Problem: Investeringsvolymerna inom offentlig sjukvård ökar. Detta har gjort att ekonomistyrning har blivit allt viktigare för sjukhusen, vilket innefattar kontinuerliga och systematiska bedömningar av investeringar, samt utvärderingar på ekonomiska effekter. Det har uttryckts att utvärderingar och uppföljning i investeringsprocessen inom hälso-och sjukvården saknar tydlighet och endast fokuserar på smala och specifika frågor som inte tillåter komplexitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur uppföljning och utvärdering av investeringar sker inom offentlig sjukvård. Detta genom att undersöka om bristerna i landstingets investeringsstrategi med uppföljning och utvärdering eventuellt kan hittas ett steg ned i hierarkin. Teori: Det teoretiska ramverket behandlar investeringsprocessen och den offentliga sektorn. De centrala teorierna och de tidigare forskningarna berör vilka kalkylmetoder som främst används inom den offentliga sektorn, vilken roll utvärdering och uppföljning har samt vilka svårigheter som finns inom hälso- och sjukvård gällande detta. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Tre av Stockholms läns landstings sjukhus har intervjuats: Karolinska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Dessa intervjuer har kombinerats med svar från en controller med samordningsansvar och en certifierad kommunal revisor som arbetar på landstinget. Empiri: Empirin visade att sjukhusen använder egna företagsekonomiska investeringskalkyler vid utvärderingen och de mest förekommande metoderna är payback-metoden och nuvärdemetoden. De påtalade bristerna i kalkyleringen kan summeras i att de inte är tillräckligt djupgående och tydliga. Slutsats: Det råder i dagsläget liknelser i de brister som återfanns i landstingets investeringsstrategi med de brister som framkommit i denna studie. Det vill säga att arbetet med uppföljning och utvärdering inte utförs systematiskt och kontinuerligt.