Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra. Det empiriska kapitlet baserar sig på intervjuer med politiska företrädare i Landstinget i Östergötland(LIO). De intervjuades uppfattningar om organiseringen av hälso- och sjukvård i Sverige belyses, och även deras resonemang kring problemet med att fokuseringen från allmänhet och media kretsade kring beslutet om omstruktureringar av vården i länet, istället för behovet av prioriteringar. Uppsatsen visar att sammanblandningen mellan beslutet om prioriteringar och omstruktureringsbeslutet resulterat i en svag folklig förankring för politikernas uppgift i prioriteringsprocessen. Kritik har även riktats mot olika politiska företrädare i LIO från de egna centrala partiledningarna, med hänvisning till att beslutet strider mot partiernas linje i hälso- och sjukvårdsfrågor. Uppsatsen poängterar svårigheterna med införande av selektiva välfärdssystem, där prioriteringslistan i LIO får stå som exempel för en förändring av den svenska generella välfärdspolitiken.

Något som har blivit en stor fråga på sistone där arbetsgivare tvingats ta ställning är huruvida anställda har tillåtelse att använda sina privata enheter på arbetet eller inte. Användandet av smarta telefoner och surfplattor i privatlivet har på bara några år ökat relativt drastiskt. I och med detta så har viljan också blivit större bland arbetare att kunna utnyttja sina privata enheter även i arbetslivet. Detta fenomen kallas för Bring Your Own Device och implementationen av detta kan orsaka vissa problem och kan exempelvis påverka nätverkssäkerheten. Arbetet ämnade, att genom en enkätundersökning, undersöka hur pass vanligt det var att man tillät privata enheter i arbetet bland Sveriges kommuner och landsting. Det ämnade även undersöka vilka skyddsåtgärder som hade utförts för att skydda den resterande delen av infrastrukturen om man valt att tillåta BYOD. Resultatet från enkätundersökningen visar på att frågan ofta har lyfts bland organisationerna. Däremot har de oftast valt att inte införa BYOD på grund av olika anledningar såsom säkerhet, kostnader och brist på resurser. Har organisationerna istället valt att införa BYOD så har enheterna oftast separerats från de övriga nätverket på grund av säkerhetsskäl. / An ongoing question which have been brought into consideration lately is whether employees should be given the permission to bring their own devices to their jobs or not. The numbers of people using smartphones and laptops have been growing and with that, the will to make use of those devices at work. That phenomenon is called Bring Your Own Device and the implementation of it can cause network security related problems. This essay was written with the intentions to find out how many of the municipalities and counties that have allowed people to bring their own devices. The intentions was also to investigate which security actions that have been taken into consideration when securing the rest of the network from the brought devices. This was performed by sending out a survey. The result that the survey gave proves that BYOD have often been taking into consideration among the organizations. It also proves that many have chosen to not implement the phenomenon because of reasons like problem with the security, the costs, and the lack of resources. An overrepresented majority of the organizations who have chosen to implement it have decided to have the private devices in a separate network to secure the rest of the network infrastructure.

The purpose of this thesis is to explicate and explain deficiencies in the health care system in Sweden, leading to inefficiency amongst the medical doctors. The health care system is mostly financed by the public (i.e., taxes). In order to reach conclusions we conducted a three-step empirical approach in the publicly financed health care system. The study uses a theoretical analytical lens strongly supported by previous research, which is supposed to help explain the results of the empirical studies. Study 1 consisted of semi-structured interviews. Study 2 was based on register data and examined if we could confirm that there is a correlation between administration and number of patients. Study 3 is a post-hoc analysis based on survey data from a total of 124 respondents. By using three different research methods, the study offer a more complete and holistic view of the medical doctors’ situation and the aspects of control within Swedish health care. The results confirm earlier findings in previous studies is somewhat consistent across the three separate studies (Study 1-3) that Swedish medical doctors meet very few patients. The study further identify variation among medical doctors meeting patients is very high. While some meet only one patient per day other meet up to 25 patients in a day. We could not find significant differences between doctors meeting few from those meeting many patients. Furthermore, no difference come in terms of administration between routine patient meetings or returning patients. The post-hoc analysis in part explains that management control system is poorly developed. Our result implies administrative work is not correlated to patient visits. Medical doctors themselves means that the reason to why many doctors not have a large number of patient visits is due to more administrative work. Data from patient record systems does not verify their statements. The correlation is thus opposite. The more patient visits the more administrative work. Additionally, the study implies that predetermined times modules for patient visits complicates measurements of doctors’ performances. We hope the thesis will attract attention amongst the citizens in Sweden but also amongst Swedish agencies that leads to further examinations and improvements of the publicly financed health care system. / Sverige har femte flest läkare inom EU. Ändå växer vårdköerna och det talas om läkarbrist. Är det verkligen problemet eller bottnar det i en ineffektivitet? Syftet med examensarbetet är att förklara situationen inom den offentliga svenska hälso- och sjukvården med avseende på läkarnas effektivitet och vilken roll styrningen har för prestationen. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågan kommer studien att utgå från Sveriges landsting och regioner med fokus på situationen för läkarna och med tonvikt på styrningen inom landstingen. Examensarbetet använder en teoretisk analys som bygger på tidigare forskning som stöd till förståelse och förklaringar av resultaten. Examensarbetet har tre olika delstudier. I studie ett (1) genomfördes semistrukturerade djupintervjuer inom samma landsting med ett antal personer med olika befattningar för att spegla olika värdeperspektiv. I studie två (2) tog vi del av intern registerdata på en klinik för att påvisa ett eventuellt samband mellan antal fysiska patientmöten och administrativt patientarbete. Studie tre (3) var en post-hoc analys där vi diskuterar kring samband och förklaringar i utfall från studie 1 och 2. I post-hoc analysen undersöktes Sveriges samtliga landsting och regioner genom enkätundersökningen där totalt 124 läkare runtom i Sverige deltog. Resultatet visar att det är många olika faktorer som spelar in avseende läkarnas effektivitet och den situation som råder inom svensk offentlig hälso- och sjukvård idag. Bilden att svenska läkare generellt tar emot färre patienter jämfört andra europeiska länder bekräftas samtidigt som vi kan påvisa stora variationer. Ett argument som ofta framförs är att svenska doktorer arbetar med patienten administrativt och att detta arbete inte återspeglas när man mäter antal fysiska möten. Genom journalstudier kan vi inte bekräfta detta samband. Våra resultat visar att rent administrativt patientarbete korrelerar till antal fysiska möten mellan läkare och patient. Vi ser också att styrning genom exempelvis förutbestämda tidsmoduler gör att prestationer verkar bli svårare att följa upp. Vår förhoppning med examensarbetet är att väcka ett större intresse hos allmänheten och myndigheter för dessa frågor vilka kan leda till granskning och förbättring av den offentliga svenska sjukvården.

Problembakgrund: Mellan år 1970-2009 utgjordes apoteksmarknaden i Sverige av ett statligt monopol, där Apoteket AB hanterade läkemedelsförsörjning för samtliga landsting i Sverige. År 2009 privatiserades däremot apoteksmarknaden, och landstingen fick nu välja om det skulle hantera läkemedelsförsörjningen i egen regi eller fortsätta upphandla tjänsten till en extern aktör. Åren efter avregleringen har landstingen valt att gå olika vägar, där några valt att fortsätta outsourca denna tjänst och andra har tagit hem tjänsten och hanterar den i egen regi. Med kostnadsbesparingar och vårdkvalitet i fokus för landstingen, är det därför intressant att undersöka varför de hanterar tjänsten olika. Syfte: Syftet med studien är att först kartlägga hur landstingen i Sverige hanterar läkemedelsförsörjningen och därefter undersöka och identifiera vilka kritiska faktorer som finns gällande valet av hanteringssätt. Vidare avser studien att analysera hur valet av hanteringsätt påverkas av dessa kritiska faktorer. Utifrån denna analys är det sedan möjligt att utarbeta en modell för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjning i svensk hälso- och sjukvård. Metod: I studien genomfördes en surveyundersökning, där avsikten var att utföra strukturerade telefonintervjuer på samtliga landsting i Sverige. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsstrategi med inslag av kvalitativa delar. Detta för att kartlägga landstingens hanteringssätt av läkemedelsförsörjning, samt undersöka drivkrafter och kritiska faktorer vid valet av hanteringssätt. Slutsats: En beslutsmodell i form av ett beslutsträd utformades för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjningen för svenska landsting. Beslutsmodellen utgick ifrån tre huvudområden som var kritiska vid valet av hanteringssätt gällande läkemedelsförsörjning – fokus på kärnverksamhet, kostnadsbesparingar och vårdkvalitet. Dessa utgjorde grunden i beslutsmodellen, och var avgörande vid beslutsfattandet gällande hanteringssättet. / Background: During the years of 1970-2009 the pharmacy market In Sweden was run by the government, where Apoteket AB managed drug supply for all counties in Sweden. In 2009, however, the pharmacy market was privatized and the county councils, which are responsible for the Swedish health care, now had to choose whether it would manage the drug supply in-house, or continue to procure the service from an external player. The years after deregulation county councils decided to go different ways with this, where some chose to continue to outsourcing this service and other decided to manage it in-house. With cost savings and quality of care as the main focus of the county councils, it is interesting to examine why they handle this service differently. Purpose: The purpose of the study is to first identify how the county councils in Sweden handle their drug supply, and then examine and identify the critical factors by outsourcing this service or by managing it in-house. Furthermore, the study will analyze how the choice of managing this service in-house or outsource it is affected by these critical factors. Based on this analysis, it is then possible to develop a model for sourcing decisions regarding drug supply in the Swedish health care. Method: The study was conducted using a survey study, where structured telephone interviews were used as a data collection method on the county councils in Sweden. The study was based on a quantitative research strategy, with some qualitative elements. This was considered necessary to map out how the county councils managed their drug supplying, and to examine the driving forces and critical factors in choosing between outsourcing or in-house. Conclusion: A decision model in the form of a decision tree was designed for sourcing decisions regarding drug supply for the Swedish county councils. The decision model was based on three main areas that were established as critical in the selection of management methods regarding the drug supplying – focus on core activities, cost savings and quality of care. These areas formed the basis of the decision model, and were established instrumental in sourcing decisions regarding drug supplying in Swedish health care.

<p>This essay’s focus lies on the collaboration that takes place in hospitals and called a care-plan (vårdplanering) between the two organisations: Health-care (landsting) and social-care (kommun). According to the Swedish-law are these organizations responsible for the care of elderly individuals in Sweden. The aim of this essay has been to study closely this collaboration in order to see which partner has the most influencing power.</p><p>This essay is of a qualitative character, which means that the results that are presented are based on six individual interviews with employees from the two organizations. The employees chosen for this essay all have job experiences from the collaboration that takes place during care-plans in hospitals.</p><p>One of the main results of this essay has been that the two organizations are not equal collaboration-partners. All the interviewed individuals talked highly about the importance of collaboration while in reality they end up in an subliminal battle against each other. The main conclusion of this essay is that the focus of a care-plan meeting appears to be on gaining the most power, in order to influence the outcome of a care-plan, rather than giving priority to the elderly individual’s needs and concerns.</p>

This essay’s focus lies on the collaboration that takes place in hospitals and called a care-plan (vårdplanering) between the two organisations: Health-care (landsting) and social-care (kommun). According to the Swedish-law are these organizations responsible for the care of elderly individuals in Sweden. The aim of this essay has been to study closely this collaboration in order to see which partner has the most influencing power. This essay is of a qualitative character, which means that the results that are presented are based on six individual interviews with employees from the two organizations. The employees chosen for this essay all have job experiences from the collaboration that takes place during care-plans in hospitals. One of the main results of this essay has been that the two organizations are not equal collaboration-partners. All the interviewed individuals talked highly about the importance of collaboration while in reality they end up in an subliminal battle against each other. The main conclusion of this essay is that the focus of a care-plan meeting appears to be on gaining the most power, in order to influence the outcome of a care-plan, rather than giving priority to the elderly individual’s needs and concerns.

The purpose of this study is to examine the implementation of the Convention on the elimination of all forms of discrimination against women, CEDAW, in Uppsala local council and county council. The aim is to examine how the respondents, in their daily work, understand and implement the convention as well as how they consider the prerequisites for a successful implementation. The study was conducted using qualitative interviews with three civil servants and four politicians. The theoretical approach was implementation theory whose concepts willingness, comprehension and capability were used as tools for the analysis. The results portray CEDAW as a well-known treaty amongst the respondents but at the same time absent in local politics and everyday work. The convention is perceived as an abstract and ideological document which reveals the respondents’ insufficient knowledge about CEDAW as a human rights treaty and the state´s obligation to eliminate discrimination against women. The results also indicate that unclear instructions and responsibility distribution as well as lack of resources, such as time and knowledge, obstruct successful implementation of CEDAW. In conclusion, gender equality is neither a prioritised issue in Uppsala local council and county council and nor seen as a human right.

Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo &amp; Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. “Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector – A Qualitative Study in the Värmland County Council”. The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers. Further in ouroperationalization and analysis we have used Karasek/Johnsons demand/control/supportmodel with amplifications in form of project specific factors taken from theory about projectmanagement.From the analysis of the empirical data, we conclude that the project managers who areactive in the Pegasus program in the Värmland county council experience their psychosocialwork environment in several ways. In this study that means that several of the respondentsexperience high levels of stress in the psychosocial work environment while the degree ofself-monitoring and social support to the project manager’s work varies between therespondents. We can also see that several of the project managers feel that their psychosocialwork environment is stimulating while others experience it mainly as stressing. Some of theproject managers could therefore more than others, eventually suffer from psychosomaticdisorders as long as their work demands mostly not are compensated by a higher degree ofself-monitoring. / Examensarbete i projektledning, D-uppsats av Chris Baldebo &amp; Anders Persson vårterminen2011. Handledare: Lennart Ljung. ”Projektledares psykosociala arbetsmiljö inom offentligverksamhet – En kvalitativ studie i Värmlands landsting”. Syftet med denna studie är att undersöka hur projektledare verksamma inom offentligverksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Utifrån detta har vi formulerat en hypotessom bygger på antagandet att det finns skillnader i hur projektledare upplever sinpsykosociala arbetsmiljö beroende på om de arbetar inom offentlig eller privat sektor.Utifrån syftet har en preciserad frågeställning formulerats: Hur upplever projektledareverksamma inom Pegasusprogrammet i Värmlands landsting sin psykosociala arbetsmiljö?För att kunna säga något karakteristiskt om detta har vår ansats varit att intervjua femprojektledare. Vidare i vår operationalisering och analys har vi utgått från Karasek/Johnsonskrav/kontroll/stödmodell samt förstärkt denna med projektspecifika faktorer som hämtats frånteori om projektledning.Genom analysen av våra empiriska data drar vi slutsatsen att projektledare som ärverksamma inom Pegasusprogrammet upplever sin psykosociala arbetsmiljö på flera olikasätt. Detta innebär i denna studie att flera av respondenterna upplever en hög grad avarbetskrav i den psykosociala arbetsmiljön. Samtidigt varierar graden av egenkontroll ochsocialt stöd i arbetet mellan respondenterna. Vi kan också se att flera av projektledarnaupplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressande medan andra ser den främst somstimulerande. Utifrån de olika upplevelserna riskerar därmed vissa av projektledarna i högreutsträckning än andra, att på sikt drabbas av psykosomatiska besvär så länge deras arbetskravinte motsvaras av en högre grad av egenkontroll.Nyckelord:

<p>För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse.  Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna.</p> / <p>To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance.</p><p> </p><p>The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance.</p><p> </p><p>To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding.  In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities.</p><p> </p><p>The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects.</p>

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet.   Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet.   För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse.  Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka.   Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna. / To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance.   The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance.   To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding.  In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities.   The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects.