<p>Chlamydia is a sexually transmitted infection. The infection rates have increased in the last decade. During 2008 the trend rates declined in all counties and regions in Sweden. Chlamydia infections have a geographical spatial pattern differences. This is seen from the national surveillance data report from the Swedish Institute for infectious disease control (SMI). The overall aim with the study is to conduct a geographical analysis of Chlamydia infections and explain the differences in the spatial pattern. The study is limited to the counties and a region that have been using Becton Dickinson laboratorial analysis methods. The study is based on statistics on Chlamydia infections incidence rates, from the SMI. The statistics did raise questions regarding the spatial patterns differences. Therefore some of the chosen counties and region were contacted through both telephone and email. Further information search was conducted on internet sites for some of the government authorities: The National Board of Health and Welfare, Swedish National Institute of Public Health etc. The mentioned authorities along with the SMI, play important roles in the area of sexually transmitted infections (STI).</p><p>Geographical spatial pattern differences of Chlamydia in the chosen counties and region can be explained on the basis of several factors. Statistics have been influenced by the fact that individuals have tested themselves in other areas/locations and not the locations where they have their permanent addresses (home areas). The quantities of taken samples and the effectiveness regarding the processes taken to reduce Chlamydia infections have led to detection of several cases and control of further infections. The public has more place access and opportunities of carrying out the tests (both in the region, the counties and through internet). The possibility to conduct detailed geographical studies has been limited because of the missing data at the municipality level. However, the study has raised questions that need further analysis. The previous research of Chlamydia infections has shown that other countries for example USA have succeeded in conducting detailed research studies of Chlamydia infections by using  geographic information systems (GIS) methods. Are there possibilities to conduct such research in Sweden with the current Swedish statistics on Chlamydia infections?</p><p> </p> / <p>Klamydia är en sexuell överförbar infektion. Klamydiainfektioner har under det senaste decenniet ökat på nytt i Sverige. År 2008 skedde en trendminskning i alla landsting och regioner. Utgångspunkten är att det finns mycket kunskap i samhället om klamydia och skyddsåtgärder för sjukdomen. Geografiska skillnader vad gäller spridning av klamydiainfektioner förekommer, vilket framgår av statistik från alla 21 landsting/regioner iSverige. Det övergripande syftet med studien är att göra en geografisk analys av klamydiainfektioner och ge en förklaring till förekommande skillnader av det rumsliga mönstret. Studien begränsar sig till landsting och regioner som använt sig av Becton Dickinsons testmetod och har utgått ifrån statistik från Smittskyddsinstitutet (SMI). Därefter har de berörda landstingen och regionerna kontaktats via både mail och telefon. Vidare informationssökning har skett hos de olika aktörerna inom klamydiaområdet såsom socialstyrelsen, statens folkhälsoinstitut osv.</p><p>Klamydiainfektioner har utvecklats i olika takt i de valda landstingen/regionen genom åren. Det rumsliga mönstret kan förklaras utifrån flera faktorer. Statistik påverkas av att individer testar sig på andra orter än där de är mantalsskrivna (hemkommuner). Antal tagna provmängder och effektivitet vad gäller handläggning av klamydiainfektioner leder tillupptäckt av flera fall och bromsar utvecklingen. Även tillgänglighet till platser för testninghar ökat i vissa län.</p><p>Möjlighet att genomföra en grundlig geografisk analys begränsas på grund av avsaknad avdata på kommunnivån. Däremot har studien lett till frågor som man bör söka svar på. Tidigare forskning har visat att andra länder exempelvis USA har lyckats genomföradetaljerade studier av klamydiainfektioner med hjälp av geografiskt informationssystem(GIS). Finns möjligheter att genomföra sådana klamydiastudier i Sverige med nuvarandesvensk data?</p>

Families of children with disabilities often have many different contacts with professional representing different principals. This places high demands on their professional work together to meet the needs of families and use resources efficiently. The method used is a literature review which aims to describe what is needed to achieve good collaboration between different professions around families with children with disabilities, and that from an organizational perspective to examine why there are often gaps in collaboration and how this affects the parents' life situation. The theories in this study originated from organizational and sociological theories. The most central concept in this study is collaboration from an organizational perspective. The results show that the interaction is problematic, due to that collaborative organizations often have rules which are incompatible and a lack of accountability on who is liable makes impairment in the interaction. Lack of cooperation affects parents' life situation in that they always have to fight for their rights and they often feel that they face a lack of knowledge from the professional. In order to achieve a successful interaction is required, inter alia, an open mind and that the collaborative professions feel they have an equal status.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att det finns ett samarbete mellan kommun och landsting men för förbättring behövs det mer erfarenhet och kunskap om varandras arbetsuppgifter. Slutsatsen av resultatet är att mer forskning fordras om hur och på vilket sätt samarbete mellan kommun och landsting kan förbättras. Kan en gemensam huvudman vara ett alternativ?

Chlamydia is a sexually transmitted infection. The infection rates have increased in the last decade. During 2008 the trend rates declined in all counties and regions in Sweden. Chlamydia infections have a geographical spatial pattern differences. This is seen from the national surveillance data report from the Swedish Institute for infectious disease control (SMI). The overall aim with the study is to conduct a geographical analysis of Chlamydia infections and explain the differences in the spatial pattern. The study is limited to the counties and a region that have been using Becton Dickinson laboratorial analysis methods. The study is based on statistics on Chlamydia infections incidence rates, from the SMI. The statistics did raise questions regarding the spatial patterns differences. Therefore some of the chosen counties and region were contacted through both telephone and email. Further information search was conducted on internet sites for some of the government authorities: The National Board of Health and Welfare, Swedish National Institute of Public Health etc. The mentioned authorities along with the SMI, play important roles in the area of sexually transmitted infections (STI). Geographical spatial pattern differences of Chlamydia in the chosen counties and region can be explained on the basis of several factors. Statistics have been influenced by the fact that individuals have tested themselves in other areas/locations and not the locations where they have their permanent addresses (home areas). The quantities of taken samples and the effectiveness regarding the processes taken to reduce Chlamydia infections have led to detection of several cases and control of further infections. The public has more place access and opportunities of carrying out the tests (both in the region, the counties and through internet). The possibility to conduct detailed geographical studies has been limited because of the missing data at the municipality level. However, the study has raised questions that need further analysis. The previous research of Chlamydia infections has shown that other countries for example USA have succeeded in conducting detailed research studies of Chlamydia infections by using  geographic information systems (GIS) methods. Are there possibilities to conduct such research in Sweden with the current Swedish statistics on Chlamydia infections? / Klamydia är en sexuell överförbar infektion. Klamydiainfektioner har under det senaste decenniet ökat på nytt i Sverige. År 2008 skedde en trendminskning i alla landsting och regioner. Utgångspunkten är att det finns mycket kunskap i samhället om klamydia och skyddsåtgärder för sjukdomen. Geografiska skillnader vad gäller spridning av klamydiainfektioner förekommer, vilket framgår av statistik från alla 21 landsting/regioner iSverige. Det övergripande syftet med studien är att göra en geografisk analys av klamydiainfektioner och ge en förklaring till förekommande skillnader av det rumsliga mönstret. Studien begränsar sig till landsting och regioner som använt sig av Becton Dickinsons testmetod och har utgått ifrån statistik från Smittskyddsinstitutet (SMI). Därefter har de berörda landstingen och regionerna kontaktats via både mail och telefon. Vidare informationssökning har skett hos de olika aktörerna inom klamydiaområdet såsom socialstyrelsen, statens folkhälsoinstitut osv. Klamydiainfektioner har utvecklats i olika takt i de valda landstingen/regionen genom åren. Det rumsliga mönstret kan förklaras utifrån flera faktorer. Statistik påverkas av att individer testar sig på andra orter än där de är mantalsskrivna (hemkommuner). Antal tagna provmängder och effektivitet vad gäller handläggning av klamydiainfektioner leder tillupptäckt av flera fall och bromsar utvecklingen. Även tillgänglighet till platser för testninghar ökat i vissa län. Möjlighet att genomföra en grundlig geografisk analys begränsas på grund av avsaknad avdata på kommunnivån. Däremot har studien lett till frågor som man bör söka svar på. Tidigare forskning har visat att andra länder exempelvis USA har lyckats genomföradetaljerade studier av klamydiainfektioner med hjälp av geografiskt informationssystem(GIS). Finns möjligheter att genomföra sådana klamydiastudier i Sverige med nuvarandesvensk data?

Syftet med studien är att undersöka hur samverkan ser ut mellan kommun och landsting vad avser personer som vårdas enligt lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) och skall permitteras till hemkommunen. Studiens frågeställningar är: (1) Hur sker samverkan mellan kommun och landsting innan permissionen verkställs? (2) Hur sker samverkan mellan kommun och landsting under tiden en person är permitterad? (3) Vilka möjligheter och hinder finns vad avser samverkan mellan kommun och landsting gällande personer som permitterats? Metodvalet är kvalitativt och författarna har genomfört fem intervjuer med nyckelpersoner inom landsting och samverkande kommuner. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarks tre primära samverkansbegrepp: organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visar att landstinget har ansvar för vård och behandling och att kommunen har ansvar för boende och sysselsättning. Respondenterna inom landstinget upplever att deras samverkan fungerar bra och uttrycker att det är vikigt med en god kommunikation samt att personkännedom underlättar samverkan. I dagsläget saknas det skriftliga samverkansavtal som är förankrade i verksamheterna, det saknas även en klar målsättning för samverkan. Detta är något som studiens tidigare forskning rekommenderar för en förbättrad samverkan. Respondenterna i en av kommunerna upplever att de får för lite bakgrundshistorik om brukarna och anser att viss rädsla kan finnas på grund av detta. De anser även att den handledning de idag får ifrån landstingets personal inte är tillräcklig. En respondent ifrån landstinget tycker dock att de ger lagom mycket information och att rädslan skulle kunna öka bland kommunens personal om de gav mer information. / The aim of this study is to research how the collaboration between municipality and county council works, about persons who are in forensic psychiatric care and are going on community leave. The studied issues are: (1) How does the collaboration work, between the municipality and county council, before the community leave is carried out? (2) How does the collaboration work, between the municipality and county council, during the community leave? (3) Witch possibilities and obstacles can be found in the collaboration between the municipality and county council, about persons who are on community leave? The method in the study is qualitative and the authors have accomplished five interviews with key figures within county council and collaborating municipalities. The theoretical starting point is Danermarks three collaboration concepts: organization, knowledge and rules. The result shows that the county council has the responsibility of medical care and treatment and that the municipality has the responsibility of the housing and occupation. The county council respondents experience that the collaboration is good and they also express that it is important to have an open communication, and that good knowledge of the persons involved facilitates the collaboration. Today there is a lack of written collaboration agreements that have gained approval within the organizations. Also, there is no common aim with the collaboration. A written agreement with a clear aim for the collaboration is something that is recommended by earlier research to improve the collaboration. The respondents in one municipality would like to get more background history about the persons who are on community leave, the lack of information could cause fear among the employees. They would also like some more guidance from the county council staff. One county council employee thinks that more information would cause more fear amongst the municipality staff.

År 2007 uppmärksammades de oegentligheter som förekom i produktionen av de varor som landstingen köpte in till den svenska sjukvården vilket medförde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Då CSR främst kopplas ihop med företag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie undersöka hur CSR som idé har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om för att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell översättningsteori samt teorin om inramning. Undersökningen visar att det tidigare var svårt att veta vilka sociala krav man som enskild förvaltning kunde ställa i upphandlingar och att när CSR som idé togs emot av aktörer i landstingen startade dessa ett samarbete där idén aktivt gjordes om för att passa i offentlig sektor. Det innebar att idén materialiserades i en uppförandekod som tog hänsyn till det unika med den nya kontexten, vilket främst var lagen om offentlig upphandling. Studien visar att CSR inte har förlorat sin innebörd i översättningen, utan den har enbart anpassats till de nya förutsättningarna.

Kvalitetsbegreppet är svårdefinierat och mångdimensionellt. Därför bör det definieras för att ens kunna användas för mätning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Stockholms läns landsting, SLL, ställer för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vårdcentralerna. Vårdcentralen är den vårdenhet som först kommer i kontakt med patienter. Därför är det viktigt att de har en översikt över hela hälso- och sjukvården ifall de måste skicka patienter vidare för sjukvård som de själva inte kan ge. Under åren 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvården fick mycket kritik för att inte hålla kvalitetsmåttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanställa sju kvalitetskrav på vårdcentralerna. Dessa gjordes synbara för patienter och anställda hos vårdcentralerna genom att kvalitetskraven skall fortlöpande mätas. Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod då insamlingen inte går att mätas eller analyseras med siffror. Empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som gjordes med tre anställda inom SLL för att öka våra kunskaper hur SLL går tillväga vid uppföljning av vårdcentraler. Data samlades även in genom Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, som är lagstiftad för hela verksamheten och är grundpelaren för vårdavtalet. Med hjälp av en abduktiv ansats analyserades all insamlad data. Studien visar att SLL definierar kvaliteten genom att se detta begrepp kvalitativt med betoning på patientens perspektiv. De har även byggt upp mätningen av kvalitetskraven genom nyckeltal som är en förenklad verklighet då de underlättar jämförande analyser. Nyckeltal är ett försök att konkret beskriva komplexa förhållanden som är av innebörd för att se vårdcentralernas förmåga att fungera.[2] Detta gör att SLL:s uppföljning och kontroll av kvalitetskraven blir abstrakt och kan medföra att de missar värdefull information som inte tas upp av nyckeltalen. För att kunna kontrollera och följa upp kvalitetskraven hos vårdcentralerna använder sig SLL av både indirekta och direkta kontrollsystem. De indirekta kontrollsystemen finns i form av kapiterings- och besöksersättning (se begreppsförklaring) och de direkta kontrollsystemen är mätning av kvaliteten genom nyckeltal och belöningssystemet. Dessa kontrollsystem gör att patienten förvandlas till en kund som vårdcentraler skall tillfredsställa. [1] Åke Bergmark och Johan Fritzell, Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, 2007. [2] Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, Stockholms läns landsting 2011

Denna uppsats handlar om integritetskänslig vårdinformation på fakturor, ett ämne som aktualiserats under mitt arbete på landstingets kansli i Jönköping. När en person får vård i annat län än hemlandstinget så skickas en faktura till hemlandstinget och innan dessa fakturor betalas måste de granskas och attesteras. Hanteringen kring detta upplevdes som tidsödande och ineffektiv, vilket ledde mig in på funderingar kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Eftersom fakturorna innehåller integritetskänslig information, som personuppgifter och vissa uppgifter som går att koppla till diagnos och behandling, är det inte bara viktigt att hanteringen blir effektiv utan också att sekretessen kan upprätthållas under hela faktureringsprocessen. I denna undersökning studeras hur hanteringen av integritetskänslig vårdinformation påverkas om fakturahanteringen digitaliseras. Syftet är att göra en jämförelse avseende hantering av sekretess mellan pappersfakturor och digitala e-fakturor. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats där en organisation, Jönköpings läns landsting, studerades mer ingående och för datainsamlingen valdes litteraturstudier och intervjuer. Resultatet visade att sekretessen kring pappersfakturor är en känslig faktor då hanteringen av dessa inte går att spåra och att fakturor lätt kan försvinna inom organisationen. För e-fakturor finns däremot stor möjlighet till spårbarhet och kontroll över händelserna kring hanteringen. Det finns olika typer av e-fakturering och om ett system som till exempel EDI-fakturering väljs kan många uppgifter automatiseras vilket minskar risken för såväl avsiktliga som oavsiktliga sekretessbrott. Om vissa personuppgifter kan döljas innebär det dessutom en än större säkerhet för patienterna. Tekniskt sett finns det alltså många bra lösningar som kan förbättra sekretessen, men mycket av detta är dock endast en efterkontroll över att lagar och regler följs, till exempel sparade uppgifter om vad som har hänt en specifik faktura. Det största hotet mot sekretess är dock den så kallade mänskliga faktorn. Det går inte att bygga ett informationssystem så att det inte finns den minsta risk för läckor, eftersom det alltid är de personer som hanterar de känsliga uppgifterna som gör att tanken blir till handling. Vissa typer av misstag eller slarv kan förebyggas med teknik, men personalens inställning till sitt eget arbete och det ansvar som det innebär är en grundläggande faktor såväl med pappers- som e-fakturor. / This thesis deals with integrity sensitive healthcare information on invoices, a subject that arose during my work at county council secretariat in Jönköping. When a person gets treatment in another county than the home county the invoice are sent to the home county, but before these invoices are paid, they have to be checked and attested. This handling was experienced as time consuming and ineffective which led me in to some thoughts around electronic billing (e-billing). The invoice contains integrity sensitive information, like personal code numbers and other kind of information, which is possible to connect with diagnosis and treatments. Therefore it is important that the handling becomes effective and that the secrecy can be maintained during the whole billing process. In this study I discuss how the handling of integrity sensitive healthcare information is influenced if the invoice handling is digitalised. The purpose was to do a comparison the handling of secrecy between paper invoices and digital e-billing. The study was accomplished by a qualitative approach where one organisation, Jönköpings county council, was examined more thorough and for the data collection literature studies and interviews were chosen. The result showed that the secrecy around paper invoices is a sensitive factor. It is not able to trace the handlings around these documents and an invoice could easily disappear within an organisation. On the contrary, for e-bills there is a large possibility to trace and control the handlings. There are different kinds of e-billing and if a system like for example EDI-billing is chosen, a lot of tasks could be automatized. That will decrease the risk for intentional as well as unintentional secrecy crimes. Furthermore, if some personal information could be hidden, it would mean a better safety for the patients. Technically there are a lot of good solutions that is able to improve the secrecy, but a lot of these are only a recheck that laws and rules are followed, for example saved information about what have happened with a specific invoice. The biggest threat though is the so called human element. It is impossible to build an information system that contains no leaks, because it is always the persons that are handling the delicate information that makes the thoughts into actions. Some kind of mistakes or carelessness could be prevented by technical solutions, but the staffs’ attitude of their work and the responsibility is a fundamental factor with papers- as well as e-bills.

The aim with this independent degree project of master thesis is to find what the user opinions of the intranet in a county council is. The paper seeks how the question about how the culture in the organisation was affected by the use of the intranet. An important part is to explore the expectations and acceptance of the intranet and get a picture of which functions and services support day-to-day work with good quality. One goal is to find out how the intranet users feel that the communication, information and usability can be developed. The focus group interview is a qualitative method that has been applied for gathering data from the respondents, who participate in the investigation from the county council. The used method is unstructured focus groups containing the three dominating categories of staff in the county council. Totally five focus groups have been interviewed. In the result and the following analysis of data from the focus group interviews have a few main categories been chosen for the survey. One of the categories is the information- and communication flows in the intranet, which include how it works today and could be improved. Other parts in the analysis are usability, organisation culture and the potential for the intranet as a tool for the organisation. A number of conclusions are drawn from the survey and the analysis. One conclusion is that the intranet is a well-accepted channel for information, but underestimated as a communication channel. Another conclusion is that the respondents considered that an intranet has to be fun, exciting, and contain interesting material; which will lead to that the intranet will be used more. The content has to be updated and suited for the needs of the organisation.

Inom den svenska offentliga sjukvården har det under en längre tid implementerats ett antal olika styrmedel som i grunden är skapade för den privata industrin. Dessa styrmedel går under samlingsnamnet New Public Management (NPM) och riktar in sig på att rationalisera bort icke värdeskapande aktiviteter i verksamheten. Under de senaste åren är det framförallt Lean som har varit det populäraste NPM-styrmedlet inom svensk sjukvård. Det finns idag forskning kring Lean Healthcare ur ett globalt perspektiv, främst från USA och England, men relativt lite forskning finns kring hur Lean Healthcare har påverkat den svenska offentliga sjukvården. Vi har i denna studie valt att genom en fallstudie på Region Västerbotten undersöka hur implementeringen av Lean Healthcare har påverkat organisationen, och hur denna process har upplevts av tjänstemän i organisationen. Åtta personer med koppling till Region Västerbotten har genom semi-strukturerade intervjuer fått redogöra för hur de upplever att deras vardag påverkats av implementeringen av Lean, samt om de upplever att arbetet med Lean hittills kan anses ha varit framgångsrikt. Dessa åtta intervjupersoner är tjänstemän i chefsställning inom Region Västerbotten som på olika sätt har varit en del av processen från det att beslutet om att en implementering ska ske, till att nu idag kunna följa det dagliga arbetet med Lean på ett flertal avdelningar inom Region Västerbotten. Det visade sig under arbetets gång att intervjupersonerna är eniga om att implementeringen av Lean har haft en positiv inverkan på arbetet inom kärnverksamheten. Här nämns framför allt att det är positivt att nya tankar och idéer kring hur vården ska bedrivas är av godo, och på så vis undvika att hämma utvecklingen av vårdarbetet. Den kritik som riktats mot Lean menar de medverkande intervjupersoner främst brukar framkomma initialt i implementeringsprocessen för att sedan avta i takt med att Lean etablerats inom verksamheten. Den kritik som idag ännu finns inom organisationen är vanligast på de avdelningar som ännu inte helt har kommit ur implementeringsfasen.