Denna studie behandlar det visuella hjälpmedlet skolplanscher. Syftet med studien är att undersöka hur skolplanscher från 1920–1950 (storhetstiden för skolplanscher i Sverige) illustrerar svensk historia och hur dessa illustrationer stämmer överens med undervisningsplanen och läroböcker för historieämnet från samma tid. Materialet i studien utgörs av 18 skolplanscher producerade mellan 1920–1950 med varierande motiv av svensk historia. Studiens resultat visar på att det finns en överenstämmelse mellan skolplanschernas illustrationer av svensk historia och undervisningsplanens och läroböckernas text- och innehållsstoff. Överenstämmelsen går även att se på detaljnivå i vissa fall. I relationen mellan skolplanschernas illustrationer, undervisningsplanen och läroböckerna syns framförallt två skillnader. Skolplanschernas illustrationer är mindre personinriktade mot högt uppsatta än vad undervisningsplanen och läroböckerna är, och krig är mer nedtonat i skolplanscherna och undervisningsplanen än läroböckerna. I studien framkommer också flera framträdande mönster i skolplanschernas illustrationer av svensk historia. Dessa mönster är att skolplanscherna ger en historieillustration som är händelse- och detaljrik, kvinno- och barnfattig och att det ofta går att urskilja avbildade personer i skolplanscherna illustrerade som överordnade eller med hög social status.

No description available.

Denna kunskapsöversikt syftar till att sammanställa forskning kring hur visuella hjälpmedel i form av filmer och bilder kan stötta inlärning och därmed stärka historieundervisningen. Historieämnet kan vara abstrakt för grundskoleelever, eftersom det är en del av den förflutna tiden som inte finns längre. Genom visuella hjälpmedel kan historia bli mer konkret. Därför behöver lärare kunskap i hur visuella hjälpmedel kan användas i historieundervisningen. För att sammanställa forskning kring detta har följande tre frågeställningar formulerats:  ● Hur används filmer och bilder i historieundervisningen för att utveckla historisk empati?  ● Varför används filmer och bilder i historieundervisningen för att gynna inlärning?  ● Vad har läraren för roll vid användning av filmer och bilder i historieundervisningen?  För att besvara dessa frågor har vi gjort en systematisk kunskapsöversikt där vi sammanställt forskning kring ämnet. Vi har sökt efter vetenskapliga texter i databaserna ERIC, ERC och Swepub genom att kombinera relevanta sökord. Vi har valt ut texterna utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Sökprocessen gav oss 14 vetenskapliga texter, varav 2 licentiatavhandlingar, som vi använde som underlag i kunskapsöversikten.  Resultaten visar att aktiviteterna som görs i anslutning till användandet av visuella hjälpmedel är av stor vikt och att lärarens kunskaper är avgörande. Det påvisas även att filmer och bilder används i syfte att skapa intresse kring området som ska behandlas. Utifrån de sammanställda resultaten vi fick kunde vi dra slutsatsen att visuella hjälpmedel kan gynna inlärning i historieundervisningen, i form av att utveckla historisk empati samt skapa engagemang och en multimodal undervisning. Lärarens roll är avgörande i detta och påverkar inlärningen.

Arbetet är en systematisk litteraturstudie och syftar till att undersöka vilken effekt diagram och bilder har på elevers problemlösningsförmåga. Det utvalda temat anser vi är viktigt eftersom många elever har svårt för problemlösning som helhet men även dess olika processer. Processerna innebär att; förstå problemet, ta ut viktig information, beräkna samt val av strategi. Därför granskades tidigare arbeten för att få en bredare kunskap om hur vi i framtiden kan underlätta för eleverna i arbetet med problemlösning. Problemlösning är även ett centralt område i läroplanenen där detnämns i det centrala innehållet, syftet samt förmågorna. Urvalet av artiklar gjordes genom manuell sökning och databassökning. I arbetet gjordes även avgränsningar, alla undersökningarna skulle vara granskade och fokusera på åldersspannet årskurs ett tillsex. Resultatet tyder i huvudsak på att diagram och bilder främjar elevernas kunskapsutveckling. De granskade artiklarna visar även att lärarna saknar tillräcklig förståelse för användning av visuella hjälpmedel i samband med problemlösning. Av den anledningen blir undervisningen till viss del bristande.

Den här studien är en systematisk litteraturstudie som syftar till att besvara studiens frågeställningar: Vilka missuppfattningar av begreppet sannolikhet hos högstadie och gymnasieelever har observerats i forskningslitteraturen? Samt vilka utformningar av undervisningen i sannolikhetslära med fokus på begreppet sannolikhet är enligt forskningslitteraturen gynnsamma för att utveckla högstadie- och gymnasieelevers förmåga att tillämpa begreppet sannolikhet? Genom databassökning samt manuell sökning via sökmotorerna UniSearch och Google Scholar valdes 8 artiklar ut. Efter läsning och sammanfattning av artiklarna kunde dessa kategoriseras i teman. Tre huvudkategorier av missuppfattningar identifierades. Elementära missuppfattningar, missuppfattningar och svårigheter i komplexa situationer, den sista med tre underteman: Illusionen om linearitet, svårigheter i samband med tolkning av ord och termer samt andra svårigheter. Vidare identifierades undervisningsmetoder, som är gynnsamma för att främja elevers lärande inom sannolikhet, till exempel genom att inkludera visuella representanter i form av diagram och tabeller. / This study is a systematic literature study that aims to answer the main questions of the study: What misconceptions of the concept of probability among high school students have been observed in the research literature? Which designs of teaching theory with a focus on the concept according to the research are advantageous to develop high school students' ability to use the concept of probability? Through database search and manual search via the search engines UniSearch and GoogleScholar, some articles were selected.  After reading and summarizing the articles, these could be categorized into three main themes. The study's questions were answered using results from the articles. Three main categories were identified: Elementary misconceptions, misconceptions, and difficulties in complex situations, the last one with three sub-themes: the illusion of linearity, difficulties in interpreting words and terms and other difficulties. The study also identified teaching designs, useful for supporting students' learning in probability, for example by including representatives like diagram and tables.

Denna kunskapsöversikt har i syfte att undersöka de utmaningar som elever med autism möter inom matematikutbildning och vilken stöttning som lärare kan använda för att underlätta deras inlärning. För att strukturera upp arbetet delades syftet in i två frågeställningar: utmaningar och stöttning. I den första frågeställningen som behandlar utmaningar visar resultatet av litteratursökningen på variationer i matematiksvårigheter över det autistiska spektrumet och betonar vikten av individualiserad stöttning. De kognitiva utmaningar som litteraturen betonar är arbetsminne, abstrakt tänkande och kommunikation. Resultatet av frågeställningen som berör lärarens stöttning visar att stöttning kan hjälpa elever att tänka abstrakt och öka elevers självständighet. Effektivastrategier inkluderar muntlig stöttning, digitala verktyg och visualiseringshjälpmedel. Slutligen diskuteras kopplingen mellan utmaningar och stöttning för att belysa hur lärare kan arbeta för att anpassa matematikundervisning för att möta individuella behov hos elever med autism. Denna kunskapsöversikt ger därmed en helhetsbild av de specifika utmaningar och stödåtgärder som forskningen rekommenderar inom matematikutbildning för elever med autism.

Purpose – The purpose of this study has been to analyse how activities on loading spaces can be standardized and more effective. The following two questions have been chosen to answer the purpose of the study. 1. Which activities are currently being performed in a disadvantageous manner on loading spaces? 2. Which improvements can be made to enable optimization on loading spaces? Method – A pilot study was conducted at a fall company to identify the purpose to the study and its research questions. The case study was conducted in the form of a onecase design since case study was conducted at only one company. The case study consisted of observations, interviews and document studies. In order to design a theoretical framework as a theoretical basis of the study, a literature review was made. The literature review gave a background to theories in Lean, 5S, Standardized work, Muscle memory, ABC analysis, Poka-Yoke, Warehouse layout and Process mapping. Findings – The study presents several activities that are performed in a disadvantageous way. Examples of these activities are variation in placement of sorting codes, inbound goods or consumables on the loading space and plural wastes connected to a scanning process. An ABC analysis of sorting codes, implementation of 5S and standardized work together with has led to a finding who shows the correlation between the abovementioned methods and how it leads to a standardized and effective work on the loading space. Implications – Based on an existing problem, the study has been based on previously known theories and methods in the areas of inventory and logistics. The study do not present any new theory in these areas but shows the correlations between different methods to standardize and make loading spaces more effective. The correlation between the methods has led to a standardized work process and guideline for how a loading space can be designed which is a relatively unexplored area. Limitations – The study was conducted at a fall company based on their problems at the loading space. A benchmarking within a similar business could increase the understanding of the problems at loading spaces and thus increase generalization further. In the document study have some statistics concerning sorting codes been unspecified, which may have affected the ABC classification. Further does the study only cover activities on the loading space. Activities earlier in the flow have not been taken into consideration which could lead to more solutions to the purpose of the study. Keywords – Loading space, 5S, Standardized work, ABC classification, Wastes, Sorting code, Pallets, Visual aids, Scanning