• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hållbarhetsarbete för transportföretag : En fallstudie utförd hos företag i Gävleborg / How logistics service providers can be more sustainable.

Wiklund, Emma, Eriksson, Johan January 2016 (has links)
Introduktion: Ökade transporter på den globala marknaden påverkar miljön negativt. Detta har lett till ett ökat intresse för mer hållbara logistiklösningar. Transportföretagen spelar en stor roll för att uppnå de satta miljömålen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur transportföretag arbetar med hållbarhetsfrågor idag och vilka faktorer som kommer vara viktiga i framtiden. Metod: För att kunna svara mot syftet antogs ett angreppssätt i två steg. Litteratur samlades in och användes som grund för kunskap inom området. Samtidigt som intervjuer genomfördes med tre transportföretag. Deras svar jämfördes med varandra och ställdes mot den insamlade teorin i en analys. Utifrån denna analys drogs en slutsats. Resultat: De två mindre företagen hade inga kundkrav på sig angående hållbarhet, deras arbete kom främst inifrån. För alla deltagande företag innebär hållbarhet mest miljödimensionen. Fokus för alla ligger på att minska koldioxidutsläppen, främst genom val av miljöklassade fordon, val av drivmedel samt minskning av bränsleåtgången. Transportföretagen är miljöcertifierade och arbetar kontinuerligt med att bli bättre i sitt miljöarbete. De har utbildat sina chaufförer och satt in IT-system för direkt återkoppling, detta gör att förarna lättare kan tänka på miljön i sin körning. För att uppnå en hög fyllnadsgrad gäller det att utnyttja lastkapaciteten till max och undvika tomma körningar. Därför samarbetar företagen med konkurrenter och hämtar gods åt varandra. Slutsats: Det finns hjälpmedel att tillämpa för att erhålla hållbarare transporter. Dessa är val av fordon, val av bränsle, utbildning, IT-system, packningslösningar och samkörning. De viktigaste faktorerna för transportföretagen är idag val av fordon, drivmedel och bränsleåtgången. Inför framtiden händer det mycket på bränslefronten, bland annat en utveckling gällande elfordon och elvägar samt biobränslen. Även en attitydförändring gällande hållbarhet för uppköparna av transporttjänster behövs då det i dagsläget fokuseras för mycket på priset. / Introduction: Increased transports on the global market is effecting the environment negatively, which has led to an increased interest in sustainable logistics. The logistics service providers (LSPs) play a major role in achieving the set environmental goals. Purpose: The purpose of this study is to examine how LSPs can be more sustainable today and in the future. Methodology: In order to answer the purpose of the paper two phases were used. Literature was collected and used as the basis of knowledge in the field. At the same time interviews were conducted with three LSPs. Their answers were compared with each other and with the literature. From the analysis a conclusion was drawn. Results: The two smaller companies had no demands from customers regarding their work with sustainability. For all the involved LSPs sustainability mostly meant the environmental aspect. Their focus is on reducing carbon dioxide emissions, this is achieved by using environmentally certified vehicles, choice of fuels and reducing the fuel consumption. The three LSPs all have an environmental management system and work continuously to be more sustainable. They have trained their drivers and have set up an IT-system for direct feedback. This helps the drivers to see the impact their driving has on the environment. To achieve a high fill ratio the companies avoid empty runs and try to maximize the cargo capacity. The LSPs collaborate with competitors and pick up cargo for each other. Conclusion: There are tools to apply to obtain more sustainable transports. These are the choice of vehicle, the choice of fuel, fuel consumption, training, IT-systems, packaging solutions and collaboration. The most important factors for the LSPs today are the choice of vehicles, the choice of fuel and fuel consumptions. A lot is happening in the area of alternative fuels including the development of biofuels, electric vehicles and electric roads. Also a change of attitude from the transport buyers regarding the sustainability is needed because today they mainly focus on the price.
2

Företagsklimat : En intervjustudie av transportföretag i Växjö kommun / Business environment : An interview study on transport companies in the Municipality of Växjö

Elofsson, Tobias January 2015 (has links)
Bakgrund: Svenskt Näringsliv utför årligen undersökningen ”Lokalt näringsliv”, därföretagare får utvärdera sina respektive kommuner gällande det lokala företagsklimatet. I den senaste undersökningen framkommer det att transportbolagen är den generellt sätt minsta nöjda branshen i Växjö kommun. Ett gott företagsklimat är nyckeln till att skapa framgångsrika företag. Ett gott företagsklimat är ett ömsesidigt mål som både företagare och kommun strävar efter. Företagare kommer få en ökad sysselsättning vilket kommer leda till högre skatteintäkter för kommunen. Transportföretagens roll i värdekedjan har den senaste tiden fått allt större betydelse då det visat sig kunna generera konkurrensfördelar. Transportföretagen förväntas få en än större roll i framtiden med tanke på den pågående utvecklingen med e-handel. Att hitta orsakerna bakom transportföretagens eventuella missnöje gällande företagsklimatet är därför av högsta vikt för Växjö kommun i syfte att vara ett fortsatt intressant logistikläge. Syfte: Syftet med arbetet är att beskriva och förklara det upplevda nuläget gällande företagsklimatet i Växjö kommun samt gapet mellan transportföretagens förväntningar och upplevelse som orsakar ett eventuellt missnöje. Syftet är också att komma med förslag på områden som kan förbättras för att skapa ett gynnsamt företagsklimat för transportföretagen i Växjö kommun Metod: I arbetet har en intervjustudie av transportföretag i Växjö kommun genomförts. Empirisk data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med dels transportföretag i Växjö kommun men också med en anställd från Växjö kommuns trafikavdelning. Teoretisk data har samlats in genom litteraturstudie samt offentliga publikationer. Slutsats: I dagsläget är det ingen av respondenterna som är helnöjd med de variabler som enligt Svenskt Näringsliv påverkar ett företagsklimat, dock är det ingen som inte är nöjd med någon variabel heller. Utifrån de fyra variablerna ses företagares utrymme inom den offentliga verksamheten samt politiker och tjänstemäns attityder till företagande som de mest problematiska. Orsakerna bakom missnöjet framkom dels genom Svenskt Näringsliv variabler, dels genom fem variabler från SERVQUAL. De sex variabler som respondenterna var minst nöjda med bildade orsakerna bakom missnöjet. De sex variablerna var politiker och tjänstemäns attityder till företagande, förståelse av kund, tillgänglighet, kompetens, effektivitet, samt citylogistik. Citylogistiken samt klusterbyggande valdes som områden för förbättring. Citylogistiken då detta nämndes av samtliga respondenter som levererade gods till innerstaden. Klusterbyggande då detta ses som nyckeln till ett gott företagsklimat. Ett närmare samarbete företag emellan samt mellan Växjö kommun kommer skapa en bättre förståelse för varandra och hur parternas olika verksamheter fungerar. / Background: Svenskt Näringsliv conducts an annual survey called "Lokalt näringsliv", where business owners evaluate their own Municipalities regarding the local business environment. In the latest survey, it appears that transport companies are generally the least satisfied sector in the Municipality of Växjö. A good business environment is the key to creating a successful business. A good business environment is a mutual goal that both entrepreneurs and Municipalities endeavor. Business owners will get a higher employment which will lead to higher tax revenues for the Municipality. Transport companies role in the value chain have recently become increasingly important as it has proved to be able to create competitive advantages. Transport companies are expected to have an even greater role in the future given the ongoing development of e-commerce. To find the reasons behind the transport company’s dissatisfaction regarding the business environment is therefore essential in order to remain an interesting logistics location. Purpose: The purpose is to describe and explain the perceived current situation regarding the business environment in the Municipality of Växjö and the gap between the transport companies expectations and experience that causes the potential dissatisfaction. The purpose is also to make suggestions on actions to improve the transport company’s business environment. Method: This paper consists of an interview study on transport companies in the Municipality of Växjö. Empirical data were collected through semi-structed interviews with both transport companies in the Municipality of Växjö but also with an employee from Växjö Municipality traffic department. Theoretical data were collected through literature review and official publications. Conclusion: In the current situation, none of the respondents are totally satisfied with the variables that affects business environment according to Svenskt Näringsliv, however no one is satisfied with any variable either. Based on the four variables, entrepreneur’s scope in the public sector as well as politicians attitudes towards entrepreneurship is seen as the most problematic. The causes of the dissatisfaction were found partly by the variables from Svenskt Näringsliv and partly by five variables from SERVQUAL. The six variables that respondents were least satisfied with resulted in the reasons behind the dissatisfaction. The six variables were politicians and official’s attitudes towards entrepreneurship, understanding of the customer, availability, competence, efficiency, and urban logistics. Urban logistics as well as network building were chosen as areas for improvement. Urban logistics as this was mentioned by all respondents who deliver goods to the urban city. Network building as this is seen as the key to a goods business environment. Closer cooperation between companies and between the Municipality of Växjö and companies will create a better understanding of each other and how the partners various businesses operate.
3

Mapping the inhouse pallets for a more efficient handling / Kartläggning av internpallar för en effektivare hantering

Gärdshagen, Eleonor, Josefsson, Amanda January 2015 (has links)
Detta examensarbete är en fallstudie på ett företag som är verksamt inom transportbranschen. Företaget upplever idag problem med internpallar som försvinner från deras terminal i Stockholm. Genom att effektivisera hanteringen av internpallarna tros svinnet kunna minska. Syftet med studien är att kartlägga hur hanteringen av internpallar fungerar idag för att undersöka om det finns förbättringsmöjligheter. Med hjälp av kartläggningen har flertalet problem kopplade till hanteringen kunnat identifieras. En riskanalysmatris användes för att rangordna problemen och därigenom tydliggöra i vilken ordning problemen borde åtgärdas. Dessa problem ligger till grund för de rekommendationer som författarna presenterar i rapporten.
4

En modell för intermodala transporters koldioxidutsläpp per order : En fallstudie om koldioxidutsläpp-beräkningar & transportföretagens hinder vid övergången till fossilfria drivmedel

Reichel, Nellie, Rosell, Marcus January 2022 (has links)
Background: Stricter requirements from customers that transport companies must be able to show their carbon dioxide emissions have resulted that it has become more relevant for transport companies to have a calculation model of their transports' carbon dioxide emissions per order. The EU's climate goal of becoming climate neutral by 2050 is something that will require change, that is why it is relevant that the obstacles that exist for transport companies in the transition from fossil- to fossil-free fuels are presented in order to be in line with the EU's environmental goals.  Purpose: The study's first research question aims to develop a calculation model for intermodal transport ́s carbon dioxide emissions per order. The second research question aims to create an overview of transport companies' obstacles to the transition to fossil-free fuels.  Methodology: The study's first research question is a qualitative case study with elements of quantitative data collection from the case company Gunnar Karlsson Spedition AB. The second research question includes a qualitative study with benchmarking to identify the obstacles that exist for a transition from fossil fuels to fossil-free fuels.  Conclusion: This study results in a calculation model that the authors have designed for carbon dioxide emissions per order in an intermodal transport network. Furthermore, the study results in a summary table of theoretical obstacles and the interviewed companies' perspective regarding obstacles in the transition from a fossil- to a fossil-free fuel. / Bakgrund: Hårdare krav från kunder att transportföretag ska kunna uppvisa deras transporters koldioxidutsläpp har givit utfallet att det har blivit mer relevant för transportföretagen att inneha en beräkningsmodell för deras transporters koldioxidutsläpp per order. EU:s klimatmål om att bli klimatneutral år 2050 är något som kommer att kräva förändring, därför är det relevant att de hinder som finns för transportföretag vid övergången från fossila- till fossilfria drivmedel presenteras för att kunna gå i linje med EU:s miljömål.  Syfte: Studiens första forskningsfråga syftar till att ta fram en modell för intermodala transporters koldioxidutsläpp per order. Den andra forskningsfrågan syftar till att skapa en överblick om transportföretagens hinder vid övergången till fossilfria drivmedel.  Metod: Studiens första forskningsfråga är en kvalitativ fallstudie med inslag av kvantitativ datainsamling från fallföretaget Gunnar Karlsson Spedition AB. Den andra forskningsfrågan innefattar en kvalitativ studie med benchmarking som styrkoncept, för att identifiera de hinder som finns för en övergång från fossila bränslen till fossilfria bränslen.  Resultat: Studiens resulterar i en beräkningsmodell som författarna har utformat för koldioxidutsläpp per order i ett intermodalt transportnätverk. Vidare resulterar studien i en sammanfattande tabell över teoretiska hinder och de intervjuades företagens upplevda hinder vid övergången från ett fossilt- till ett fossilfritt drivmedel.

Page generated in 0.0683 seconds