Lokalkostnader står för en betydande del av Sveriges landstings kostnader. Därför är det av stor vikt att denna resurs utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Det finns egentligen två olika hyresmodeller som landsting tillämpar gällande sina lokaler. En variant är internhyresmodellen, där de delverksamheter som finns inom landstinget själva ansvarar för sina lokalkostnader. Den andra modellen, som författarna har valt att fokusera på, innebär att delverksamheterna inom landstinget inte själva står för de kostnader deras lokaler medför. Det vill säga att lokalerna de använder är en fri nyttighet för dem. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur landsting som tillämpar den senare modellen kan ta del av de fördelar som uppkommer vid användandet av en intern hyresmodell. Forskare är överens om att dessa fördelar framförallt utgörs av kostnadsmedvetenhet och naturliga incitament till att från användarens sida hushålla med sina lokalkostnader. För att kunna knyta dessa fördelar till en modell där lokalanvändning inte är en kostnad för användaren presenterar teorikapitlet i denna uppsats teorier angående helhetstänkande, informationspridning och motivation inom organisationer. I studien har författarna använt en kvalitativ metod, där den information som krävts har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Författarna har utgått från Värmlands landsting, och har intervjuat tio respondenter med olika befattning i organisationen för att få kunna se problemet från olika perspektiv. Resultatet av dessa visar att problemet ofta grundar sig i svårigheter gällande helhetsperspektiv, informationsutbyten och motivation. Alternativa lösningar för hur lokaler kan nyttjas effektivare uppdagades också under intervjuerna.

<p>Att styra en ideell organisation föranleder många utmaningar. Många gånger skiljer sig målet för en ideell sammanslutning markant från exempelvis ett aktieägt företag där utdelning till aktieägare och vinst är i fokus. Den ideella organisationen håller oftast mindre konkret mätbara sociala värden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som främsta incitament att tjäna pengar, vilket gör styrningsfrågor, belöningar och påföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa särskilda förutsättningar genom att studera två studentnationer vid Uppsala universitet, nämligen Uplands och Västgöta nation. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i styreffekter av internhyra och behandlar även en teori om social redovisning vilken problematiserar och fördjupar kunskapen om de nationsspecifika premisserna. Metoden som har begagnats är kvalitativ och baserar sig på sex olika intervjuer, tre intervjupersoner med centrala ämbeten från respektive nation, har fått svara på frågor om nationens mål och styrning. Uppsatsen pekar i sin analys och slutsats på att internhyran på såväl Uplands som Västgöta nation visar hur mycket varje verksamhet utnyttjar lokaler och den kostnad detta föranleder. Personalen som är ansvariga för de olika aktiviteterna har emellertid på båda nationerna inte någon direkt förståelse för internhyrans effekter, vilket gör att kostnadsmedvetenheten inte stärkts nämnvärt på verksamhetsnivå. Författarna problematiserar i sin analys även vinstbegreppet ur ett intressentperspektiv och slår fast att nationernas legitimitet styrs av medlemmarnas preferenser.</p>

Att styra en ideell organisation föranleder många utmaningar. Många gånger skiljer sig målet för en ideell sammanslutning markant från exempelvis ett aktieägt företag där utdelning till aktieägare och vinst är i fokus. Den ideella organisationen håller oftast mindre konkret mätbara sociala värden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som främsta incitament att tjäna pengar, vilket gör styrningsfrågor, belöningar och påföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa särskilda förutsättningar genom att studera två studentnationer vid Uppsala universitet, nämligen Uplands och Västgöta nation. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i styreffekter av internhyra och behandlar även en teori om social redovisning vilken problematiserar och fördjupar kunskapen om de nationsspecifika premisserna. Metoden som har begagnats är kvalitativ och baserar sig på sex olika intervjuer, tre intervjupersoner med centrala ämbeten från respektive nation, har fått svara på frågor om nationens mål och styrning. Uppsatsen pekar i sin analys och slutsats på att internhyran på såväl Uplands som Västgöta nation visar hur mycket varje verksamhet utnyttjar lokaler och den kostnad detta föranleder. Personalen som är ansvariga för de olika aktiviteterna har emellertid på båda nationerna inte någon direkt förståelse för internhyrans effekter, vilket gör att kostnadsmedvetenheten inte stärkts nämnvärt på verksamhetsnivå. Författarna problematiserar i sin analys även vinstbegreppet ur ett intressentperspektiv och slår fast att nationernas legitimitet styrs av medlemmarnas preferenser.

I detta examensarbete undersökes vilka principer som styr hyresnivån för en grupp äldreboenden i Enköpings kommun, samt hur drift- och underhållskostnadsnivåerna är jämfört med kommunala äldreboenden i resten av Sverige. Bakgrunden ligger i att fastighetsförvaltarna på Enköpings kommun anser sig inte kunna ta ut den hyra de behöver för att underhålla husen i den omfattning som behövs. Fastighetskontorets kostnader för bland annat underhåll, mediaförbrukning, administration jämförs mot statistik. Dessutom granskas internhyressystemet genom att undersöka hur väl kommunen följer sina egna direktiv och styrdokument samt genom att jämföra styrdokumentet mot tillgänglig litteratur.  Enköping har historiskt sett lagt låga summor på både planerat och avhjälpande underhåll av fastigheter. Detta har varit en följd av att kommunen har haft, och fortfarande har, låga hyresintäkter jämfört med många andra kommuner i Sverige. En förändring har skett och på senare år har underhållskostnaderna ökat markant. Kommunens styrdokument för internhyressystemet har i princip inte uppdaterats sedan det skrevs och alla direktiv som står i dokumentet efterlevs tyvärr inte idag. Fastighetskontoret måste börja följa upp utfallet och kontinuerligt granska nyckeltal och mäta effektivitet. Kommunledningen måste uppdatera och förankra riktlinjerna för internhyra som ska gälla idag samt besluta om hur framtiden för husen ska se ut då de idag inte får det underhåll de behöver. Om underhållsnivån ska höjas till en acceptabel nivå behöver dessutom hyresintäkterna till Fastighetskontoret öka. / In this thesis the principles that govern the internal rent for a group of retirement homes in Enköping municipality is examined. Also the operation and maintenance cost levels are compared to other municipal-owned homes for the elderly in the rest of Sweden. Facility managers in Enköping municipality today consider the internal rent to be on a too low level. Therefore they cannot maintain the houses to the extent they consider necessary.  A comparison of the maintenance costs, media consumption, management expenses and several other expenses against the statistics from all of Sweden makes it possible to form an opinion on the current level.  The internal rent has been examined in two ways. First, by examining how well the municipality administration follows its own directives and policy documents and, secondly, by comparing the governing document with the available literature.  Key comparison shows that Enköping historically have had low amounts of both planned and unplanned maintenance expenses. A change has occurred in recent years and maintenance costs have increased significantly when large maintenance needs have arisen. Their written policy on internal rent has basically not been updated since it was written in 1990. This thesis culminates in a recommendation to both the municipal administration and facility management. They must begin to monitor key indicators and measure effectiveness. Municipal leaders need to update and establish guidelines for internal rent. If the amount of maintenance is raised to an acceptable level the rent also needs to be raised to avoid a deficit.