<p>Folkhälsopolitiskt arbete bedrivs på flera nivåer i samhället vilket är nödvändigt för att lyckas med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhälsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen påverkar i hög grad folkhälsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhälsointresserade landstingpolitiker i Stockholms län anser om, samt vilken användning de har av de folkhälsorapporter som publicerats av Centrum för folkhälsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjälp av meningskoncentrering.</p><p>Resultatet visade att folkhälsorapporten används vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar. Rapporten används främst av dem som har ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor. Det görs inga systematiska uppföljningar av beslut tagna med folkhälsorapporten som grund. Folkhälsorapporten används olika av politiker som sitter i majoritet och opposition. Detta främst på grund av olika arbetsuppgifter. Rapporten används mest inom frågor som rör barn, ungdomar, äldre och invandrare. Folkhälsorapporten ger folkhälsofrågorna uppmärksamhet i landstinget. Det finns en önskan om att rapporten ska användas i större utsträckning inom planering av kollektivtrafik och infrastruktur. De teman som tagits upp i de två senaste rapporterna anses relevanta och aktuella och rapporten uppfattas som seriös och vetenskaplig.</p>

Folkhälsopolitiskt arbete bedrivs på flera nivåer i samhället vilket är nödvändigt för att lyckas med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhälsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen påverkar i hög grad folkhälsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhälsointresserade landstingpolitiker i Stockholms län anser om, samt vilken användning de har av de folkhälsorapporter som publicerats av Centrum för folkhälsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet visade att folkhälsorapporten används vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar. Rapporten används främst av dem som har ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor. Det görs inga systematiska uppföljningar av beslut tagna med folkhälsorapporten som grund. Folkhälsorapporten används olika av politiker som sitter i majoritet och opposition. Detta främst på grund av olika arbetsuppgifter. Rapporten används mest inom frågor som rör barn, ungdomar, äldre och invandrare. Folkhälsorapporten ger folkhälsofrågorna uppmärksamhet i landstinget. Det finns en önskan om att rapporten ska användas i större utsträckning inom planering av kollektivtrafik och infrastruktur. De teman som tagits upp i de två senaste rapporterna anses relevanta och aktuella och rapporten uppfattas som seriös och vetenskaplig.

Folkhälsoarbete är det arbete som görs i syfte att främja hälsa samt förebygga sjukdom och skada. Folkhälsoarbete sker på både internationell, nationell och lokal nivå. Sveriges kommuner är folkhälsoarbetets nyckelaktörer på lokal nivå och har möjlighet att påverka befolkningens hälsa genom de olika sektorerna. I samband med folkhälsoarbete på lokal nivå är policyer och handlingsplaner lämpliga att implementera, då policys har visat sig ha god inverkan på folkhälsan och människors beteenden. Trots detta har Skinnskatteberg kommun i dagsläget ingen folkhälsoplan, däremot finns ett intresse av att ta fram en ny folkhälsoplan hos Skinnskattebergs kommunfullmäktige. Mot denna bakgrund syftar föreliggande studie till att undersöka kommunanställdas uppfattningar om vilket innehåll den tänkta folkhälsoplanen bör ha, och där resultatet kan ligga till grund för framtagandet av en ny folkhälsoplan. Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd med semistrukturerade intervjuer där ett målstyrt- samt ett bekvämlighetsurval har använts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en manifest innehållsanalys och resulterade i två kategorier. Studiens slutsatser visar på att en folkhälsoplan bör prioritera de olika fokusområdena fysisk aktivitet, meningsfullhet, ungdomar och Agenda 2030 samt ge förutsättningar för implementering.