Kritik har riktats mot hur landstingen använder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förändra sin styrning. Studien undersöker utifrån ett New Public Management perspektiv vilka åtgärder landstingen har vidtagit gällande vårdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlänkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvändning kan påverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger på intervjuer från två olika landsting. Intervjuerna visade att gemensam upphandling är av vikt för att effektivisera resursanvändningen. Idag arbetar landstingen med att effektivisera användningen av de befintliga resurserna med hjälp av uppföljning och gemensam upphandling. Studien påvisar att styrning inspirerad av näringslivet kan skapa en ökad effektivisering av landstingets resursanvändning. Med fokus på upphandling ämnar studien att belysa de fördelar som kommer av gemensamma avtal.

<p>Stockholms läns landsting är sedan något år tillbaka nettobidragsgivare till det så kallade landstingskommunala utjämningssystemet. Enligt landstingsförbundets prognoser kommer denna utveckling att fortskrida, ett faktum som fick LO-ekonomerna Fransson och Wennmo att, i en rapport under våren 2003, hävda att utjämningssystemet inom en snar framtid kommer att bli politiskt ohållbart. Som alternativ föreslog rapportens författare att ett system med större, statligt kontrollerade, huvudmannaenheter införs. Uppsatsens syfte är att undersöka hur kostnaderna för hälso- och sjukvården kan komma att påverkas som en följd av att ansvaret överförs till större enheter än i dagsläget. För att uppfylla syftet har multipel regressionsanalys använts. Beroendevariabeln i analysen har konstruerats såsom de respektive hälso- och sjukvårdshuvudmännens avvikelser från ett bruttokostnadsgenomsnitt per capita. Studien kan inte påvisa några resultat som tyder på att hälso- och sjukvårdshuvudmännen skulle kunna åtnjuta stordriftsfördelar till följd av ett förändrat huvudmannaskap. De resultat som framkommer i uppsatsen visar istället att framförallt fyra variabler förklarar merparten av variationen i beroendevariabeln. Dessa förklaringsvariabler är befolkningens medelålder, andelen exporterad vård, den totala arealen och skattekraften i respektive huvudmannaområde. Tre av de fyra parameterskattningarna är förväntade. Det faktum att skattekraften uppvisar ett starkt samband med kostnadsavvikelsen är dock något förvånande. En möjlig förklaring till sambandet är att vårdtagare med en relativt hög skattekraft ställer relativt höga krav på vården jämfört med vårdtagare med en relativt låg skattekraft. De resultat som framkommer i studien tyder således på att de faktorer som påverkar kostnaderna i mer eller mindre utsträckning är strukturella, varför de knappast påverkas av ett förändrat huvudmannaskap.</p>

Stockholms läns landsting är sedan något år tillbaka nettobidragsgivare till det så kallade landstingskommunala utjämningssystemet. Enligt landstingsförbundets prognoser kommer denna utveckling att fortskrida, ett faktum som fick LO-ekonomerna Fransson och Wennmo att, i en rapport under våren 2003, hävda att utjämningssystemet inom en snar framtid kommer att bli politiskt ohållbart. Som alternativ föreslog rapportens författare att ett system med större, statligt kontrollerade, huvudmannaenheter införs. Uppsatsens syfte är att undersöka hur kostnaderna för hälso- och sjukvården kan komma att påverkas som en följd av att ansvaret överförs till större enheter än i dagsläget. För att uppfylla syftet har multipel regressionsanalys använts. Beroendevariabeln i analysen har konstruerats såsom de respektive hälso- och sjukvårdshuvudmännens avvikelser från ett bruttokostnadsgenomsnitt per capita. Studien kan inte påvisa några resultat som tyder på att hälso- och sjukvårdshuvudmännen skulle kunna åtnjuta stordriftsfördelar till följd av ett förändrat huvudmannaskap. De resultat som framkommer i uppsatsen visar istället att framförallt fyra variabler förklarar merparten av variationen i beroendevariabeln. Dessa förklaringsvariabler är befolkningens medelålder, andelen exporterad vård, den totala arealen och skattekraften i respektive huvudmannaområde. Tre av de fyra parameterskattningarna är förväntade. Det faktum att skattekraften uppvisar ett starkt samband med kostnadsavvikelsen är dock något förvånande. En möjlig förklaring till sambandet är att vårdtagare med en relativt hög skattekraft ställer relativt höga krav på vården jämfört med vårdtagare med en relativt låg skattekraft. De resultat som framkommer i studien tyder således på att de faktorer som påverkar kostnaderna i mer eller mindre utsträckning är strukturella, varför de knappast påverkas av ett förändrat huvudmannaskap.

Background: Change factors have appeared in advertising and customer understanding has grown among companies, which have led to important competitive advantages. Advertising agencies are not the only ones benefiting from this expertise anymore, but companies are starting to thus take clients from advertising agencies. They are also taking intermediaries, such as production, over more and more jobs from advertising agencies. This has led to an even tougher competition in the market and that advertising agencies are losing their jobs. The increased competition in the market, has also led many companies choosing to change its advertising agency, to think in new and changing strategies in the enterprise. All these factors have resulted in a drastic increase in competition in the advertising industry, which has resulted in many advertising agencies have gone bankrupted. Problem question: What external forms of cooperation are important for a small to medium sized advertising agency to have a long-term survival? Purpose: To analyze and evaluate conditions in the future for small to medium sized advertising agencies, by examining the existing relationship between advertising agencies and its current customers. Method: The survey will be conducted using a deductive approach and be conducted in two parts. The first part is through qualitative interviews of three advertising agencies, and the second is interviews of these three respective advertising and promotion business. Data from both of these sources of information will be used in the survey as the primary data, then they should be opposed to each other, analyzed and evaluated and also compared with the theoretical framework. Conclusion: After the change in advertising agencies industry, we can interpret from our study that the companies which are working on a relational perspective will be rewarded in the future. It is also important for advertising agencies to be instead of than previously being creative. Hereby, we believe that small to medium sized advertising agencies must maintain and build relationships with existing customers and be even more adaptable to cope with competition. / Bakgrund: Förändringsfaktorer har dykt upp i reklambranschen och kundförståelsen har ökat bland företag, vilket har lett till viktiga konkurrensfördelar i branschen. Reklambyråer är inte de enda som erhåller denna expertkompetens längre, utan andra företag börjar därmed ta kunder från reklambyråer. Likaså tar underleverantörer, såsom produktionsbolag, över allt mer jobb från reklambyråer. Detta har lett till en ännu hårdare konkurrens på marknaden och att reklambyråer håller på att mista sina jobb. Den ökade konkurrensen på marknaden, har även lett till att många företag väljer att byta sin reklambyrå, för att tänka nytt och byta strategier i företaget. Samtliga av dessa faktorer har resulterat i en drastiskt ökad konkurrens i reklambranschen, vilket har lett till att många reklambyråer har gått i konkurs. 2009-06-16 08:  Problemfråga: Vilka externa samarbetsformer är viktiga för att en liten till medelstor reklambyrå ska få en långsiktig överlevnad? Syfte: Att analysera och utvärdera förutsättningar i framtiden för små till medelstora reklambyråer, genom att granska den befintliga relationen mellan reklambyråer och dess nuvarande kunder. Metod: Undersökningen kommer att genomföras med hjälp av en deduktiv ansats och utföras i två delar. Den första delen med hjälp av kvalitativa intervjuer av tre reklambyråer och den andra delen med intervjuer av dessa tre reklambyråers respektive företagskunder. Data från båda dessa informationskällor kommer att användas i undersökningen som primärdata, då de ska ställas emot varandra, analyseras och utvärderas samt även jämförs med den teoretiska referensramen. Slutsats: Efter förändringen i reklambyråernas bransch kan vi från vår undersökning tolka att de företag som arbetar efter ett relationsperspektiv kommer att lyckas bättre i framtiden. Det är även viktigare för reklambyråer att vara anpassningsbara, än som tidigare att vara kreativa. Härmed anser vi att små till medelstora reklambyråer bör satsa på att bibehålla och bygga relationen med sina nuvarande kunder samt att bli ännu mer anpassningsbara för att klara av konkurrensen.

No description available.

No description available.