in businesses and society has gone far, the accounting and auditing methods have not. One concept that has become relevant in the process of digitalization is Continuous Auditing. There has been research about the concept for a while and there was a hope that businesses would start adopting it and switch from traditional auditing methods. For instance, the research has spoken about the possibility to do auditing in a more proactive way and implement automated technology. However, the research has shown that the concept only has been implemented in a few cases. This study has the purpose to examine why through examining the main users, the internal auditors` attitudes towards the concept. This study has applied a qualitative approach with the help of semi-structured interviews with internal auditors. The interviews and the analysis have been formed by previous literature and conducted research on internal auditing, continuous auditing and also theory about technology adoption. For instance, the results of this study were that internal auditors are willing to adopt similar concepts and are feeling the need to implement such. However, it is unclear whether the users should be internal auditors.