Returpack är ansvariga för Sveriges retursystem av tomma PET-flaskor och aluminiumburkar där insamling och hantering av förpackningar är en stor del av verksamheten. Transport av tomma förpackningar från butik till Returpacks fabrik i Norrköping sker huvudsakligen i form av lösvikt (bulklast) av Returpack. Övriga transporter av förpackningar sker i kartong eller säck där dryckesleverantörer sköter insamlingen. Syftet med denna studie är att skapa och undersöka olika typer av inhämtningsstrukturer för tomma förpackningar, där Returpack strävar efter att på ett kostnadseffektivt och miljömässigt sätt sköta inhämtningen samt öka kontrollen över flödet. I studien kommer fem områden i norra Sverige att undersökas, vilka skiljer sig från övriga områden i Sverige då dessa kännetecknas av långa avstånd mellan butiker samt låga volymer av förpackningar. I studien utförs ruttplanering av lösviktsinsamling samt totalkostnadberäkningar för varje område, där ett antal scenarier skapats med olika typer av inhämtningsstrukturer. I scenarierna varieras antalet butiker, mellanlager, ruttider samt insamlingsbilar. Utöver detta undersöks även fyra olika hubblösningar där förpackningarna gör en övergång från kartong- och säckflödet till lösviktsflödet. Resultaten av ruttplanerningarna visar att två av områdena har en hög belastning där antalet insamlingsbilar behöver ökas. Totalkostnadsberäkningarna tyder på att det går att sänka totalkostnaden i två av områdena genom att öka lösviktsinsamlingen. I de övriga tre områdena ger den nuvarande strukturen den lägsta totalkostnaden. Resultaten visar också att antalet fordonskilometer kan minska genom att addera ytterligare ett mellanlager i två av områdena. I studien visas det också att hubbar kan sänka kostnader för Returpack och minska antalet inkommande kartonger och säckar till fabriken. Att införa hubbar minskar också antalet fordonskilometer med mer än 50 %.

<p>AB Sandvik Cormorant’s production unit in Gimo has identified a need to examinethe handling of products between operations with the purpose of generatingproposals of improvement for the product handling.The aim of this project is to study the existing manufacturing process and givesuggestions for improvement. The proposals should reduce the manual handling ofproducts, decrease the risk of damaging the products during the manufacturing andform a basis for increased traceability. Based on a mapping of the manufacturingprocess and the problem description, a specification of requirements has beencomposed.The mapping of the manufacturing process suggests that a change of the currentsystem is required. The company is recommended to decide how the producthandling between operations should be performed as guidelines for the productionteam. They are also recommended to change the existing management to theproposal presented in this report.The result of the project is a proposal in which the existing palettes are used asproduct carriers through the entire production flow, with the exception of twooperations. The proposal is coherent with the company's idea of a standardizedworkshop-layout and will make the handling of products between operations andproduct-carriers more efficient.The result of this project also indicates that the system should include a new trolley. Ifthis proposal is introduced, the company is recommended to design a new trolley,suitable for transporting pallets.</p>

AB Sandvik Cormorant’s production unit in Gimo has identified a need to examinethe handling of products between operations with the purpose of generatingproposals of improvement for the product handling.The aim of this project is to study the existing manufacturing process and givesuggestions for improvement. The proposals should reduce the manual handling ofproducts, decrease the risk of damaging the products during the manufacturing andform a basis for increased traceability. Based on a mapping of the manufacturingprocess and the problem description, a specification of requirements has beencomposed.The mapping of the manufacturing process suggests that a change of the currentsystem is required. The company is recommended to decide how the producthandling between operations should be performed as guidelines for the productionteam. They are also recommended to change the existing management to theproposal presented in this report.The result of the project is a proposal in which the existing palettes are used asproduct carriers through the entire production flow, with the exception of twooperations. The proposal is coherent with the company's idea of a standardizedworkshop-layout and will make the handling of products between operations andproduct-carriers more efficient.The result of this project also indicates that the system should include a new trolley. Ifthis proposal is introduced, the company is recommended to design a new trolley,suitable for transporting pallets.

Syftet med denna studie är att kartlägga flödet av returstål inom SMT för att identifiera eventuella problem samt, om så är fallet, presentera förbättringsförslag för att åtgärda dessa. Kartläggningen visade att ett fåtal produktionsenheter står för majoriteten av returstålet som uppstår inom SMT samt att det överlag föreligger brister i sorteringen. Felsorteringen medför kostnader i form av ökad hantering, minskat materialvärde samt problem vid smältningsprocessen i Stålverket. En av anledningarna till felsorteringen är avsaknaden av återkoppling i form av kostnader och sorteringskvalitet till varje produktionsenhet. Det har via kartläggningen framkommit att transportkostnaderna är låga relativt materialvärdet. Därför är det av vikt att returstålet transporteras till Råvarugården snabbt. Resultatet av denna studie är att returstålsflödet skulle bli effektivare genom förbättrad sortering snarare än genom minskade transportkostnader.

The thesis aims to investigate what the picking process looks like in an FMCG (Fast moving consumer goods) company's fresh goods warehouse on site 1 and site 2. Based on theoretical and empirical information, it must be examined which type of picking process is most effective. Different measures of efficiency will also be presented and analyzed. Furthermore, the study aims to study the type of load carrier that is most suitable for use in the special picking in fresh produce stocks. Based on the theoretical and empirical information produced in the study, a result has been produced regarding the two questions posed. Regarding the picking process for fine picking, it is presented that if the picker-to-part method is desired to continue to be used, pick-by-vision should be introduced. The most efficient picking process is achieved by introducing semi / full automation using self-driving vehicles (AGV / AMR). The most suitable efficiency measure for the picking process for special picking is picking rows / hour or the number of orders picked / hour. The load carrier that is most suitable for the special pick is the currently used KPV roller cage. However, measures are required to increase the degree of filling in these, either by having a customer order per shelf or by placing slopes in the roll cage that are counted as individual load carriers. In the longer term, the implementation of SRS-back should be investigated and what investment this would require.

Detta examensarbete är en fallstudie på ett företag som är verksamt inom transportbranschen. Företaget upplever idag problem med internpallar som försvinner från deras terminal i Stockholm. Genom att effektivisera hanteringen av internpallarna tros svinnet kunna minska. Syftet med studien är att kartlägga hur hanteringen av internpallar fungerar idag för att undersöka om det finns förbättringsmöjligheter. Med hjälp av kartläggningen har flertalet problem kopplade till hanteringen kunnat identifieras. En riskanalysmatris användes för att rangordna problemen och därigenom tydliggöra i vilken ordning problemen borde åtgärdas. Dessa problem ligger till grund för de rekommendationer som författarna presenterar i rapporten.

Gapet mellan större och mindre lokala aktörer på transportmarknaden ökar vilket leder till krav på kostnadseffektiva och differentierade verksamheter. Detta bidrar i allt högre grad till effektivisering och automatisering av verk­samhetens processer. Ett problem för verksamheter i logistiska samman­hang kan vara att lastbärare försvinner i leveransflödet vilket kan vara både kostsamt och reducera kundnöjdheten. RFID, Radio Frequency Identificat­ion är en teknik som kan användas i logistikprocesser för att ge en ökad synlighet på både lager-och logistik­aktiviteter i flödet från leverantör till kund. För att kunna driftsätta en sådan lösning och få tillgång till den tänkta nyttan bör de invol­verade aktörerna engageras i ett gemensamt system som kräver uppsättningen av en lämplig infrastruktur.  Brunskoggruppen AB är ett mindre logistikföretag beläget i Ljungby som upplever ökade kostnader för förlorade lastbärare i leveransflödet och ett be­hov av effektivisering av informationsflödet gällande densamma. Syftet med denna studie var att genom litteraturstudier, intervjuer och inslag av aktionsforskning undersöka och ge ett exempel på hur Brunskoggruppen AB kan införa en automatiserad lösning för spårbarhet på lastbärare. Under­sök­ningen skulle även visa vilka motiv som fanns för ett införande av RFID, vilka framgångskritiska faktorer som kan påverka ett införande och vilka förändringar som kan åstadkommas jämfört med dagens system i verksamheten.Resultatet visar hur förväntningar och motiv kan påverka att en teknik antas och hur den införs i verksamheten. Motiv för införande är en ökad effekti­vitet vid automatisering av de interna processerna tillsammans med att tek­niken skapar affärsmöjligheter för unika kundlösningar. De riktlinjer som tagits fram för införandeprocessen på Brunskoggruppen AB sammanfattas i åtta steg.

Purpose – The purpose of this study has been to analyse how activities on loading spaces can be standardized and more effective. The following two questions have been chosen to answer the purpose of the study. 1. Which activities are currently being performed in a disadvantageous manner on loading spaces? 2. Which improvements can be made to enable optimization on loading spaces? Method – A pilot study was conducted at a fall company to identify the purpose to the study and its research questions. The case study was conducted in the form of a onecase design since case study was conducted at only one company. The case study consisted of observations, interviews and document studies. In order to design a theoretical framework as a theoretical basis of the study, a literature review was made. The literature review gave a background to theories in Lean, 5S, Standardized work, Muscle memory, ABC analysis, Poka-Yoke, Warehouse layout and Process mapping. Findings – The study presents several activities that are performed in a disadvantageous way. Examples of these activities are variation in placement of sorting codes, inbound goods or consumables on the loading space and plural wastes connected to a scanning process. An ABC analysis of sorting codes, implementation of 5S and standardized work together with has led to a finding who shows the correlation between the abovementioned methods and how it leads to a standardized and effective work on the loading space. Implications – Based on an existing problem, the study has been based on previously known theories and methods in the areas of inventory and logistics. The study do not present any new theory in these areas but shows the correlations between different methods to standardize and make loading spaces more effective. The correlation between the methods has led to a standardized work process and guideline for how a loading space can be designed which is a relatively unexplored area. Limitations – The study was conducted at a fall company based on their problems at the loading space. A benchmarking within a similar business could increase the understanding of the problems at loading spaces and thus increase generalization further. In the document study have some statistics concerning sorting codes been unspecified, which may have affected the ABC classification. Further does the study only cover activities on the loading space. Activities earlier in the flow have not been taken into consideration which could lead to more solutions to the purpose of the study. Keywords – Loading space, 5S, Standardized work, ABC classification, Wastes, Sorting code, Pallets, Visual aids, Scanning

Författare Henrik Nordh och Robin Klasson. Forskningsfrågor Fråga 1: Vilka aspekter för införande av plastpall som lastbärare mellan Volkswagen Parts Logistics och dess återförsäljare behövs tas hänsyn till vid lagring, distribution och retur av deras reservdelar? Fråga 2: Vilka blir de ekonomiska påföljderna vid lagring, distribution och retur av att införa plastpall som lastbärare för reservdelar hos Volkswagen Parts Logistics? Syfte Syftet med studie är att utveckla ett ramverk för införande av plastpall som lastbärare för reservdelar till eftermarknaden i bilindustrin. Metod Utförd studie genomfördes som en fallstudie, den empiri som samlades in för att användas i studie utfördes genom att respondenter valdes utifrån bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Respondenter deltog i semi- och ostrukturerade intervjuer och författare genomförde även observationer som deltagare. Slutsats Det finns ett antal aspekter och påföljder som Volkswagen Parts Logistics behöver ta hänsyn till vid plastpalls införande: (1) Retursystem (2) Tredjepartsleverantör (3) Avtal (4) Materialrelaterade (5) Prestationsmått (6) Transaktions- och Säkerhetslager (7) Miljö och Hållbarhet (8) Kalkylering. De ekonomiska påföljderna av att införa plastpall är till stor del beroende av vilken grad som RFID-teknik implementeras. Med nuvarande situation hos VPL, det vill säga sämsta möjliga förutsättningar och endast träpall byts ut mot plastpall utan RFID, uppnås en kostnadsbesparing på i snitt 620 000 kronor per år vid normalt utfall av känslighetsanalys och kräver en grundinvestering på 3 000 000 kronor med break-even tid 6–7 år. Motsvarande vid beräkningar av realistiska förutsättningar uppnås en snittbesparing på 1 200 000 kronor per år utan RFID med break-even tid på 3–4 år med normalt utfall i känslighetsanalys och en grundinvestering på 2 250 000 kronor. Samma förutsättningar med RFID ger 575 000 kronor i snittbesparing per år med normalt utfall i känslighetsanalys, uppskattat till break-even tid över 8 år med en grundinvestering på 7 250 000 kronor. / Authors Henrik Nordh and Robin Klasson. Research Questions Question 1: Which aspects are to be considered with implementation of plastic pallets as load carriers between Volkswagen Parts Logistics and its resellers regarding stocking, distribution and return of their spare parts? Question 2: What are the economic impacts regarding stocking, distribution and return of implementing plastic pallets as load carriers for spare parts at Volkswagen Parts Logistics? Purpose The purpose of the study is to develop a framework for implementing plastic pallets as load carriers for spare parts in the aftermarket of the automotive industry. Method The study was performed as a case study, the information to be used in the conducted study was gathered through a number of respondents who were chosen from a comfort- and snowball selection. The respondents participated in semi- and unstructured interviews and the authors also conducted observations as participants. Conclusion There are a number of aspects and impacts for Volkswagen Parts Logistics to consider with implementing plastic pallets. (1) Return system (2) Third party logistics provider (3) Agreement (4) Material related (5) Performance measure (6) Transaction- and Safety stock (7) Environment and sustainability (8) Calculation. The economic impacts of implementing plastic pallets are in great extent depending of what degree of RFID- technology is to be used. If current situation at VPL exists, with the worst situation possible and only wooden pallets are to be substituted without RFID- technology, savings can be made up to 620 000 kronor on average per year at normal results in the sensitivity analysis, demanding an investment of 3 000 000 kronor and 6– 7-year breakeven time. Corresponding calculations of realistic result, savings can be made on average 1 200 000 kronor a year without RFID and break-even time of 3–4 years with normal sensitivity analysis and an investment of 2 250 000 kronor. The same conditions with RFID results in average 575 000 kronor in savings a year with the normal sensitivity analysis, break-even time over 8 years and an investment of 7 250 000 kronor.

Arla Sveriges lastbärarstruktur utgörs av ett stort antal sekundärförpackningar och lastbärare som används vid transport av produkter. Trots att antalet varianter minskat är lastbärarstrukturen fortfarande dåligt anpassad för att skapa en modulär och flexibel lösning, vilket har resulterat i svårigheter att optimera hanteringen i kyllager och transport. Samtidigt har antalet lastbärarrelaterade olycksfall och belastningsskador ökat under de senaste två åren, vilket har lett till en efterfrågan på en arbetsmiljöutvärdering för att finna förbättrings- åtgärder. Utöver detta arbetar Arla ständigt för att minska miljö- och klimatpåverkan genom hela värdekedjan. Från externt håll har kundernas förändrade ordermönster och butiksutformning bidragit till ytterligare behov av att se över lastbärarstrukturen. Syftet med projektet är att analysera de två befintliga sekundärförpackningarna rödback och wellpapptråg genom hela värdekedjan med hänsyn till de fem perspektiven: funktion, kostnad, arbetsmiljö, miljö och lean. Målet är att analysen ska resultera i en kravspecifikation samt en rekommendation för var fokus bör ligga och hur framtida lastbärarstruktur bör utformas. Projektet är utfört som en fallstudie av Arla Sverige. Tekniker som användes var studiebesök, observationer, intervjuer, enkäter, skattningar, tester, ergonomiska bedömningar och analys av historisk data. Analysen omfattade fem sekundärförpackningar, varav tre returemballage (rödback, ny Arlaback och SRS-back) och två engångsemballage (wellpapptråg och plasttråg). Resultatet visade att rödbacken var mest fördelaktig ur kostnads- och miljöperspektiven. Den nya Arlabacken och SRS-backen var dyrast, men även mest fördelaktig ut funktions-, arbetsmiljö- och leanperspektiven. Engångsemballagen erhöll ofördelaktiga resultat i samtliga kategorier, men ansågs ha en funktionsmässig fördel för kunder som föredrar att inte hantera returgods. Slutsatsen är att samtliga lastbärarstrukturer har både för- och nackdelar. Rekommendationen utgår från prioriteringen: funktion, arbetsmiljö, miljö och kostnad. Standardisering utifrån lean verksamhetsstrategi anses vara styrande på lång sikt. På grund av rödbackens kostnads- och miljöfördel rekommenderas Arla att på kort sikt fortsätta med dagens lastbärarstruktur och att utvärdera plasttråget med fokus på hållbarhet och funk- tionalitet. Vidare rekommenderas Arla att reducera antalet plocklastbärare samt att standardisera plockteknik och emballagemått. För att säkerställa logistisk vidareutveckling av lastbärarstrukturen rekommenderas Arla att utse en ansvarig person. På lång sikt bör en automation av kyllagret i Kallhäll utvärderas. Till sist rekom- menderas Arla att utvärdera byte till en modulär och flexibel lastbärarstruktur bestående av en EUR-pall, en halvpall, en rullpall, en större back och ett mindre brätte. Detta beräknas resultera i ett flertal fördelar, däribland ökad flödeseffektivitet, sänkt driftkostnad, bättre arbetsmiljö och minskad miljöpåverkan. / The load carrier structure of Arla Sweden consists of a large number of secondary packaging and load car- riers, which are used for transportation of products. Although the number of variants has decreased, the load carrier structure if still poorly adapted to form a modular and flexible solution. This has resulted in difficulty to optimize the operations in warehouses and transportation. Meanwhile, there has been an increase in the number load carrier-related accidents and musculoskeletal injuries over the past two years, which has led to a demand for a work environment evaluation to find improvement actions. In addition to this, Arla is constant- ly working for reducing the environmental and climate impacts throughout the value chain. From external side, the customers’ ordering patterns and store design have changed which have contributed to a further need to review the lead carrier structure. The aim of the project is to analyze the two existing secondary packaging red creates and corrugated paper trays through the value chain with regard to the five perspectives: functionality, cost, work environment, envi- ronment and lean. The aim is that the analysis will result in a design specification and a recommendation of focus areas and future load carrier structure. The project is performed as a case study of Arla Sweden. Techniques that were used include field studies, observations, interviews, self-assessments, surveys, tests, ergonomic assessments and analysis of historical data. The analysis covered five types of secondary packaging, three of reusable crates (red create, new Arla crate and SRS-crate) and two disposable packaging (cardboard and plastic trays). The results showed that the red crate was the most advantageous alternative from a cost and environmental perspective. The new Arla crate and the SRS-crate were the most expensive, but also the most beneficial from a function, safety and lean perspective. The disposable packaging received unfavorable results in all categor- ies. Still, it has a functional advantage for customers who prefer not to deal with reusable packaging. All load carrier structures has both advantages and disadvantages. The recommendation is based on the prior- itazion: function, work environment, environment and cost. Standardization based on lean organization strat- egy is considered to be guiding in the long term. As a result of the red crate’s cost and environmental ad- vantages, Arla is recommended continuing with the current load carrier structure in the short term and to evaluate the plastic tray with a focus on durability and functionality. Furthermore, Arla is suggested to reduce the number of picking load carriers and to standardize the picking method and packaging dimensions. To ensure further logistical development of the load carrier system, Arla is recommended to appoint a respon- sible person. In the long term an automation of the cold store in Kallhäll should be evaluated. Finally, Arla suggested moving to a modular and flexible load carrier structure consisting of a EUR pallet, a half pallet, a roller pallet, a larger crate and a small tray. This is expected to result in several benefits, including increased feed efficiency, reduced operational costs, better working environment and reduced environmental impact.