Background: Studies show that unsolved contact tracing of chlamydia increase in Uppsala County. Research shows that the meeting between patient and caregiver, when performing a contact tracing, may be crucial to the outcome of contact tracing. Objective: The aim of the study was to investigate how midwives describe the encounter with the patient during contact tracing in youth clinics in Uppsala County Council. Methods: A qualitative approach with semi- structured interviews was used to collect data. Nine midwives of varying age and work experience from seven different youth clinics in Uppsala County Council were interviewed. Results: The study shows that a mentally prepared patient who gets the chance to process the situation before the first meeting on the youth clinic provides conditions for a good encounter to take place, which in turn facilitates the contact tracing. The informants felt that creating trust was important in the initial contact with the patient. Informants described that using motivational interviewing in the encounter made the patient more motivated to participate in contact tracing. The informants described listening to the patient without making them feel guilty or that they were to blame. Informants described factors leading to time constraints in the meeting. These factors included the patient's drinking habits, culture, and attitudes etc. The informants experienced their work as fun, interesting and important. Conclusion: The midwife experienced a good meeting with the patient at a contact tracing and describes the meeting as important to performing a successful contact tracing. The midwives at the youth clinics in Uppsala describe how they work from a patient-centered approach, building trust with the patient. The midwifes are able to, with the help of knowledge, their work and using motivational interviewing, create change in the patient that provides for a secure and safe sexuality.

Syftet med denna studie var att med enkäter undersöka om alkoholintag, obehag vid kondomanvändning, bristande kommunikation och kunskap om kondomer och kondomanvändning är faktorer som spelar in vid kondomanvändning bland studenter vid ett universitet i Sverige. Kondom är idag det enda preventivmedel som skyddar mot könssjukdomar. Fram till dess att andra sätt att minska förekomsten av könssjukdomar finns tillgängliga är det viktigt att öka kondomanvändningen. Alkohol visade sig i denna studie inte ha någon koppling till grad av kondomanvändning, inte heller upplevda obehag vid kondomanvändning visade sig ha något samband med detta. Kunskap och grad av kondomanvändning visade sig i denna studie inte ha någon koppling till varandra. Undersökningen visade däremot på ett samband mellan kommunikation och i vilken utsträckning studenterna använder kondom. Enkätundersökningen visade att större delen av studenterna inte använder kondom vid sexuella kontakter, men en slutsats vi kan dra efter vår undersökning är att singelkillen på campus är den som är bäst på att använda kondom.

Bakgrund: Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige och i andra europeiska länder. I dagens samhälle finns det många förändringar i attityder och beteenden som leder till sexuellt risktagande. Klamydia är en väldigt förrädisk sjukdom på grund av dess många gånger asymtomatiska natur. På grund av det faktum att många individer är omedvetna om infektionen kan den orsaka mycket skada. Syfte: Syftet med studien var att få en inblick i hur kvinnor och män upplever en klamydiainfektion Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats. Resultat: Många negativa känslor avslöjades i samband med att få beskedet om infektionen. Exempel på några vanliga känslor är stigmatisering, smutsighetskänsla och förtvivlan. Män och kvinnor reagerade olika på beskedet. Oro för infertilitet och hur partnern skulle reagera vid avslöjandet var något som framkom. Många individer upplevde sig illa behandlade av vårdpersonal när de uppsökte vården. Konklusion: Infektionen utlöser negativa känslor och utmanar självbilden av att vara en skötsam person. Det är stor oro för komplikationer och att bli dömda av andra. Bemötandet i vården är något som kan påverka hur individen upplever sin infektion. / Background: Chlamydia is the most common STD in Sweden and other European countries. There are a lot of changes in attitudes and behaviors in the society today which leads to risky sexual activities. Chlamydia is a very traitorous disease because of its very often asymptomatic nature. The fact that a lot of people are unaware of the infection, it can cause lots of damage. Aim: The aim of this study was to get an insight in women and men`s experiences of having Chlamydia. Method: A literature review with a qualitative approach. Result: A lot of negative emotions were elicited in connection with the notification of the disease. Common feelings such as stigma, contamination and despair are a few examples. Men and women reacted differently to the notification. Concerns about infertility and how the partner would react when notified was something that emerged. A lot of people experienced bad encounters with the nursing staff when they sought care. Conclusion: The infection triggers negative feelings and challenge the self image of being a proper person. There is a great concern due to complications and becoming judged by others. The care encounters is something that can affect how persons experience its infection.

<p>Syftet med denna studie var att med enkäter undersöka om alkoholintag, obehag vid kondomanvändning, bristande kommunikation och kunskap om kondomer och kondomanvändning är faktorer som spelar in vid kondomanvändning bland studenter vid ett universitet i Sverige. Kondom är idag det enda preventivmedel som skyddar mot könssjukdomar. Fram till dess att andra sätt att minska förekomsten av könssjukdomar finns tillgängliga är det viktigt att öka kondomanvändningen. Alkohol visade sig i denna studie inte ha någon koppling till grad av kondomanvändning, inte heller upplevda obehag vid kondomanvändning visade sig ha något samband med detta. Kunskap och grad av kondomanvändning visade sig i denna studie inte ha någon koppling till varandra. Undersökningen visade däremot på ett samband mellan kommunikation och i vilken utsträckning studenterna använder kondom. Enkätundersökningen visade att större delen av studenterna inte använder kondom vid sexuella kontakter, men en slutsats vi kan dra efter vår undersökning är att singelkillen på campus är den som är bäst på att använda kondom.</p>

Klamydia är en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptäcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhälle och ungdomar mellan 15-24 år är en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i åldern 15-19 år. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån innehållsanalys. I resultatet framkom följande kategorier: Vet hur behandling sker men väljer att distansera sina känslor, Kunskap leder till större medvetenhet men leder inte alltid till förändrat beteende, Preventivmedel och skydd ska finnas men inte synas och Ansvaret läggs på den andre, men tas oftast av tjejerna och den sista kategorin Attityder till sex är beroende av alla andras uppfattning och rykten.Det genomgripande temat som framkom i resultat var att grupptryck och ”sociala spel” påverkar ungdomars ansvarstagande och syn på konsekvenser i samband med klamydiainfektion och sex.Vi har sett att ungdomar har kunskaper kring klamydia men de kan inte alltid använda sina kunskaper på ett korrekt sätt, eftersom deras konsekvenstänkande fortfarande är under utveckling. Dessutom hade det sociala spelet mellan ungdomarna stor inverkan på deras sätt att agera. Detta låg till grund för att ungdomarna inte använder kondom vid tillfälliga sexuella kontakter. / Program: Barnmorskeutbildning

<p>Klamydia har ökat de sex senaste åren, vilket kan inverka negativt på flickor förutsättningar för att bli fertila senare i livet. Inriktningen på uppsatsen är ungdomars kunskaper och inställning till kondomanvändning och klamydia. Föresatsen var att även få en överblick av det förebyggande arbete som redan pågår i samhället. Sammantaget var avsikten att undersöka om ungdomarnas kunskaper är tillräckliga, varifrån kommer deras kunskaper och även inställning till kondomanvändning samt vilka faktorer påverkar att kondomen används.</p><p>En kvantitativ studie har genomförts på två olika ungdomsmottagningar. Resultaten visar att ungdomar har kunskaper om kondomanvändning och klamydia och att det är många olika faktorer som påverkar att kondomen inte används. Faktorer som har olika betydelse och tyngd för olika individer där bland annat självkänsla och förmågan att kommunicera är en väsentlig del. Även andra faktorer har betydelse såsom intag av alkohol, fast partner, osäker på användning eller annat graviditetsskydd.</p>

Klamydia har ökat de sex senaste åren, vilket kan inverka negativt på flickor förutsättningar för att bli fertila senare i livet. Inriktningen på uppsatsen är ungdomars kunskaper och inställning till kondomanvändning och klamydia. Föresatsen var att även få en överblick av det förebyggande arbete som redan pågår i samhället. Sammantaget var avsikten att undersöka om ungdomarnas kunskaper är tillräckliga, varifrån kommer deras kunskaper och även inställning till kondomanvändning samt vilka faktorer påverkar att kondomen används. En kvantitativ studie har genomförts på två olika ungdomsmottagningar. Resultaten visar att ungdomar har kunskaper om kondomanvändning och klamydia och att det är många olika faktorer som påverkar att kondomen inte används. Faktorer som har olika betydelse och tyngd för olika individer där bland annat självkänsla och förmågan att kommunicera är en väsentlig del. Även andra faktorer har betydelse såsom intag av alkohol, fast partner, osäker på användning eller annat graviditetsskydd.

<p>Chlamydia is a sexually transmitted infection. The infection rates have increased in the last decade. During 2008 the trend rates declined in all counties and regions in Sweden. Chlamydia infections have a geographical spatial pattern differences. This is seen from the national surveillance data report from the Swedish Institute for infectious disease control (SMI). The overall aim with the study is to conduct a geographical analysis of Chlamydia infections and explain the differences in the spatial pattern. The study is limited to the counties and a region that have been using Becton Dickinson laboratorial analysis methods. The study is based on statistics on Chlamydia infections incidence rates, from the SMI. The statistics did raise questions regarding the spatial patterns differences. Therefore some of the chosen counties and region were contacted through both telephone and email. Further information search was conducted on internet sites for some of the government authorities: The National Board of Health and Welfare, Swedish National Institute of Public Health etc. The mentioned authorities along with the SMI, play important roles in the area of sexually transmitted infections (STI).</p><p>Geographical spatial pattern differences of Chlamydia in the chosen counties and region can be explained on the basis of several factors. Statistics have been influenced by the fact that individuals have tested themselves in other areas/locations and not the locations where they have their permanent addresses (home areas). The quantities of taken samples and the effectiveness regarding the processes taken to reduce Chlamydia infections have led to detection of several cases and control of further infections. The public has more place access and opportunities of carrying out the tests (both in the region, the counties and through internet). The possibility to conduct detailed geographical studies has been limited because of the missing data at the municipality level. However, the study has raised questions that need further analysis. The previous research of Chlamydia infections has shown that other countries for example USA have succeeded in conducting detailed research studies of Chlamydia infections by using  geographic information systems (GIS) methods. Are there possibilities to conduct such research in Sweden with the current Swedish statistics on Chlamydia infections?</p><p> </p> / <p>Klamydia är en sexuell överförbar infektion. Klamydiainfektioner har under det senaste decenniet ökat på nytt i Sverige. År 2008 skedde en trendminskning i alla landsting och regioner. Utgångspunkten är att det finns mycket kunskap i samhället om klamydia och skyddsåtgärder för sjukdomen. Geografiska skillnader vad gäller spridning av klamydiainfektioner förekommer, vilket framgår av statistik från alla 21 landsting/regioner iSverige. Det övergripande syftet med studien är att göra en geografisk analys av klamydiainfektioner och ge en förklaring till förekommande skillnader av det rumsliga mönstret. Studien begränsar sig till landsting och regioner som använt sig av Becton Dickinsons testmetod och har utgått ifrån statistik från Smittskyddsinstitutet (SMI). Därefter har de berörda landstingen och regionerna kontaktats via både mail och telefon. Vidare informationssökning har skett hos de olika aktörerna inom klamydiaområdet såsom socialstyrelsen, statens folkhälsoinstitut osv.</p><p>Klamydiainfektioner har utvecklats i olika takt i de valda landstingen/regionen genom åren. Det rumsliga mönstret kan förklaras utifrån flera faktorer. Statistik påverkas av att individer testar sig på andra orter än där de är mantalsskrivna (hemkommuner). Antal tagna provmängder och effektivitet vad gäller handläggning av klamydiainfektioner leder tillupptäckt av flera fall och bromsar utvecklingen. Även tillgänglighet till platser för testninghar ökat i vissa län.</p><p>Möjlighet att genomföra en grundlig geografisk analys begränsas på grund av avsaknad avdata på kommunnivån. Däremot har studien lett till frågor som man bör söka svar på. Tidigare forskning har visat att andra länder exempelvis USA har lyckats genomföradetaljerade studier av klamydiainfektioner med hjälp av geografiskt informationssystem(GIS). Finns möjligheter att genomföra sådana klamydiastudier i Sverige med nuvarandesvensk data?</p>

Chlamydia is a sexually transmitted infection. The infection rates have increased in the last decade. During 2008 the trend rates declined in all counties and regions in Sweden. Chlamydia infections have a geographical spatial pattern differences. This is seen from the national surveillance data report from the Swedish Institute for infectious disease control (SMI). The overall aim with the study is to conduct a geographical analysis of Chlamydia infections and explain the differences in the spatial pattern. The study is limited to the counties and a region that have been using Becton Dickinson laboratorial analysis methods. The study is based on statistics on Chlamydia infections incidence rates, from the SMI. The statistics did raise questions regarding the spatial patterns differences. Therefore some of the chosen counties and region were contacted through both telephone and email. Further information search was conducted on internet sites for some of the government authorities: The National Board of Health and Welfare, Swedish National Institute of Public Health etc. The mentioned authorities along with the SMI, play important roles in the area of sexually transmitted infections (STI). Geographical spatial pattern differences of Chlamydia in the chosen counties and region can be explained on the basis of several factors. Statistics have been influenced by the fact that individuals have tested themselves in other areas/locations and not the locations where they have their permanent addresses (home areas). The quantities of taken samples and the effectiveness regarding the processes taken to reduce Chlamydia infections have led to detection of several cases and control of further infections. The public has more place access and opportunities of carrying out the tests (both in the region, the counties and through internet). The possibility to conduct detailed geographical studies has been limited because of the missing data at the municipality level. However, the study has raised questions that need further analysis. The previous research of Chlamydia infections has shown that other countries for example USA have succeeded in conducting detailed research studies of Chlamydia infections by using  geographic information systems (GIS) methods. Are there possibilities to conduct such research in Sweden with the current Swedish statistics on Chlamydia infections? / Klamydia är en sexuell överförbar infektion. Klamydiainfektioner har under det senaste decenniet ökat på nytt i Sverige. År 2008 skedde en trendminskning i alla landsting och regioner. Utgångspunkten är att det finns mycket kunskap i samhället om klamydia och skyddsåtgärder för sjukdomen. Geografiska skillnader vad gäller spridning av klamydiainfektioner förekommer, vilket framgår av statistik från alla 21 landsting/regioner iSverige. Det övergripande syftet med studien är att göra en geografisk analys av klamydiainfektioner och ge en förklaring till förekommande skillnader av det rumsliga mönstret. Studien begränsar sig till landsting och regioner som använt sig av Becton Dickinsons testmetod och har utgått ifrån statistik från Smittskyddsinstitutet (SMI). Därefter har de berörda landstingen och regionerna kontaktats via både mail och telefon. Vidare informationssökning har skett hos de olika aktörerna inom klamydiaområdet såsom socialstyrelsen, statens folkhälsoinstitut osv. Klamydiainfektioner har utvecklats i olika takt i de valda landstingen/regionen genom åren. Det rumsliga mönstret kan förklaras utifrån flera faktorer. Statistik påverkas av att individer testar sig på andra orter än där de är mantalsskrivna (hemkommuner). Antal tagna provmängder och effektivitet vad gäller handläggning av klamydiainfektioner leder tillupptäckt av flera fall och bromsar utvecklingen. Även tillgänglighet till platser för testninghar ökat i vissa län. Möjlighet att genomföra en grundlig geografisk analys begränsas på grund av avsaknad avdata på kommunnivån. Däremot har studien lett till frågor som man bör söka svar på. Tidigare forskning har visat att andra länder exempelvis USA har lyckats genomföradetaljerade studier av klamydiainfektioner med hjälp av geografiskt informationssystem(GIS). Finns möjligheter att genomföra sådana klamydiastudier i Sverige med nuvarandesvensk data?

Background: Chlamydia is one of the most common STIs in Sweden and young adults (age 15-29 years) are at the highest risk. Chlamydia is classed as a danger to the public disease in Sweden meaning that partner notification is mandatory by law. Chlamydia is also a stigmatised disease which can be an obstacle for many young adults to visit testing practices. The key traits of an ideal treatment towards young adults consist of openness and non-judgmental communication from healthcare professionals. Purpose/aim: The aim of the study was to describe the young adults’ experiences of testing positive for Chlamydia trachomatis. Method: Two databases were used for this study. The searches resulted in 12 articles. The data analysis was conducted through a content analysis. Result: The results illustrate four themes: the worry of judgemental attitudes, the feeling of shame, the feeling of vulnerability and the experience of treatment from healthcare professionals. The young adults experienced shame and worry that their social identities would be threatened by a positive Chlamydia result. They felt discouraged to visit healthcare professionals if they acted judgementally and lacked good communication in their treatment. Conclusion: The feelings of worry and shame are apparent when young adults seek testing and partner notification. The importance of a good treatment from healthcare professionals have positive effects on young adults’ testing practices, and should be furthermore acknowledged in the nurse profession. / Bakgrund: Klamydia är en av de vanligaste könssjukdomarna i Sverige och unga vuxna (15-29 år) är den största riskgruppen. Klamydia anses som en allmänfarlig sjukdom och är smittspårningspliktig. Klamydia är även en stigmatiserande sjukdom vilket kan hindra unga vuxna från att testa sig. Vårdpersonal som bemöter unga vuxna med en öppenhet och icke-dömande kommunikation är det ideala vårdmötet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas upplevelse av ett positivt klamydiabesked. Metod: Litteraturstudien genomfördes med sökningar i två databaser. Sökningarna resulterade i 12 resultatartiklar. Databearbetningen gjordes genom en innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudiens resultat illustreras i fyra teman: oro för dömande attityder, känsla av skam, känsla av utsatthet, och upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Resultatet visar att unga vuxna kände oro och skam av att få klamydia och hur det påverkade deras sociala identitet i samhället. Välkomnande och icke-dömande bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen var av största vikt för att genomföra smittspårningen. Om inte personalen var tillmötesgående ville inte unga vuxna ta del av undersökningar. Slutsats: Oro och skam är förekommande känslor hos unga vuxna som testar sig för klamydia och smittspårar. Ett bra bemötande från vårdpersonalen har positiva effekter på unga vuxna och bör medvetandegöras ytterligare i sjuksköterskeprofessionen.