<p>Folkhälsopolitiskt arbete bedrivs på flera nivåer i samhället vilket är nödvändigt för att lyckas med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhälsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen påverkar i hög grad folkhälsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhälsointresserade landstingpolitiker i Stockholms län anser om, samt vilken användning de har av de folkhälsorapporter som publicerats av Centrum för folkhälsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjälp av meningskoncentrering.</p><p>Resultatet visade att folkhälsorapporten används vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar. Rapporten används främst av dem som har ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor. Det görs inga systematiska uppföljningar av beslut tagna med folkhälsorapporten som grund. Folkhälsorapporten används olika av politiker som sitter i majoritet och opposition. Detta främst på grund av olika arbetsuppgifter. Rapporten används mest inom frågor som rör barn, ungdomar, äldre och invandrare. Folkhälsorapporten ger folkhälsofrågorna uppmärksamhet i landstinget. Det finns en önskan om att rapporten ska användas i större utsträckning inom planering av kollektivtrafik och infrastruktur. De teman som tagits upp i de två senaste rapporterna anses relevanta och aktuella och rapporten uppfattas som seriös och vetenskaplig.</p>

<p>Syftet med studien var att ta reda på hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som är yngre än 65 år när de får diagnosen. De här personerna är mitt i livet när de drabbas av en sjukdom som förknippas med äldre människor och åldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut än för äldre personer som drabbas av sjukdomen, därför bör stödet till dem vara utformat på ett annat sätt. Studien Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Urvalet gjordes genom ett både strategiskt och snöbollsurval för att få en översikt av hur samordning, insatser och stöd var utformat i kommunen. Respondenterna i studien var en kurator inom landstinget, en biståndshandläggare, en LSS-handläggare, en demensspecialiserad undersköterska och en anhörigkonsult på kommunen. Som analysmetod användes Grounded Theory då forskningsmaterialet om unga personer med demenssjukdomar inte var tillräckligt omfattande. Resultatet visade att det saknades samordning i kommunen kring denna typ av frågor samt insatser för unga personer med demenssjukdomar. Den vård och de insatser som fanns att ta del av var riktade till äldre personer. Unga personer med demenssjukdomar är en bortglömd grupp som tenderar att bli stigmatiserade.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka miljöledningssystemets användbarhet i landstinget och studera vilka driftkrafter och hinder som finns med införandet av miljöledningssystemet. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ fallstudie på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Resultaten från Vrinnevisjukhuset sattes i samband med landstingets övergripande miljöarbete och analyserades. </p><p>Studien pekade på att införandet av miljöledningssystemet har lett till att ansvaret för miljöarbetet har förflyttats neråt i organisationen och att flera personer har blivit inblandade i miljöarbetet. Som helhet fungerar miljöarbetet bättre efter att beslut om införande av miljöledningssystem hade fattats. Till fördelarna som miljöledningssystemet har medfört för miljöarbetet hörde systematiken som man har fått i sitt miljöarbete, ökad kunskap, medvetande och uppfinningsrikedom bland medarbetarna, material-, kemikalie-, och energireducering och att miljöfrågorna kommer in redan vid planeringen. De största svårigheterna med införandet av miljöledningssystemet var bristen på tid och pengar. </p><p>Slutsatsen blev att miljöledningssystemet verkar vara ett användbart verktyg i landstinget men att ISO standarden visar en svaghet när den tillämpas inom offentliga organisationer. Den tar nämligen inte med den indirekta miljöpåverkan.</p>

<p>Stockholms läns landsting är sedan något år tillbaka nettobidragsgivare till det så kallade landstingskommunala utjämningssystemet. Enligt landstingsförbundets prognoser kommer denna utveckling att fortskrida, ett faktum som fick LO-ekonomerna Fransson och Wennmo att, i en rapport under våren 2003, hävda att utjämningssystemet inom en snar framtid kommer att bli politiskt ohållbart. Som alternativ föreslog rapportens författare att ett system med större, statligt kontrollerade, huvudmannaenheter införs. Uppsatsens syfte är att undersöka hur kostnaderna för hälso- och sjukvården kan komma att påverkas som en följd av att ansvaret överförs till större enheter än i dagsläget. För att uppfylla syftet har multipel regressionsanalys använts. Beroendevariabeln i analysen har konstruerats såsom de respektive hälso- och sjukvårdshuvudmännens avvikelser från ett bruttokostnadsgenomsnitt per capita. Studien kan inte påvisa några resultat som tyder på att hälso- och sjukvårdshuvudmännen skulle kunna åtnjuta stordriftsfördelar till följd av ett förändrat huvudmannaskap. De resultat som framkommer i uppsatsen visar istället att framförallt fyra variabler förklarar merparten av variationen i beroendevariabeln. Dessa förklaringsvariabler är befolkningens medelålder, andelen exporterad vård, den totala arealen och skattekraften i respektive huvudmannaområde. Tre av de fyra parameterskattningarna är förväntade. Det faktum att skattekraften uppvisar ett starkt samband med kostnadsavvikelsen är dock något förvånande. En möjlig förklaring till sambandet är att vårdtagare med en relativt hög skattekraft ställer relativt höga krav på vården jämfört med vårdtagare med en relativt låg skattekraft. De resultat som framkommer i studien tyder således på att de faktorer som påverkar kostnaderna i mer eller mindre utsträckning är strukturella, varför de knappast påverkas av ett förändrat huvudmannaskap.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra. Det empiriska kapitlet baserar sig på intervjuer med politiska företrädare i Landstinget i Östergötland(LIO). De intervjuades uppfattningar om organiseringen av hälso- och sjukvård i Sverige belyses, och även deras resonemang kring problemet med att fokuseringen från allmänhet och media kretsade kring beslutet om omstruktureringar av vården i länet, istället för behovet av prioriteringar. Uppsatsen visar att sammanblandningen mellan beslutet om prioriteringar och omstruktureringsbeslutet resulterat i en svag folklig förankring för politikernas uppgift i prioriteringsprocessen. Kritik har även riktats mot olika politiska företrädare i LIO från de egna centrala partiledningarna, med hänvisning till att beslutet strider mot partiernas linje i hälso- och sjukvårdsfrågor. Uppsatsen poängterar svårigheterna med införande av selektiva välfärdssystem, där prioriteringslistan i LIO får stå som exempel för en förändring av den svenska generella välfärdspolitiken.</p>

<p>The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named “Kulturutredningen” waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy. One ofthe changes suggested is an altering of the quality concept which could lead to a lessimportant role, for the quality concept, in Swedish culture policy. This would also have aneffect on how the Swedish government distributes subsidies to the cultural sector.The purpose of this thesis is to identify how The Swedish Art Council and the County Councilin Stockholm deal with the problematic aspects of quality and how they define it. Ininterviews, the handling officers in the area of dance and theatre, has described their views onquality and how they use it in their work with distributing subsidies to the cultural sector.Through these interviews we have noted similarities as well as differences. One of thedifferences that we discovered is that the Swedish Art Council, contrary to the CountyCouncil in Stockholm, always uses an external group of people, working in the cultural sector(for example as directors or choreographers), to help them decide who will receive subsidies.Nevertheless, both the County Council of Stockholm and the Swedish Art Council havealmost identical views on the definition of quality. That is: the definition has to be individualand is therefore subjective.We have also discovered signs of the New Public Management movement appearing in theorganisations. For example, in work of the Arts Council these signs were found in the designof the Art Councils application for subsidy.</p>

Stockholms läns landsting är sedan något år tillbaka nettobidragsgivare till det så kallade landstingskommunala utjämningssystemet. Enligt landstingsförbundets prognoser kommer denna utveckling att fortskrida, ett faktum som fick LO-ekonomerna Fransson och Wennmo att, i en rapport under våren 2003, hävda att utjämningssystemet inom en snar framtid kommer att bli politiskt ohållbart. Som alternativ föreslog rapportens författare att ett system med större, statligt kontrollerade, huvudmannaenheter införs. Uppsatsens syfte är att undersöka hur kostnaderna för hälso- och sjukvården kan komma att påverkas som en följd av att ansvaret överförs till större enheter än i dagsläget. För att uppfylla syftet har multipel regressionsanalys använts. Beroendevariabeln i analysen har konstruerats såsom de respektive hälso- och sjukvårdshuvudmännens avvikelser från ett bruttokostnadsgenomsnitt per capita. Studien kan inte påvisa några resultat som tyder på att hälso- och sjukvårdshuvudmännen skulle kunna åtnjuta stordriftsfördelar till följd av ett förändrat huvudmannaskap. De resultat som framkommer i uppsatsen visar istället att framförallt fyra variabler förklarar merparten av variationen i beroendevariabeln. Dessa förklaringsvariabler är befolkningens medelålder, andelen exporterad vård, den totala arealen och skattekraften i respektive huvudmannaområde. Tre av de fyra parameterskattningarna är förväntade. Det faktum att skattekraften uppvisar ett starkt samband med kostnadsavvikelsen är dock något förvånande. En möjlig förklaring till sambandet är att vårdtagare med en relativt hög skattekraft ställer relativt höga krav på vården jämfört med vårdtagare med en relativt låg skattekraft. De resultat som framkommer i studien tyder således på att de faktorer som påverkar kostnaderna i mer eller mindre utsträckning är strukturella, varför de knappast påverkas av ett förändrat huvudmannaskap.

Syftet med studien var att ta reda på hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som är yngre än 65 år när de får diagnosen. De här personerna är mitt i livet när de drabbas av en sjukdom som förknippas med äldre människor och åldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut än för äldre personer som drabbas av sjukdomen, därför bör stödet till dem vara utformat på ett annat sätt. Studien Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Urvalet gjordes genom ett både strategiskt och snöbollsurval för att få en översikt av hur samordning, insatser och stöd var utformat i kommunen. Respondenterna i studien var en kurator inom landstinget, en biståndshandläggare, en LSS-handläggare, en demensspecialiserad undersköterska och en anhörigkonsult på kommunen. Som analysmetod användes Grounded Theory då forskningsmaterialet om unga personer med demenssjukdomar inte var tillräckligt omfattande. Resultatet visade att det saknades samordning i kommunen kring denna typ av frågor samt insatser för unga personer med demenssjukdomar. Den vård och de insatser som fanns att ta del av var riktade till äldre personer. Unga personer med demenssjukdomar är en bortglömd grupp som tenderar att bli stigmatiserade.

Folkhälsopolitiskt arbete bedrivs på flera nivåer i samhället vilket är nödvändigt för att lyckas med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhälsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen påverkar i hög grad folkhälsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhälsointresserade landstingpolitiker i Stockholms län anser om, samt vilken användning de har av de folkhälsorapporter som publicerats av Centrum för folkhälsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet visade att folkhälsorapporten används vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar. Rapporten används främst av dem som har ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor. Det görs inga systematiska uppföljningar av beslut tagna med folkhälsorapporten som grund. Folkhälsorapporten används olika av politiker som sitter i majoritet och opposition. Detta främst på grund av olika arbetsuppgifter. Rapporten används mest inom frågor som rör barn, ungdomar, äldre och invandrare. Folkhälsorapporten ger folkhälsofrågorna uppmärksamhet i landstinget. Det finns en önskan om att rapporten ska användas i större utsträckning inom planering av kollektivtrafik och infrastruktur. De teman som tagits upp i de två senaste rapporterna anses relevanta och aktuella och rapporten uppfattas som seriös och vetenskaplig.

Denna studie utgår från fältet PR och marknadskommunikation med inriktning mot employer branding. Landstinget i Jönköpings län har nyligen inlett ett arbete med employer branding och som ett led i detta arbete söker de nu kunskap om vad som bör kommuniceras till presumtiva medarbetare för att på så sätt skapa ett attraktivt employer brand. Syftet med studien var att identifiera de attribut som Landstinget i Jönköpings län med fördel kan lyfta fram i den marknadskommunikation som riktas till presumtiva medarbetare. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ enkätundersökning bland studenter vid Högskolan i Jönköping för att få en bild av vilka attribut de ansåg viktiga hos en arbetsgivare samt hur de såg på Landstinget som arbetsgivare. För att få ytterligare substans i studien valde vi att ställa resultaten mot teorier om inre och yttre motivation för att på så sätt undersöka vilken typ av motivaton som de tillfrågade studenterna drivs av när de väljer arbetsgivare. Studiens resultat ger en tydlig bild av vad som anses vara mest respektive minst attraktivt hos en arbetsgivare, där goda relationer med kollegor är det attribut som värderats högst och förmånersamt bonus värderats lägst av respondenterna. Goda relationer med kollegor är även det attribut som respondenterna ansåg som mest troligt att Landstinget kunde erbjuda som arbetsgivare. Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att psykologiska attribut som kan härledas till inre motivation är de som värderats mest attraktiva. Vidare visar resultatet att de ekonomiska attributen, som kan härledas till yttre motivation, inte anses vara lika attraktiva. Studenterna vid de olika utbildningsprogramen som ingick i studien visade sig värdera attraktivitet och image på ett likvärdigt sätt, vilket har möjliggjort en rekommendation av ett employer value proposition för Landstinget i Jönköpings län.