Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsåtaganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Detta sätt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att frångå lagen och använda sig av fullfonderingsmodellen, vilket innebär att hela pensionsskulden redovisas i balansräkningen. Uppsatsens syfte är att undersöka varför vissa landsting väljer att frångå rådande lagstiftning och regelverk gällande pensionsredovisningen. Vi vill ta reda på vilka faktorer som ligger bakom beslutet att tillämpa fullfonderingsmodellen samt undersöka landstingens egentliga finansiella ställning.

Inledning: Svenska kommuners verksamhet betecknas som säregen. Till detta hör att kommunerna skiljer sig från den privata sektorn i avseende på målsättning och utförande. En utav de särdrag som finns inom kommunerna är deras redovisning av pensionerna som skall ske enligt blandmodellen. Ett flertal studier har lyft upp farhågor om att redovisningen enligt blandmodellen anses leda till diskretionära tolkningsutrymmen som troligtvis kommer utnyttjas av politikerna i syfte att påverka redovisningen. En del av de diskretionära åtgärder som antas vara möjliga är pensionsförvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Syfte: Studiens syfte är att förklara kommunernas val av förvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Metod: En deduktiv ansats har använts i studien för att kartlägga de olika teoretiska förhållandena mellan pensionsförvaltning och pensionsredovisning. Studiens utförande grundar sig i att tillföra en ny inblick i redovisningsforskningen. För att åstadkomma detta har tolv hypoteser sammanställts och prövats utifrån den statistiska analysen. Slutsatser: Studien har visat att variabeln lönsamhet har varit signifikant inom samtliga analyser. Detta har lett till att hypotesen om resultatutjämning har använts som en förklaring till kommunernas val av pensionsförvaltning. Variablerna befolkningsstorlek och befolkningsförändring har även de visat sig påverka valet av pensionsförvaltningen. I den logistiska regressionen har det dock varit problematiskt att införa samtliga variabler i samma modell. Därför har hypoteserna om befolkningsstorlek och befolkningsförändring förkastats tillsvidare. Hypoteserna som utformades har stundom växlat mellan positiv redovisningsteori och institutionell teori för att på så vis ge en mer utförligt förklaring. De anses därför ha bidragit var på sitt sätt till att förklara valet av pensionsförvaltningen. / Introduction: Swedish municipalities’ operations are described as being distinctive. This means that the municipalities differ from the private sector in terms of goal settings and performance. One of the characteristics found in the municipalities is their reporting of pensions that is to be accounted for according to the mixed model. Several studies have brought forward concerns that the accounting according to the mixed model may give rise to discretionary interpretations that assumedly are going to be exploited by the politicians in order to affect the financial reporting. A part of the discretion that is used in the earnings management is assumed to occur in the pension management of the defined benefit pension plans. Aim: The aim of the study is to explain the municipalities’ choice of management of the defined benefit pension plans. Method: A deductive approach has been used in the study to identify different theoretical relationships between the pension management and pension accounting. The study's design was based on providing a new insight into accounting research. To achieve this, twelve hypotheses were formulated and later tested using the statistical analysis. Conclusions: The study has shown that the variable profitability has been significant in the overall analyzes. This has led to the hypothesis that income smoothing could be used as to explain the municipalities’ choice of pension management. The variables population size and population change have also been shown to affect the choice of pension management. Doing the logistical regression with all the variables was however problematic. Therefore, the hypotheses on population size and population change have been rejected for the time being. The hypotheses that were designed have been interchangeable at different points between positive accounting theory and institutional theory, which has led to a more detailed explanation. They are therefore considered to have contributed each in its own way to explain the choice of pension management.