No description available.

Syftet med studien var att undersöka miljöledningssystemets användbarhet i landstinget och studera vilka driftkrafter och hinder som finns med införandet av miljöledningssystemet. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ fallstudie på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Resultaten från Vrinnevisjukhuset sattes i samband med landstingets övergripande miljöarbete och analyserades. Studien pekade på att införandet av miljöledningssystemet har lett till att ansvaret för miljöarbetet har förflyttats neråt i organisationen och att flera personer har blivit inblandade i miljöarbetet. Som helhet fungerar miljöarbetet bättre efter att beslut om införande av miljöledningssystem hade fattats. Till fördelarna som miljöledningssystemet har medfört för miljöarbetet hörde systematiken som man har fått i sitt miljöarbete, ökad kunskap, medvetande och uppfinningsrikedom bland medarbetarna, material-, kemikalie-, och energireducering och att miljöfrågorna kommer in redan vid planeringen. De största svårigheterna med införandet av miljöledningssystemet var bristen på tid och pengar. Slutsatsen blev att miljöledningssystemet verkar vara ett användbart verktyg i landstinget men att ISO standarden visar en svaghet när den tillämpas inom offentliga organisationer. Den tar nämligen inte med den indirekta miljöpåverkan.

Den regionala nivåns gränser och funktion har återkommande debatterats sedan mitten på förra seklet. Efter regeringsskiftet 2014 påbörjade den rödgröna regeringen arbetet med en ny läns- och landstingsindelning. Initiativet kom ursprungligen ifrån organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där alla partier enats om behovet av en reform. När de politiska samtalen på nationell nivå påbörjades hösten 2016 stod det dock klart att enighet inte rådde bland partierna på riksdagsnivå. Samtalen avslutades i november med att allianspartierna ett efter ett lämnade förhandlingarna, trots att de alla tidigare uttryckt sig positiva till någon typ av regionreform. I denna uppsats kartläggs händelseförloppet och de inblandade aktörernas ställningstaganden analyseras för att skapa förståelse kring varför de politiska förhandlingarna avslutades. För att på ett systematiskt sätt analysera aktörernas argument utvecklas ett analysverktyg utifrån tidigare forskning där olika konfliktlinjer i debatten om en regionreform tydliggörs. Undersökningen visar att Liberalerna och Moderaterna tidigt var kritiska till reformförslaget. Idéanalysen visar att deras åsikter avviker från regeringens i alla de avseenden som analyserats. Kristdemokraternas argumentation liknande däremot regeringens och de var mer positiva till en reform. Partiets syn på välfärdens organisering avvek dock från regeringens, vilket förklarar varför de lämnade samtalen. Regeringen var från början inställd på en överenskommelse med Centerpartiet och prioriterade därför deras krav. Detta kan förstås utifrån att de båda, till skillnad från övriga, förespråkade en decentralisering av välfärdsverksamheter. Kartläggningen av händelseförloppet visar att de politiska samtalen i slutändan avslutades för att Centerpartiet och regeringen inte kom överens i frågan om hur en decentralisering av makt och ansvar skulle sammankopplas med regionreformen. Centerpartiet efterfrågade mer konkreta åtgärder än vad regeringen var beredd att gå med på utan att först utreda dem.

Den snabba befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen orsakar stora problem i form av bland annat bostadsbrist och trängsel i transportsystemet. Nacka kommun är en av de kommuner i Stockholms län som växer snabbast varvid man planerar en omfattande förtätning i en del av kommunen, men för att detta ska vara möjligt krävs utbyggd kollektivtrafik. En förhandling inleddes 2013 mellan kommunen, landstinget och staten som kom att kallas för 2013 års Stockholmsförhandling och som resulterade i beslut om en förlängning av tunnelbanan till Nacka. Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för hur förhandlingar vid planering av större stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt som denna kan gå till och hur makt kan utövas inom dessa förhandlingar. Uppsatsen är ämnad att synliggöra hur maktrelationer inom dessa förhandlingar kan se ut, vilka typer av makt som kan utövas och hur detta kan gå till. Detta eftersom att förståelsen kring hur dessa komplexa förhandlingar går till är viktig för att skapa en transparens som i sin tur är viktig för demokratin. För att uppfylla detta syfte studeras flera olika teorier kring maktbegreppet och 2013 års Stockholmsförhandling studeras i en fallstudie. Studien har visat att många olika typer av makt utövas av många olika aktörer vid många olika skeden i förhandlingen. Studien har även visat att mycket av denna maktutövning sker "backstage" och därmed kan vara svår att uppfatta och att de formella dokument som produceras i en process som denna inte nödvändigtvis redogör för hela processen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan fungerar och upplevs av olika yrkesgrupper från landsting och kommun som arbetar utifrån den så kallade Södertäljemodellen. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta yrkesverksamma på en rehabiliteringsenhet för individer med psykossjukdomar. Studiens empiri analyseras med hjälp av samverkan som ett teoretiskt begrepp samt organisationsteori. Resultatet visar att samverkan fungerar genom formella och informella möten samt när de professionella behöver beakta andra yrkesgruppers bedömningar i det egna beslutsfattandet. Vidare visar resultatet att informanterna upplever att Södertäljemodellen leder till att yrkesgrupperna får en bättre förståelse för varandras arbetssätt, ett bättre samarbete och att insatser snabbare når patienterna/klienterna. Dock visar resultatet att de problem som informanterna upplever med denna typ av modell för samverkan är att den exempelvis leder till en otydlig arbetsfördelning samt svårigheter i att strukturera arbetsdagen. / The aim of this study is to examine how collaboration works and is experienced by health and social care workers in a psychiatric care unit. We have conducted qualitative interviews with eight professionals at a psychiatric care unit for individuals with mental illness, that work on the basis of Södertäljemodellen. The empirical data is analyzed using collaboration as a theoretical concept along with organization theory. The results show that collaboration works through formal and informal meetings and also when the professionals need to consider assessements made by other professionals in their decision making. Furthermore, the results show that the professionals experience that they have gained a better understanding of each other’s work, better cooperation and that assistance faster reaches the patients/clients. However, the study also sheds light on some of the problems experienced by the professionals, for example, that co-location can contribute to an indistinct division of labor and difficulties with the structure of the workday.

Syftet med denna studie var att få insikt i de professionellas upplevelser av tvärsektionell samverkan mellan kommun och region. Studien ämnade bidra till ökad förståelse gällande professionellas upplevelser av vad anses fungera och brista gällande samverkan mellan kommun och region. Detta efter lagen om samverkan mellan kommun och landsting vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård(SFS 2017:612) trätt i kraft 1 januari 2018. Studiens empiri inhämtades genom semi-strukturerade intervjuer med tre anställda från regionen och fem anställda från socialtjänsten inom kommunen. Nationell och internationell tidigare forskning gällande tvärsektionell samverkan som varit relevant för studien har inhämtats. Tillsammans med tidigare forskning har symboliskt tolkande använts som övergripande teori samt att samverkan, handlingsutrymme och makt har använts som teoretiska begrepp. Dessa begrepp är relaterade till tvärsektionell samverkan och har använts för att genomföra en analys av det inhämtade materialet. Slutsatser i studien visar på att det finns brister och skilda åsikter som existerar i samverkan mellan kommun och region. Slutsatser visar även på otillräcklig kunskap gällande övriga yrkesprofessioners arbetsområden, resurser och kompetens är en stor kunskapslucka som samtliga intervjupersoner önskar förbättring kring för att upprätthålla och utveckla samverkan. / The aim of this study was to gain insight into the professional’s experiences of interdisciplinary collaboration between the municipality and county councils. The study was intended to contribute to an increased understanding of the professional's experiences of what is considered to work and what is considered to lack in the interdisciplinary collaboration between the municipality and county councils. This after the law on cooperation between the municipality and county councils when discharge from closed health care(SFS 2017: 612) came into force on January 1, 2018. The study's empirical data was obtained through semi-structured interviews with three employees from county councils and five employees from the social services within the municipality. National and international previous research on interdisciplinary collaboration that has been relevant to the study has been obtained. Together with previous research, an overall theory called symbolic interpretation and theoretical concepts such as collaboration, power and freedom of action, all related to interdisciplinary collaboration, have been used to analyze the material that has been obtained. Conclusions in the study show that there are shortcomings and differing opinions that exist in the interdisciplinary collaboration between the municipality and county councils. Conclusions also show that insufficient knowledge regarding the work areas, resources and competence of other professional professionals is a major gap in knowledge that all interviewees wish to improve on in order to maintain and develop collaboration.

<p>Families of children with disabilities often have many different contacts with professional representing different principals. This places high demands on their professional work together to meet the needs of families and use resources efficiently. The method used is a literature review which aims to describe what is needed to achieve good collaboration between different professions around families with children with disabilities, and that from an organizational perspective to examine why there are often gaps in collaboration and how this affects the parents' life situation.</p><p>The theories in this study originated from organizational and sociological theories. The most central concept in this study is collaboration from an organizational perspective. The results show that the interaction is problematic, due to that collaborative organizations often have rules which are incompatible and a lack of accountability on who is liable makes impairment in the interaction. Lack of cooperation affects parents' life situation in that they always have to fight for their rights and they often feel that they face a lack of knowledge from the professional. In order to achieve a successful interaction is required, inter alia, an open mind and that the collaborative professions feel they have an equal status.</p>

<p>The aim with this independent degree project of master thesis is to find what the user opinions of the intranet in a county council is. The paper seeks how the question about how the culture in the organisation was affected by the use of the intranet. An important part is to explore the expectations and acceptance of the intranet and get a picture of which functions and services support day-to-day work with good quality. One goal is to find out how the intranet users feel that the communication, information and usability can be developed.</p><p>The focus group interview is a qualitative method that has been applied for gathering data from the respondents, who participate in the investigation from the county council. The used method is unstructured focus groups containing the three dominating categories of staff in the county council. Totally five focus groups have been interviewed.</p><p>In the result and the following analysis of data from the focus group interviews have a few main categories been chosen for the survey. One of the categories is the information- and communication flows in the intranet, which include how it works today and could be improved. Other parts in the analysis are usability, organisation culture and the potential for the intranet as a tool for the organisation.</p><p>A number of conclusions are drawn from the survey and the analysis. One conclusion is that the intranet is a well-accepted channel for information, but underestimated as a communication channel. Another conclusion is that the respondents considered that an intranet has to be fun, exciting, and contain interesting material; which will lead to that the intranet will be used more. The content has to be updated and suited for the needs of the organisation.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att det finns ett samarbete mellan kommun och landsting men för förbättring behövs det mer erfarenhet och kunskap om varandras arbetsuppgifter. Slutsatsen av resultatet är att mer forskning fordras om hur och på vilket sätt samarbete mellan kommun och landsting kan förbättras. Kan en gemensam huvudman vara ett alternativ?</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur samverkan ser ut mellan kommun och landsting vad</p><p>avser personer som vårdas enligt lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) och skall</p><p>permitteras till hemkommunen. Studiens frågeställningar är: (1) Hur sker samverkan mellan</p><p>kommun och landsting innan permissionen verkställs?</p><p>(2) Hur sker samverkan mellan kommun och landsting under tiden en person är permitterad?</p><p>(3) Vilka möjligheter och hinder finns vad avser samverkan mellan kommun och landsting gällande personer som permitterats?</p><p>Metodvalet är kvalitativt och författarna har genomfört fem intervjuer med nyckelpersoner</p><p>inom landsting och samverkande kommuner. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarks</p><p>tre primära samverkansbegrepp: organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visar att</p><p>landstinget har ansvar för vård och behandling och att kommunen har ansvar för boende och</p><p>sysselsättning. Respondenterna inom landstinget upplever att deras samverkan fungerar bra</p><p>och uttrycker att det är vikigt med en god kommunikation samt att personkännedom</p><p>underlättar samverkan. I dagsläget saknas det skriftliga samverkansavtal som är förankrade i</p><p>verksamheterna, det saknas även en klar målsättning för samverkan. Detta är något som</p><p>studiens tidigare forskning rekommenderar för en förbättrad samverkan. Respondenterna i en</p><p>av kommunerna upplever att de får för lite bakgrundshistorik om brukarna och anser att viss</p><p>rädsla kan finnas på grund av detta. De anser även att den handledning de idag får ifrån</p><p>landstingets personal inte är tillräcklig. En respondent ifrån landstinget tycker dock att de ger</p><p>lagom mycket information och att rädslan skulle kunna öka bland kommunens personal om de</p><p>gav mer information.</p> / <p>The aim of this study is to research how the collaboration between municipality and county</p><p>council works, about persons who are in forensic psychiatric care and are going on</p><p>community leave. The studied issues are: (1) How does the collaboration work, between the</p><p>municipality and county council, before the community leave is carried out? (2) How does the</p><p>collaboration work, between the municipality and county council, during the community</p><p>leave? (3) Witch possibilities and obstacles can be found in the collaboration between the</p><p>municipality and county council, about persons who are on community leave?</p><p>The method in the study is qualitative and the authors have accomplished five interviews with</p><p>key figures within county council and collaborating municipalities. The theoretical starting</p><p>point is Danermarks three collaboration concepts: organization, knowledge and rules. The</p><p>result shows that the county council has the responsibility of medical care and treatment and</p><p>that the municipality has the responsibility of the housing and occupation. The county council</p><p>respondents experience that the collaboration is good and they also express that it is important</p><p>to have an open communication, and that good knowledge of the persons involved facilitates</p><p>the collaboration. Today there is a lack of written collaboration agreements that have gained</p><p>approval within the organizations. Also, there is no common aim with the collaboration. A</p><p>written agreement with a clear aim for the collaboration is something that is recommended by</p><p>earlier research to improve the collaboration. The respondents in one municipality would like</p><p>to get more background history about the persons who are on community leave, the lack of</p><p>information could cause fear among the employees. They would also like some more</p><p>guidance from the county council staff. One county council employee thinks that more</p><p>information would cause more fear amongst the municipality staff.</p>