Returpack är ansvariga för Sveriges retursystem av tomma PET-flaskor och aluminiumburkar där insamling och hantering av förpackningar är en stor del av verksamheten. Transport av tomma förpackningar från butik till Returpacks fabrik i Norrköping sker huvudsakligen i form av lösvikt (bulklast) av Returpack. Övriga transporter av förpackningar sker i kartong eller säck där dryckesleverantörer sköter insamlingen. Syftet med denna studie är att skapa och undersöka olika typer av inhämtningsstrukturer för tomma förpackningar, där Returpack strävar efter att på ett kostnadseffektivt och miljömässigt sätt sköta inhämtningen samt öka kontrollen över flödet. I studien kommer fem områden i norra Sverige att undersökas, vilka skiljer sig från övriga områden i Sverige då dessa kännetecknas av långa avstånd mellan butiker samt låga volymer av förpackningar. I studien utförs ruttplanering av lösviktsinsamling samt totalkostnadberäkningar för varje område, där ett antal scenarier skapats med olika typer av inhämtningsstrukturer. I scenarierna varieras antalet butiker, mellanlager, ruttider samt insamlingsbilar. Utöver detta undersöks även fyra olika hubblösningar där förpackningarna gör en övergång från kartong- och säckflödet till lösviktsflödet. Resultaten av ruttplanerningarna visar att två av områdena har en hög belastning där antalet insamlingsbilar behöver ökas. Totalkostnadsberäkningarna tyder på att det går att sänka totalkostnaden i två av områdena genom att öka lösviktsinsamlingen. I de övriga tre områdena ger den nuvarande strukturen den lägsta totalkostnaden. Resultaten visar också att antalet fordonskilometer kan minska genom att addera ytterligare ett mellanlager i två av områdena. I studien visas det också att hubbar kan sänka kostnader för Returpack och minska antalet inkommande kartonger och säckar till fabriken. Att införa hubbar minskar också antalet fordonskilometer med mer än 50 %.

The purpose of this thesis to increase the understanding of how Extended Producer Responsibility (EPR) affects the economy. EPR is a principle stating that producers should be responsible for the environmental impact of their products throughout the life cycle. In four out of five essays, scrapping of end-of-life vehicles in Sweden is used as an example. In Essay I the interdependency of the consumers’ and the producers’ responsibilities are stressed. It is concluded that the financial solution should be separated from the producer in order to ensure that future liabilities can be met. The main contribution of Essay II is that an increased premium will result in an increased number of returned vehicles. In Essay III it is shown that when the environmental harm is constant and relatively low, a deposit-refund system is preferred to an unfounded system. In cases where high environmental harm occurs the optimal choice would be a system combining both deposits and fines. Essay IV concludes that a funded system would have been a better way to finance the premium than an unfunded system in terms of higher rate of return. In Essay V the analysis is no longer limited to ELVs, and a model with endogenous growth is applied to the case where all the products in the economy are covered by EPR. It is found that both the growth and the level of output is favoured by the choice of a funded scheme. / Syftet med avhandlingen är att studera hur ekonomin påverkas av utökat producentansvar. Utökat producentansvar är ett sätt att internalisera miljökostnader i marknadspriset. Producentansvaret för bilar, så som det implementerats i den svenska lagstiftningen, har lagts till den tidigare lagstiftningen utan några större anpassningar. Effekterna av detta har inte tidigare utretts. Först analyseras dess konsekvenser i en översiktlig artikel. Därefter följer en ekonometrisk artikel vars syfte är att testa effekten av den nuvarande bilskrotningspremien. Det visade sig att en höjd premie ökar antalet återlämnade fordon. Sedan används en rättsekonomisk ansats för att förutsättningslöst, dvs. utan att ta den befintliga lagstiftning som utgångspunkt, analysera nedskräpningsproblematiken. Möjligheten att använda ett pantsystem jämförs med att använda böter för att styra individernas beteende. Det visade sig att om miljöpåverkan är relativt liten så är ett pantsystem att föredra, men om även fall med stor miljöpåverkan inkluderas skulle det optimala vara att använda både böter och pant. Därefter jämförs två alternativa sätt att finansiera premien, ett fonderat system jämförs med ett ”Pay-As–You-Go” system. Resultatet indikerar att ett fonderat system hade varit att föredra under den studerade perioden. Slutligen studeras effekterna av producenternas framtida åtaganden till följd av det utökade producentansvaret med hjälp av modell med endogen tillväxt. Det visade sig att både tillväxttakten och nivån på produktionen skulle ha gynnats av ett fonderat system.

På europeiska stränder utgör plast som bland annat muggar och bestick en stor andel av det marina skräpet. För att begränsa resursanvändning och nedskräpning bedriver IVL Svenska Miljöinstitutet ett forskningsprojekt där ett retursystem för take away-förpackningar implementerats på elva restauranger och kaféer i Sverige. Syftet med denna rapport är att undersöka materialvalet för matlådorna och muggarna som används och retursystemet i sin helhet ur ett användarperspektiv. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som riktade sig mot studenter på universitet och högskolor i Sverige. Detta retursystem är en typ av cirkulärt system som anses vara eftersträvansvärt inom både Sverige och EU. Inom ramarna för en cirkulär ekonomi kan det uppstå möjligheter för företag att utveckla nya affärsmodeller. Därmed finns det också ett flertal exempel på andra återbrukssystem. Som en del av det forskningsprojekt som samordnas av IVL genomförde också Antrop tre olika typer av undersökningar under år 2019 där viktiga faktorer för ett välfungerande retursystem diskuterades. För den enkät som genomfördes inom ramarna för denna rapport behandlades 217 stycken svar. Enkäten behandlade både allmänna frågor om respondentens attityd till retursystemet för take away-förpackningar och specifika frågor om retursystemet. De viktigaste slutsatserna som dragits är att faktorer som att systemet är enkelt och bekvämt att använda samt att hygienen inom systemet kan säkerställas har stor betydelse för kunderna. Det är möjligt att vissa av dessa potentiella hinder skulle kunna minimeras genom att retursystemet är tillgänglig i så stor utsträckning som möjligt. Viktigt att ha i åtanke är dock att attityder kan vara svåra att mäta, till exempel eftersom de inte alltid är kopplade till faktiska beteenden. / Plastic, for example cups and cutlery, constitutes a large portion of marine debris on european beaches. IVL, the Swedish Environmental Research Institute, is conducting a research project where a system of reuse for take away packaging has been implemented on eleven restaurants and cafés in Sweden to minimise resource utilization and littering. The purpose of this report is to examine this system of reuse as well as the materials used for the food containers and beverage cups within the system from a users perspective. To do this, a survey aimed at students at swedish universities was conducted. This system of reuse is a type of circulatory system which is something that is regarded as desirable in both Sweden and the EU. There is a possibility for companies to develop new business models within the limits of a circular economy, and evidently there are numerous examples of other systems of reuse that has been developed. As a part of the project that is coordinated by IVL, different surveys were conducted by Antrop during 2019 where important factors for a well functioning system of reuse were discussed. Regarding the survey that was conducted as a part of this report, 217 responses were processed. The survey dealt with both general questions regarding the respondents view of the system of reuse for take away packaging as well as specific questions regarding the system of reuse. The most important conclusions drawn where that it is important for the customers that the system is easy to use and that requirements regarding hygiene is fulfilled. It is possible that some of these obstacles could be minimised if the system of reuse have as good accessibility as possible. However, it is important to keep in mind that it can be difficult to measure attitudes as they are not always directly connected to behavior.

Den omstrukturering som detaljhandeln genomgått under de senaste åren i och med digitaliseringens framskridning har även resulterat i en kraftig tillväxt inom e-handeln. Dettahar även inneburit en ökad tillverkning av emballage med en tillväxt som fortsatt förväntas öka även i framtiden. Denna tillväxt sätter ökad press på hur produkter inom e-handeln paketeras samt hur emballagen hanteras och därmed fnns det ett behov av att göra e-handeln mer hållbar. Rapporten ämnar att undersöka om ett pantsystem för återbruk av emballage från e-handeln kan vara en del av det, utifrån de tre aktörerna Konsument, Företag och Transportör och följande fem dimensioner: Organisation, Ekonomi, Beteende, Material och Teknik. Resultatet visar att de tre aktörerna kommer möta både utmaningar och möjligheter samtidigtsom förutsättningar har identiferats för att det utredda pantsystemet ska kunna implementeras. För konsumenten är en av de främsta utmaningarna att få konsumenten att gå och panta sitt emballage. En annan stor utmaning är att hitta en nivå på pantsumman som ger konsumenten tillräckliga ekonomiska incitament att vilja gå att panta samtidigt som den inte kan vara för hög eftersom det kan skapa en ovilja att delta i pantsystemet. Företaget ges en möjlighet att erbjuda konsumenter ett enkelt sätt att göra hållbara val samtidigt som deras lönsamhet till stor del ärberoende på att konsumenter inte ser panten som en extra kostnad och därför väljer att avstå från att handla samt att de faktiskt väljer att panta emballaget över att återvinna. För transportören uppstår en möjlighet att utveckla en ny hållbar tjänst samtidigt som det uppstår kostnader på grund av merarbete. Kostnaderna förväntas att täckas av den vinst som uppstår om en konsument inte lämnar tillbaka sitt emballage - väljer att inte panta. Huruvida det vore möjligt att implementera ett pantsystem och om det är en möjlig dellösning för en mer hållbar e-handel går inte att svara på utifrån denna rapport. Detta eftersom det skulle krävas mer information, djupare analyser samt ett pilotprojekt för att kunna testa pantsystemet. / As retail has been restructured with digitalisation, e-commerce has seen strong growth. This has implied a strong increased production of packaging, and is expected to continue to do so in the future. This growth has increased the pressure on how products in e-commerce are packagedand how packaging is handled, and thus there is a need to make e-commerce more sustainable.This report intends to investigate whether a deposit refund system for reuse of packaging from e-commerce can be part of this, based on the three actors: Consumer, Retailer and Carrier, and five dimensions: Organization, Economy, Behavior, Material and Technology. The results show that the three actors will face both challenges and opportunities at the same time as prerequisites have been identifed for the investigated deposit refund system to be implemented. For the consumer, one of the main challenges is to get the consumer to return their packaging for reuse instead of recycling. Another major challenge is to find a level of the deposit that gives the consumer suffcient financial incentives to be willing to return their packaging. If it is too high it can create a reluctance to participate in the deposit system. The retailer is given an opportunity to offer consumers an easy alternative to make sustainable choices. However their profitability is largely relying on consumers not seeing the deposit as an extra cost and therefore choosing to refrain from shopping. For the carrier, an opportunity arises to develop a new sustainable service at the same time as the costs that arise due to extra work. These costs are presumed to be covered by the profit that occurs if the consumer fails to return their packaging. Whether a deposit refund system would be possible to implement or if it is a possible partial solution for a more sustainable e-commerce, cannot be deduced from this report. More information and deeper analyses would be required as well as a pilot project to test the deposit refund system.

Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) är den snabbast växande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det är en av de mest skadliga formerna av avfall för människors hälsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand på rätt sätt. Sverige påbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket är av de högsta insamlingsnivåerna inom EU, men trots det slängs fortfarande smått el-avfall så som hushållsprodukter, mobiltelefoner och lågenergilampor i andra avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgänglighet på insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushållsavfallets sammansättning visar att innehållet av el-avfall i stort sett är oförändrat, trots ökad tillgänglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbättringsåtgärder har antingen tittat på insamlingssystemets brister utifrån ett nationellt perspektiv eller på effektiviteten av alternativa lokala insamlingssystem. Utifrån dessa har slutsatser dragits om allmänna brister och potentiella förbättringsåtgärder. Statistik visar samtidigt att insamlingen av el-avfall skiljer sig åt markant mellan olika platser i landet, och att somliga kommuner har förvånansvärt effektiva system jämfört med andra. Med hänsyn till detta så finns en uppenbar risk att dagens förbättringsåtgärder är suboptimala. Istället för att undersöka styrkor och svagheter med specifika insamlingssystem så studeras i denna uppsats skillnaderna mellan två svenska kommuner, en med hög och en med låg insamlingsnivå av diverse elektronik ochgasurladdningslampor, med syftet att skapa en bättre förståelse för vilka faktorer som bidrar till en effektiv insamling. Skillnaderna som studeras är tillgängligheten på insamlingsplatser och informationen i anslutning till dessa, kommunernas arbetsinsatser samt invånarnas kunskap, attityder och preferenser, uppgivna beteenden och subjektiva uppfattning om insamlingssystemens tillgänglighet och funktion. Vidare studeras även om kommuninvånarna informerats i enlighet med den lagstiftning som finns på området och vad invånarna har för attityder till, och preferenser kring, ett eventuellt pantsystem för lågenergilampor och smått el-avfall. Frågeställningarna studeras genom en kombination av intervjuer med nyckelpersoner, inventering av insamlingsplatser samt en enkätundersökning. Resultaten av studien visar att det finns skillnader på samtliga undersökta områden, med undantag för invånarnas kunskap. Av skillnaderna dras slutsatsen att det finns ett antal åtgärder som sannolikt skulle kunna öka insamlingen av el-avfall i Sverige. På lokal nivå kan sannolikt ett ökat kommunalt engagemang och arbete med frågan om el-avfall, i kombination med ökad tillgänglighet på insamlingsplatser samt god och välanpassad information i anslutning till dessa, öka insamlingen av el-avfall. På nationell nivå kan sannolikt en skärpt tillsyn som tvingar kommunerna att följa informationskravet i aktuell lagstiftning leda till en ökad medvetenhet bland svenska medborgare, vilket i sin tur sannolikt kan bidra till minskade mängder felsorterade lågenergilampor och smått el-avfall. Slutligen tycks ett eventuellt pantsystem för lågenergilampor och annat smått el-avfall vara ytterligare ett sätt att öka insamlingen. Studien tyder på att ett pantsystem skulle kunna öka människors benägenhet att lämna in dessa produkter till återvinning, minska mängden upplagrad elektronik i hemmen, erbjuda nya möjligheter vad gäller märkning och uppföljning av produkter samt potentiellt kunna minska insamlingskostnaderna. / Waste electrical and electronic equipment (WEEE) is the fastest growing waste stream within the EU, and at the same time of the most hazardous forms of waste, threatening both human health and the environment if not properly collected and treated. Sweden started a separate collection of WEEE in 2001, and with 16,27 kg of WEEE collected per person in 2011 it has one of the highest collection rates within the EU. Despite this, small WEEE is still ending up in all types of household waste. To solve this issue, the need for increased availability of collections points and information is frequently discussed, but despite improvements in these areas the content of WEEE in household waste remains relatively stable. The studies that make up the basis of today’s improvement work, have either been looking at shortcomings of the collection system from a national point of view, or on the effectiveness of alternative local collection systems. Based on these studies, conclusions about the general shortcomings of the system and potential ways of improvement have been drawn. At the same time, statistics show that the collection of WEEE differs substantially between different parts of Sweden, and that some municipalities have surprisingly efficient collection systems compared to others. With regard to his, current improvement strategies may not be optimal. Instead of looking at the strengths and weaknesses of specific collection systems, this study looks at the differences between two Swedish municipalities, one with a high and one with a low collection rate of small WEEE and compact fluorescent lamps, with the aim of creating a better understanding of factors that may contribute to high collection rates. The differences that are studied are the availability of collection points and the information in connection to these, the municipalities’ work and the resident’s knowledge, attitudes, preferences, subjective behavior and subjective perception of the collection system’s availability and functionality. Furthermore, the thesis examines whether the residents have been informed in accordance with European and national WEEE-legislation and what their attitudes and preferences are regarding a potential deposit system for small WEEE and compact fluorescent lamps. The results show that differences can be seen in all areas but the residents’ knowledge. From the observed differences, conclusions about possible ways of improving the collection of WEEE in Sweden are drawn. On a local level, increased municipal engagement and work efforts, in combination with increased access to collection points along with appropriate and well customized information in connection to these, is likely to increase the collection of WEEE. On a national level, increased supervision that forces municipalities to comply with the information requirements in European and national legislation, may lead to an increased awareness among Swedish citizens, which may in turn lead to a decrease in wrongly sorted small WEEE and compact fluorescent lamps. Finally, a potential deposit system for small WEEE and compact fluorescent lamps may be yet another way of increasing collection rates. The results suggest that a deposit system may in fact increase the motivation of citizens to recycle these products, decrease the amount of old electrical and electronic equipment currently stockpiled in private households, offer new possibilities to mark and track products and potentially lower the costs of collection. / <p>Granskare:</p><p>Lisa Dahlén, Universitetslektor vid Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, avdelningen för Geovetenskap och miljöteknik, Luleå tekniska universitet*Lisa.Dahlen@ltu.se</p><p></p><p>Thesis evaluator:</p><p>Dahlén, Lisa, University Lector (Luleå University of Technology, Division of Geosciences and Environmental Engineering, Department of Civil, Environmental and Natural Resources Engineering)*Lisa.Dahlen@ltu.se</p>

This report is the final part within our education, Industrial Organization and Economy focusing on Logistics and Management at Jönköping School of Engineering. The aim with this report is to coordinate recycle drives for deposited aluminum-cans and bottles collected from grocery stores within Jönköping county and locality. In the present situation both aluminum cans and bottles filled with drinks are distributed to the grocery stores by the brewery’s own distributers. At the same time as they supply the drinks they also discharge the grocery stores units with restored aluminumcans and bottles. To make it easier for the grocery stores to handle the goods in the future, all distribution of drinks ought to be directly delivered to the grocery stores own separate central warehouse. This means every brewery ought to instead supply their drinks to the grocery stores central warehouse instead of taking them directly to the grocery stores. The drinks will then be distributed from the central warehouse to the grocery stores in connection with their orders of provisions. Due to hygienic reasons it is not possible that the deposited units are transported together with the provision.Therefore a kind of recycle drive needs to be organized. By using computer-aided route planning systems every transport are optimized, which means the transportation and labour costs will be reduced. At the same time the strain on the environment will also be a reduced. The company, DPS Europe, an international supplier of professional designed route planning systems. They have assisted with computer software and support during the study. The software PlanLogix build optimized drive routes based on different presumptions, restrictions and parameters which is based on information given by Returpack, responsible for the Swedish bottle refund system. A week’s work requires 19 shifts, three shifts on every work day and two shifts on the weekends. How many times the deposited units need to be collected varies between each grocery store. It differs from seven times a week to one time every forth week. This will lead to a four-week schedule with 76 routes. The total cost for the bottle refund system is 603 459 SEK/four weeks, and the filling degree on the vehicles will be approximately 50 percent. If a bottle refund system is to be implemented it needs to be profitable for the environment, meaning the positive effects need to exceed the negative effects, which the transports cause. To implement deposit drives, the units of aluminum-cans and bottles needs to be higher so the filling degree increases. A proposal to increase the filling degree could be to decrease the number of times each grocery store gets their deposits collected. This will increase the filling degree since at every occasion there will be more units to collect and at the same time decrease the transportation. / Rapporten är det avslutande momentet av utbildningen Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning Logistik och Ledning vid Jönköpings Tekniska Högskola. Målet med examensarbetet är att planera och utforma rutter utifrån förutbestämda kriterier, för returkörningar av pantade PET-flaskor och aluminiumburkar från livsmedelsbutiker i Jönköpings län med omnejd. I dagsläget distribueras konsumtionsfärdig dryck i aluminiumburkar och PET-flaskor till butiker med bryggeriernas egna distributörer som i samband med leveransen tömmer butikernas lager av pantade enheter. Men för att underlätta godshanteringen hos handlarna ska i framtiden distributionen istället ske till livsmedelskedjornas olika centrallager och därifrån distribueras tillsammans med butikens beställning av livsmedel. På grund av hygieniska skäl kan butikens pantade enheter inte samköras medlivsmedel vilket kräver att någon form av returkörning samordnas. Genom att använda datorstödd ruttplanering optimeras transporterna vilket betyder att transportkostnader och arbetskostnader minimeras samtidigt som miljöpåverkan reduceras. Företaget DPS Europe är en internationell leverantör av professionella ruttplaneringssystem som bistått med programvara och support. Med hjälp av programmet PlanLogix, från DPS Europe, har optimala körrutter byggts upp utifrån olika förutsättningar, begränsningar och parametrar baserade på information från Returpack, som ansvarar för det svenska pantsystemet. Det krävs 19 arbetsskift i veckan, tre skift på vardagar och två skift på helger, för att samtliga butiker ska få sina lager av pantade enheter tömda. Hämtningsfrekvensen hos butikerna varierar från sju gånger i veckan till en gång var fjärde vecka, vilket resulterar i att ett fyraveckorsschema med totalt 76 rutter skapas. Totalkostnaden är 603 459 kronor/fyra veckor och den använda lastkapaciteten på fordonen är 50 procent. Om ett retursystem ska användas måste det vara miljölönsamt, det vill säga att de positiva effekterna med retursystemet måste vara fler än de negativa konsekvenserna som ökade transporter medför. För att det ska bli försvarbart och lönsamt att utföra returkörningar för PET-flaskor och aluminiumburkar krävs en högt utnyttjande av lastkapacitet. Ett förslag som ökar utnyttjandet av lastkapaciteten är att minska butikernas hämtningsfrekvens så att det vid varje hämtningstillfälle finns mer pantande enheter att hämta. På så sätt ökar den använda lastkapaciteten samtidigt som transportsträckan reduceras.

<p>This report is the final part within our education, Industrial Organization and Economy focusing on Logistics and Management at Jönköping School of Engineering. The aim with this report is to coordinate recycle drives for deposited aluminum-cans and bottles collected from grocery stores within Jönköping county and locality.</p><p>In the present situation both aluminum cans and bottles filled with drinks are distributed to the grocery stores by the brewery’s own distributers. At the same time as they supply the drinks they also discharge the grocery stores units with restored aluminumcans and bottles. To make it easier for the grocery stores to handle the goods in the future, all distribution of drinks ought to be directly delivered to the grocery stores own separate central warehouse. This means every brewery ought to instead supply their drinks to the grocery stores central warehouse instead of taking them directly to the grocery stores. The drinks will then be distributed from the central warehouse to the grocery stores in connection with their orders of provisions. Due to hygienic reasons it is not possible that the deposited units are transported together with the provision.Therefore a kind of recycle drive needs to be organized.</p><p>By using computer-aided route planning systems every transport are optimized, which means the transportation and labour costs will be reduced. At the same time the strain on the environment will also be a reduced. The company, DPS Europe, an international supplier of professional designed route planning systems. They have assisted with computer software and support during the study. The software PlanLogix build optimized drive routes based on different presumptions, restrictions and parameters which is based on information given by Returpack, responsible for the Swedish bottle refund system.</p><p>A week’s work requires 19 shifts, three shifts on every work day and two shifts on the weekends. How many times the deposited units need to be collected varies between each grocery store. It differs from seven times a week to one time every forth week. This will lead to a four-week schedule with 76 routes. The total cost for the bottle refund system is 603 459 SEK/four weeks, and the filling degree on the vehicles will be approximately 50 percent.</p><p>If a bottle refund system is to be implemented it needs to be profitable for the environment, meaning the positive effects need to exceed the negative effects, which the transports cause. To implement deposit drives, the units of aluminum-cans and bottles needs to be higher so the filling degree increases. A proposal to increase the filling degree could be to decrease the number of times each grocery store gets their deposits collected. This will increase the filling degree since at every occasion there will be more units to collect and at the same time decrease the transportation.</p> / <p>Rapporten är det avslutande momentet av utbildningen Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning Logistik och Ledning vid Jönköpings Tekniska Högskola. Målet med examensarbetet är att planera och utforma rutter utifrån förutbestämda kriterier, för returkörningar av pantade PET-flaskor och aluminiumburkar från livsmedelsbutiker i Jönköpings län med omnejd.</p><p>I dagsläget distribueras konsumtionsfärdig dryck i aluminiumburkar och PET-flaskor till butiker med bryggeriernas egna distributörer som i samband med leveransen tömmer butikernas lager av pantade enheter. Men för att underlätta godshanteringen hos handlarna ska i framtiden distributionen istället ske till livsmedelskedjornas olika centrallager och därifrån distribueras tillsammans med butikens beställning av livsmedel. På grund av hygieniska skäl kan butikens pantade enheter inte samköras medlivsmedel vilket kräver att någon form av returkörning samordnas.</p><p>Genom att använda datorstödd ruttplanering optimeras transporterna vilket betyder att transportkostnader och arbetskostnader minimeras samtidigt som miljöpåverkan reduceras. Företaget DPS Europe är en internationell leverantör av professionella ruttplaneringssystem som bistått med programvara och support. Med hjälp av programmet PlanLogix, från DPS Europe, har optimala körrutter byggts upp utifrån olika förutsättningar, begränsningar och parametrar baserade på information från Returpack, som ansvarar för det svenska pantsystemet.</p><p>Det krävs 19 arbetsskift i veckan, tre skift på vardagar och två skift på helger, för att samtliga butiker ska få sina lager av pantade enheter tömda. Hämtningsfrekvensen hos butikerna varierar från sju gånger i veckan till en gång var fjärde vecka, vilket resulterar i att ett fyraveckorsschema med totalt 76 rutter skapas. Totalkostnaden är 603 459 kronor/fyra veckor och den använda lastkapaciteten på fordonen är 50 procent.</p><p>Om ett retursystem ska användas måste det vara miljölönsamt, det vill säga att de positiva effekterna med retursystemet måste vara fler än de negativa konsekvenserna som ökade transporter medför. För att det ska bli försvarbart och lönsamt att utföra returkörningar för PET-flaskor och aluminiumburkar krävs en högt utnyttjande av lastkapacitet. Ett förslag som ökar utnyttjandet av lastkapaciteten är att minska butikernas hämtningsfrekvens så att det vid varje hämtningstillfälle finns mer pantande enheter att hämta. På så sätt ökar den använda lastkapaciteten samtidigt som transportsträckan reduceras.</p>