Denna uppsats är kvalitativ och behandlar hur den utökade vårdgarantin implementeras i Uppsala Läns Landsting. Med hjälp av Brunsson och Olsens teori om reform implementering och Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri har vi analyserat hur reformen implementerats och vilka faktorer som påverkar implementeringen. Reformen syftar till att minska vårdköerna genom rationalisering och effektivisering men även till att påverka organisationens omgivning så att befolkningen får en mer positiv uppfattning om sjukvården. Våra slutsatser är att den utökade vårdgarantin är en utveckling av en tidigare reform och att implementeringen påverkas av tidsaspekten, oklarhet i idé och praktik samt organisationens förhållande till dess omgivning.

This essay describes how Örebro läns landsting operate concerning the delegation of work environment tasks in their organization. In the essay we review present law, with the focus on the delegation of work environment tasks. The purpose is to see if Örebro läns landsting are following the law in a correct way. Through interviews with people responsible for the work environment, and representatives for the workers in these questions, we could see how Örebro läns landsting were fulfilling there obligations in the role of employer. The result described how they were motivated and how they systematically worked with work environment issues. However, we could also see that the structure of the division of work environment tasks were inadequate. This could lead to problems if an accident was to happen and a person responsible for this was to be found.

År 2009 antogs för första gången en ISO-standard om riskhantering, ISO 31000:2009. Den är tänkt att kunna användas inom alla samhällssektorer. Kunskapen om standardens utbredning, såväl inom privat som offentlig sektor är i dagsläget låg. Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utsträckning standarden används av kommuner och landsting. Den syftar vidare till att undersöka hur dessa aktörers riskhantering i vissa avseenden förhåller sig till råden i standarden. Dessa områden är definitionen av begreppet risk samt organisationsövergripande riskhantering. Uppsatsen är en surveyundersökning där insamling av data främst skett genom genomförandet av en enkätundersökning. Alla landsting och regioner kontaktades samt 48 av Sveriges 290 kommuner. Urvalet gjordes genom att först använda Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning och sedan inom dessa göra slumpmässiga urval.  Beredskapssamordnare, säkerhetssamordnare, säkerhetschef och liknande var de personer som fick besvara enkäten. Resultaten från uppsatsen visar att användandet av standarden är mycket lågt. Två kommuner använder den, inget landsting. Några landsting överväger dock att börja använda standarden. Både landsting och kommuner tycks dock ha en ambition att jobba med organisationsövergripande riskhantering på ett sätt som huvudsakligen ligger i linje med inriktningen i ISO 31000. Resultaten visar vidare att både landsting och kommuner definierar begreppet risk på olika sätt. Majoriteten av organisationerna menar att det finns en för organisationen ifråga fastslagen definition av begreppet. Ungefär hälften av kommunerna som använder sig av en fastslagen definition har valt en som ligger nära MSB:s definition av begreppet. Bland landstingen är det endast en fjärdedel som använder en sådan definition. Det är svårt att bedöma vad det kan få för effekter att uppfattningen av begreppet risk varierar. Det är dock ett faktum som kan vara bra att uppmärksamma, exempelvis inför framtida statlig styrning på området. Resultaten visar vidare på vad som verkar vara en skillnad mellan landsting och kommuner i hur vanligt det är med organisationsövergripande riskhantering. I landstingen sker det i högre utsträckning. Ambitionerna på området är höga hos båda parter, om än något högre hos landstingen. Det finns dock ett gap mellan ambition och bedömt nuläge. / In 2009 the first ISO-standard focused exclusively on risk management was adopted, ISO 31000:2009. It is supposed to be possible to use it in any societal sector. There is currently little information on how widely the standard has been used, regarding both public and private sector. The study at hand aims to collect information on how it is used in Swedish municipalities and county councils (i.e. local and regional level).  Furthermore, it aims to study how these actors’ risk management relates to some certain aspects of the standard. These are how risk is defined and enterprise risk management. A survey has been conducted. All county councils and 48 municipalities were contacted. Sampling regarding municipalities was made by using a categorization made by the Swedish Association of Local Authorities and Regions combined with random choices. The results of the study reveal that the use of ISO 31000 is very limited. It is used by two municipalities and not one of the county councils. Some of the latter are however considering using it.  It seems to be the ambition of both municipalities and county councils to apply enterprise risk management in a way that is principally in line with ISO 31000.   Furthermore, the results show that municipalities and county councils define risk in different ways. The majority of these organizations say that they use a defined definition of risk in the whole organization. Approximately half of the municipalities use the definition of risk being used by the Swedish Civil Contingencies Agency, i.e. risk is the product of probability * consequence. Amongst county councils only a quarter use this definition. To a larger extent they use definitions that take into account the objectives of their organizations. It is hard to judge which consequences this might have. It might be good to know though, e.g. when future governmental controls are being developed. The results also show that there are differences between municipalities and county councils when it comes to enterprise risk management, where the latter use it more extensively. There is a gap however between how much enterprise risk management is used and how much municipalities and county councils would like to use it.

Detta examensarbete utfördes våren 2015 på uppdrag av Västerbottens läns landsting. Syftet med arbetet har varit att hjälpa landstinget inför implementeringen av energiledningssystemet ISO 50001, genom att ta fram mål för fastighetsbeståndets specifika energianvändning år 2050, utföra en omvärldsanalys av andra landstings energianvändning, samt ta fram nyckeltal relevanta för verksamheten. Målet 2050 har bestämts utifrån planerade åtgärder för energibesparing, och en simulering av klimatskalsförbättringar på byggnader med höga U-värden. Simuleringen utfördes i programmet IDA ICE med handledningshjälp från Sweco Systems AB i Umeå. Resultatet visade på att landstinget kan nå en specifik energianvändning på 215 kWh/m2 till år 2050, motsvarande en minskning av den totala energianvändningen med 23 % jämfört med år 2009. Då 2050 är så pass långt fram i tiden och det finns stora möjligheter för teknikutveckling och ytterligare energibesparande åtgärder kan detta mål höjas till 30 %, motsvarande 196 kWh/m2. Eftersom specifik energianvändning inte ger en rättvis bild av hur effektivt energin nyttjas har även nyckeltalen specifik energianvändning per vårdtillfälle och specifik energianvändning per länsinvånare analyserats.

Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och Socialtjänst gällande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i Gävles lokalsamhälle. En kvalitativ metod har tillämpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att få en djupgående förståelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rådande ämnet. Intervjumaterialet analyserades utifrån det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade på att samarbetet mellan Psykiatri och Socialtjänst är problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero på de attityder och synsätt som finns hos de två huvudmännen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krävs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret.

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är de nya rekommendationerna angående implementering av komponentmodellen som först uppkom inom den privata sektorn genom K3 och sedan i den offentliga sektorn via nya rekommendationer från RKR. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte vilket är att öka förståelsen för skillnader i implementeringen av komponentavskrivningar i landstingens verksamheter samt eventuella effekter av denna implementering. En flerforskningsmetod har använts för att kunna besvara de frågeställningar som har ställts. Denna metod har inkluderat en kvantitativ dokumentstudie som har baserat sig på landstingens och regionernas årsredovisningar samt en kvalitativ undersökning som inkluderat material från intervjuer med ansvariga personer inom nio landsting. Den kvantitativa dokumentstudien ledde främst fram till en kartläggning över vilka landsting och regioner som har implementerat komponentmodellen. Utöver denna kartläggning ledde även den kvantitativa undersökningen fram till att faktorer som förklarar orsakssamband inom den privata sektorn har svårigheter att förklara samband inom den offentliga sektorn. Den kvalitativa undersökningen kunde stärka de förkastelser av samband från den kvantitativa undersökningen. Utöver att förkasta dessa samband kunde resultaten från den kvalitativa undersökningen visa att orsakerna kom från interna problem som framförallt bottnade i att deras anläggningsregister skapade svårigheter vid implementeringen av komponentmodellen. Detta problem har dock visat sig vara temporärt och som med tiden löses genom att anläggningsregistret förändras. Ett mer permanent problem som uppkommit med införandet av komponentmodellen är den ökande administrationen som krävs vid aktivering av enskilda komponenter. En faktor som istället har påverkat implementeringen i en positiv riktning är att komponentmodellen ger en förbättrad rättvisande bild då värdet på tillgångarna avspeglar verkligheten på ett mer korrekt sätt. Denna förbättrande rättvisande bild har främst uppkommit genom att fler enskilda komponenter aktiveras och skrivs av var för sig istället för att kostnadsföras. Det ökade antalet avskrivningsobjekt medförde även att landstingens resultat utjämnades som vidare ledde till att landstingen och regionerna kunde utföra fler underhållsinsatser utan att för den delen påverka det specifika årets resultat alltför kraftigt.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar personer med livmoder. Endometriosvården ansesav många vara bristfällig. Patienter blir runtslussade och har svårt att få en tidig diagnos.Endometriosföreningen är en ideell förening som förutom att stötta drabbade patienter verkar för attpåverka beslutsfattare.Syftet med denna studie är att kartlägga Endometriosföreningens försök att påverkalandstingspolitiker i Stockholm. Studien, som är en fallstudie, ämnar att åskådliggöra hurEndometriosföreningen tar kontakt med landstingspolitiker och hur kontakten ter sig. Dettaanalyseras utifrån tre tematiker — Endometriosföreningens professionaliseringsgrad, hur kontaktenmellan Endometriosföreningen och landstingspolitiker ter sig samt vilka potentiella utmaningar somfinns för Endometriosföreningen. Resultatet utgår primärt ifrån tre telefonintervjuer och tvåmailintervjuer. En aktör från Endometriosföreningen och fyra politiker inkluderas. Materialet haranalyserats utifrån ”the constant comparative method”.I resultatet kan ses att Endometriosföreningen har vissa problem gällande första tematiken,professionaliseringsgrad. Kontakt mellan parterna finns men är högst sporadisk och kräver specifikafrågeställningar. Enskilda politikers intressen styr hur delaktig föreningen blir i den politiskakontexten. Vidare har flertalet utmaningar för föreningen utrönats, såsom fåtaliga medlemmar,bristfällig forskning om endometrios och att den politiska miljön styr föreningens arbete.

This essay concerns teacher professionalism and how its prerequisites have been affected by the politcs of the employer organization Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR). In Sweden, the government has during the last thirty years carried out extensive school reforms, fueled by the paradigm of New Public Management. On the whole, these reforms have contributed to the so called 'de-professionalization' of Swedish school teachers. However, the impact of labour politics has to great lenghts been neglected in political research on teacher professionalism, and that is the gap which this thesis aims to fill. By using a wide range of material, such as collective bargaining agreements, policy documents, debate articles and semistructured interviews, a reconstruction of the SALARs' labour politics has been made. Furthermore, an ideal-typical analytical framework of the two contrasting and competing governance models new managerialism and professionalism was applied on the reconstruction. The results are in short that the organization in many ways has contributed to the de-professionalization process which Swedish school teachers have undergone. By allocating power and authority to headmasters and municipalities, the discretion and legitimacy of theteacher profession itself has been circumscribed. Via these policies, a clearer hierarchy between the profession and its headmasters has come into place. Furthermore, the results indicate that the SALAR promotes organizational norms and values, rather than professional dito. In the light of the now being 'recruitment crisis' and the low attraction of the teaching profession, the results are particurlarly relevant.

Abstract Course: Bachelor Thesis in Business Administration Institution: Business School at Linneus University in Växjö Authors: André Weichert, Donika Ombashi and Ebba Olson Supervisor: Natalia Semenova Examiner: Elin Funck Title: Balanced Scorecard as fashion and diffusion – A study in Sweden's county councils with focus on healthcare Background: The Balanced Scorecard is a control instrument that mainly focuses on integrating the financial objectives with the non-financial objectives. The control instrument is used for for-profit organizations as well as for nonprofit organizations. Previous research on the Balanced Scorecard indicates that the control instrument has a tendency to a wave-like pattern, called fashion. To determine fashion there must be a diffusion. The term diffusion is further defined as a process where innovation is communicated among the members of a social system. In this paper, the members of the social system refers to Sweden's county councils. The Balanced Scorecard is considered as an innovative control instrument which is spread among different organizations in the social system. Purpose: The purpose of this paper is to identify the fashion and the diffusion of the Balanced Scorecard in Sweden's county councils. The paper also intends to explain the advantages and disadvantages of the Balanced Scorecard and what other control instruments are used in the county councils. Method: A quantitative research strategy is applied to this study. The selected approach for the collection of data, consists of a survey assigned to all the county councils in Sweden. Other data has been collected through Internet searching for articles, printed literature and websites. Conclusion: The results in the study indicate that the county councils have, through their survey responses, confirmed the advantages and disadvantages of theories about the Balanced Scorecard. Furthermore, the authors of the study have confirmed that there is a diffusion of the Balanced Scorecard in the Swedish county councils. However, the study has not been able to establish if a fashion exists. To determine whether a fashion exists, further studies are necessary. / Sammanfattning Kurs: Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Författare: André Weichert, Donika Ombashi och Ebba Olson Handledare: Natalia Semenova Examinator: Elin Funck Titel: Balanserat styrkort som mode och spridning - En studie inom                             Sveriges landsting med inriktning på sjukvård Bakgrund: Det Balanserade styrkortet är ett styrinstrument som huvudsakligen fokuserar på att integrera de finansiella målen med de icke-finansiella målen. Styrinstrumentet används inom kommersiella- och icke-kommersiella verksamheter. Tidigare forskning kring det Balanserade styrkortet visar att styrinstrumentet har en tendens till ett vågliknande mönster med upp-och nedgångar, vilket benämns för mode. För att ett mode skall fastställas behöver en spridning ske. Termen spridning definieras vidare som en process där innovation kommuniceras mellan olika enheter i ett socialt system. I denna uppsats utgörs enheter av offentliga verksamheter, vilka avser Sveriges landsting. Det Balanserade styrkortet anses vara en innovativ modell som sprids mellan olika verksamheter i det sociala systemet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga modet och spridningen av det Balanserade styrkortet inom Sveriges landsting. Uppsatsen avser även redogöra för de för- respektive nackdelar det Balanserade styrinstrumentet medför samt vilka andra styrinstrument som används som substitut/komplement till BSc inom landstingen. Metod: Denna uppsats tillämpar en kvantitativ forskningsstrategi. Det valda tillvägagångssätt för insamlad data utgörs av en enkätundersökning som tilldelats samtliga landsting i Sverige. Annan data har samlats in genom internetsökningar för artiklar, tryckt litteratur samt trovärdiga hemsidor. Slutsats: Studien har resulterat i att landstingen, baserat på enkätundersökningen, har bekräftat de för- respektive nackdelar avseendet det Balanserade styrkortet som teorier har benämnt. Vidare har uppsatsens författare konstaterat att det finns en spridning av det Balanserade styrkortet inom de svenska landstingen, det har däremot inte kunnat fastställas att ett mode finns. Ytterligare forskning behöver genomföras för att detta skall kunna konstateras.

Den ökade användningen av informationsteknik (IT) är en av flera förändringsprocesser i den offentliga sektorn idag. Användningen är nära kopplad till positiva föreställningar om de möjligheter IT-användningen ger för att kunna modernisera och effektivisera verksamhet. I de offentliga organisationerna råder ofta en starkt teknikpositiv diskurs. IT-utveckling ses som viktig och nödvändig och sker många gånger relativt politiskt oreflekterat. I de processer som äger rum när nya IT-system upphandlas och implementeras i offentliga organisationer samlas flera olika slag av aktörer, såväl offentliga som privata. I denna licentiatuppsats undersöks vilka aktörer som har makt i dessa förändringsprocesser kopplade till IT i den offentliga sektorn. Mer precist sker denna undersökning genom en fallstudie i ett svenskt landsting, där processerna kring införandet av ett nytt vårdinformationssystem har studerats. Studierna har skett genom dokumentstudier, observationer av olika slag samt flertalet intervjuer med tjänstemän och vårdpersonal. De empiriska resultaten analyseras i uppsatsen med hjälp av teorier kring policy, implementering samt teknik och organisation. Licentiatuppsatsen bidrar till forskningen om e-förvaltning såväl empiriskt som teoretiskt. Dess viktigaste empiriska bidrag är två. För det första har införandet av nya IT-system omfattande betydelse för organisering i offentliga organisationer. För det andra indikerar uppsatsens resultat att införandet av ny teknik i offentliga organisationer kan bidra till att sudda ut gränsen mellan det offentliga och det privata. Uppsatsens teoretiska bidrag sammanfattas i den analysmodell som presenteras, och som ger möjlighet att betrakta och analysera policy-, implementerings- och praktikprocesser rörande IT-utveckling i offentliga organisationer som integrerade sådana.