The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named “Kulturutredningen” waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy. One ofthe changes suggested is an altering of the quality concept which could lead to a lessimportant role, for the quality concept, in Swedish culture policy. This would also have aneffect on how the Swedish government distributes subsidies to the cultural sector.The purpose of this thesis is to identify how The Swedish Art Council and the County Councilin Stockholm deal with the problematic aspects of quality and how they define it. Ininterviews, the handling officers in the area of dance and theatre, has described their views onquality and how they use it in their work with distributing subsidies to the cultural sector.Through these interviews we have noted similarities as well as differences. One of thedifferences that we discovered is that the Swedish Art Council, contrary to the CountyCouncil in Stockholm, always uses an external group of people, working in the cultural sector(for example as directors or choreographers), to help them decide who will receive subsidies.Nevertheless, both the County Council of Stockholm and the Swedish Art Council havealmost identical views on the definition of quality. That is: the definition has to be individualand is therefore subjective.We have also discovered signs of the New Public Management movement appearing in theorganisations. For example, in work of the Arts Council these signs were found in the designof the Art Councils application for subsidy.

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vårdcentraler och hemtjänster som skedde inom Stockholms läns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet är att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats är värderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings – och kommunfullmäktige. Dessa har analyserats utifrån Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar ämnet från initieringsfasen till efterkontrollfasen. Slutsatserna är att både landstinget och kommunen sålde sina verksamheter till priser långt under marknadspris men att detta var en förutsättning för att alliansen skulle kunna genomföra sina vallöften om ökat privat företagande inom vårdsektorn. De borgerliga partierna försökte skapa en vårdmarknad karakteriserad av personalägda vårdcentraler och hemtjänster. Hade de avknoppade verksamheterna sålts på marknaden är det troligt att personalen inte hade haft möjligheter att vinna en budgivning. Alltså valde majoriteterna i landstinget och kommunen att istället rikta erbjudanden till sina egna anställda.

This essay is based on the work of arranging and making an inventory for an archive consisting of records from the Board of Education (Utbildningsnämnden) within the administration of the County Council in Uppsala, Sweden. This archive is kept at the County Councils Archives in Uppsala where I have done the work. I have documented the process and discussed the complex of problems relating to it. In this particular case the issue of limitation of the office of origin and the respect of the fonds, or the principle of provenance, have been of interest. This is due to the fact that the records had been rearranged and mixed with records with other origin related to the Board of Education. Records from the early existence of the board have previously been arranged and an inventory had been made. This earlier work covered the period of 1971-1978, when the board of education had a secretariat. The aim of the work was to arrange the records of the board during the period of 1979-1997. After this period the board ended being an independent body. With support from theories of respect of fonds my conclusion is that the Board of Education is a coherent office of origin for the fonds during its entire period of existence dur - ing the years 1971-1997. I decided to make the first inventory a part of the new one in order to keep a logical continuity of the records and the inventory. Creating a subordinate archive with its own inventory would make the whole seem badly arranged and complicate the finding of records. Based on the respect of fonds I used the previous inventory to a large extent. The knowledge and understanding I gained thanks to the fact that I was able see the complete fonds made me do some changes. The archive consist of files based on journals to a large ex - tent, which makes a large part of the records easy to find. The work in combination with the essay constitutes my one year master’s thesis in archival science.

Abstract The purpose was to investigate whether a recovery perspective, viewed from a psychosocial approach is applied in municipal / private and county related care and rehabilitation. A recovery perspective means that the attending staff ensures that the clients are viewed as holistic individuals, where all aspects of life are considered to ensure adequate care and rehabilitation. A questionnaire was answered by staff in psychiatry, social psychiatry and addiction treatment from different areas of the municipal / private and county related sector. The results show no difference in application of a recovery perspective between these two types of organizations. However, there is a slight tendency (non-significant) to lower-rated general individual competencies for municipal / private. There is also a strong tendency (non-significant) to a general difference between the aspects of the implemented recovery perspective, where the tendency is that the respondents as a whole estimate that the organization to a greater degree creates good conditions for a recovery perspective compared to the degree they are actually working on that basis. The results of the thematic analysis highlights that the county based organizations more widely create favorable conditions for the implementation of a recovery perspective, and that these organizations to a greater extent already has completed an implementation and apply a recovery perspective. It is concluded that there are no differences in application of recovery perspective between the investigated municipal / private and council based organizations, but that that there is a tendency for the county associated organization to better represent a recovery perspective.   Key words: recovery, rehabilitation, psychosocial, holistic, therapeutic, application, implementation. / Sammanfattning Syftet var att undersöka om ett återhämtningsperspektiv med grund i ett psykosocialt förhållningssätt tillämpas inom kommunal/privat och landstingsknuten vård och rehabilitering. Ett återhämtningsperspektiv innebär att som behandlande personal, se till människan som en holistisk individ, där alla livets aspekter beaktas för att säkra en fullgod vård och rehabilitering. En enkät besvarades av personal inom psykiatri, socialpsykiatri och beroendevård från kommunal/privat och landstingsknuten sektor. Resultatet visar ingen skillnad i tillämpning mellan dessa två typer av verksamhetsregi. Det finns dock en svag tendens (icke-signifikant) till lägre skattad generell individkompetens för kommunal/privata verksamheter. Det är också en stark tendens (icke-signifikant) till generell skillnad mellan aspekterna av implementerad återhämtning. Tendensen är att respondenterna i högre grad skattar att verksamheten skapar goda förutsättningar för ett återhämtningsperspektiv jämfört med till vilken grad man faktiskt arbetar utifrån detta. Resultatet av den tematiska analysen lyfter fram att de landstingsknutna verksamheterna i större utsträckning skapar goda förutsättningar för att genomföra en implementering av återhämtningsperspektivet, och att dessa verksamheter i större utsträckning redan genomfört en implementering av och tillämpar ett återhämtningsperspektiv. Slutsatsen är att det inte finns skillnader i tillämpning av återhämtningsperspektiv mellan de undersökta kommunala/privata och de landstingsknutna verksamheterna, men att det finns tendenser till att de landstingsknutna verksamheterna bättre företräder ett återhämtningsperspektiv.     Nyckelord: återhämtningsperspektivet, implementering, tillämpning, kommunal, landsting, utbildning.

No description available.

Kungsgärdets sjukhus got its name the fouth of january 1965 and is still in use today. In 1981 the hospital and became merged into Uppsala Västra sjukvårdsdistrikt and stopped being a independet fonds. Predecessor to Kungsgärdets sjukhus was Centralepidemisjukhuset, more specific its Longterm care after the Infektionskliniken had moved to Akademiska sjukhuset the first of september 1965. In the Kungsgärdets sjukhus material of archive several diffrent fonds are included: Tunåsens sjukhus, Wattholma sjukhem, Östra paviljongen and Landstingets verkstäder. Geriatriska klinik is also included in Kungsgärdets sjukhus, however it is not a fonds but a ward. However all this makes it very difficult to establish the provenance of Kungsgärdets sjukhus, because it is impossible to know how all these fonds and its material of archive affects Kungsgärdets sjukhus as a fonds specially since the other fonds have not been organized and catalogued, and There for it is difficult to know were the provenance and the truth of Kungsgärdets sjukhus is. Kungsgärdets sjukhus arrived at Landstingsarkivet in Uppsala län together with several other fonds at different times. The material of archive for Kungsgärdets sjukhus existed originally of 12 running metres, but afterwards it was down to 7,5 running metres. The material och archive existed of bound of books but mostly of folders. The material of archive was well-assorted which made the organizing and cataloguing relativly easy.

This study investigates the concept of regionalism in the context of the Swedish middle-level political arena. The used method is qualitative theory and two cases are studied: Västra Götaland and Norrbottens läns landsting. The aim of the study is to see what the politicans think about Swedens regionalization process by compare the views of politicans that function in a region and in a county council. Do they have the same vision about what constitutes a region and which advantages do they see in working in a region or in a county council? Also dimensions about territorially and sectorial autonomy on the regional level, presented by King and Pierre are investigated in order to explain the different regionala organs functioning accordingly to these dimensions. The empirical material that have been analyzed is taken from 17 interviews, from government writings and reports from the SKL association, Sveriges Kommuner och Landsting, about the topic of regionalization and the effects and goals in Sweden. The conclusion of the material is that there is common opinion among the politicans about the goals of a region and also about which areas that can benefit the most from the perspective of beeing a region instead of a county council. When it comes to explaining the dimensions of territorially and sectorial autonomy the results have shown that the region has the most both territorially and sectorial autonomy, which is due to the regions rightfullness to taxation right, which is high in the region and ensured by a strong catchment area. When the county council get lawful regional status, the abscense of a big catchment area will cause a weaker regional autonomy, caused to its dependence of both the territorially and sectorial dimensions for upholding the region’s financially resources.

Problem: Investeringsvolymerna inom offentlig sjukvård ökar. Detta har gjort att ekonomistyrning har blivit allt viktigare för sjukhusen, vilket innefattar kontinuerliga och systematiska bedömningar av investeringar, samt utvärderingar på ekonomiska effekter. Det har uttryckts att utvärderingar och uppföljning i investeringsprocessen inom hälso-och sjukvården saknar tydlighet och endast fokuserar på smala och specifika frågor som inte tillåter komplexitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur uppföljning och utvärdering av investeringar sker inom offentlig sjukvård. Detta genom att undersöka om bristerna i landstingets investeringsstrategi med uppföljning och utvärdering eventuellt kan hittas ett steg ned i hierarkin. Teori: Det teoretiska ramverket behandlar investeringsprocessen och den offentliga sektorn. De centrala teorierna och de tidigare forskningarna berör vilka kalkylmetoder som främst används inom den offentliga sektorn, vilken roll utvärdering och uppföljning har samt vilka svårigheter som finns inom hälso- och sjukvård gällande detta. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Tre av Stockholms läns landstings sjukhus har intervjuats: Karolinska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Dessa intervjuer har kombinerats med svar från en controller med samordningsansvar och en certifierad kommunal revisor som arbetar på landstinget. Empiri: Empirin visade att sjukhusen använder egna företagsekonomiska investeringskalkyler vid utvärderingen och de mest förekommande metoderna är payback-metoden och nuvärdemetoden. De påtalade bristerna i kalkyleringen kan summeras i att de inte är tillräckligt djupgående och tydliga. Slutsats: Det råder i dagsläget liknelser i de brister som återfanns i landstingets investeringsstrategi med de brister som framkommit i denna studie. Det vill säga att arbetet med uppföljning och utvärdering inte utförs systematiskt och kontinuerligt.

No description available.

Denna studie är en del i projektet Framtida kompetensförsörjning och arbetslivets längd inom Västerbottens läns landsting. Studien har syftet att kvalitativt utforska resonemang rörande pensionsintentioner hos äldre medarbetare inom landstinget, med ett specifikt fokus på påverkande faktorer inom arbetslivet. Sju semistrukturerade intervjuer har utförts med respondenter från olika yrkeskategorier. Vid analysen av intervjuerna framkom likheter i respondenternas pensionsresonemang, trots deras skilda livssituationer och tänkta pensionsåldrar. Den mest framträdande likheten var den funna kärnkategorin: möjligheten att göra ett bra arbete. Den framställdes av respondenterna som en avgörande del i hur arbetssituationen påverkade deras pensionsintentioner. Att uppleva det som möjligt att fortsätta utföra sina arbetsuppgifter på ett för en själv fullgott vis verkade vara mycket viktigt för deras fortsatta arbetsdeltagande. Faktorer i arbetet som försvårar det verkar också kunna bidra med tidigare pensionsintentioner. Samtidigt som faktorer vilka underlättar för att fortsätta göra ett bra arbete verkar bidra med senare pensionsintentioner. Kärnkategorin kan också knytas till den tänkta pensionstidpunkten. För respondenterna vekar det vara mycket viktigt att inte göra en svag arbetsinsats, varpå de överlag resonerar att arbetslivet bör avslutas innan en tänkt oförmåga manifesteras.