I vår studie har vi undersökt hur politiker i Hofors kommun hanterar och uppfattar situationen efter att Arbetarbladet 2014 flyttade sin lokalredaktion i Hofors till Sandviken. Detta eftersom redaktionen var kommunens sista och vi ville undersöka om och hur de upplever centraliseringens påverkan. Genom telefonintervjuer med 17 förtroendevalda politiker i Hofors kommun har vi undersökt det. Vi har också sett till att Arbetarbladet bemött politikernas åsikter, vilket de fick göra i form av en intervju med tidningens nyhetschef Jacob Hilding där vi presenterade politikernas svar för honom och han fick ge sin bild av situationen. Politikerna är missnöjda med den nuvarande situationen, deras förtroende är lågt för Arbetarbladets rapportering och enligt dem är kvaliteten också låg. Lokaljournalistiken upplevs ha försämrats kraftigt sedan lokalredaktionen flyttade enligt nästan samtliga respondenter. Jacob Hilding tror inte att den har försämrats utan tror att redaktionen på plats hade mer av en symbolisk effekt. Politikerna vänder sig mer och mer till sociala medier för att nå ut med sitt budskap, och de politiker som håller fast vid lokaltidningen upplever att det blivit lite eller mycket svårare att nå ut med sitt budskap i tidningen. Denna studie visar att lokaltidningen fortfarande är den vanligaste källan bland respondenterna då alla läste den innan flytten och 14 fortfarande gör det idag. Användandet av sociala medier och bloggar som huvudsaklig nyhetskälla har ökat från två till sex respondenter och två av de som slutat läsa lokaltidningen huvudsakligen har gått över till sociala medier eller bloggar som källor. På en punkt har politikerna svarat enhälligt, även Jacob Hilding. Alla är negativt inställda till centraliseringen av lokalmedia över hela Sverige och medieskuggan den skapar. Många av politikerna tror att den kommer leda till lokaljournalistikens död och vissa tar även upp ryktesspridning som en konsekvens.

Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2005/2006

Diss. Göteborg : University, 2004.

Inaug. _ Diss.: Philosophische Fakultät: Zürich: 1976. _ Bibliogr. p. 328-335. Index.

Zugl.: Bonn, Univ., Diss., 2009

<p> </p><p>I vår bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgår från hermeneutiken och tar sin teoretiska utgångspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlärningsteori. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att påverka skolutveckling på kommunnivå, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval för vår studie. Totalt intervjuades åtta politiker. Samtliga skolpolitiker har alla uppdrag inom barn och utbildningsnämnder i kommunerna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vilken vi valt semistrukturerade intervjuer. Vi utformade en intervjuguide där frågorna bestämdes utifrån vårt syfte och våra problemformuleringar. En fenomenografisk ansats antogs för att belysa de uppfattningar som framkom i resultatet. I resultatet talar  olitikerna om inkludering och en skola för alla utifrån sina personliga uppfattningar. De lyfter fram olika politiska synsätt och värdegrund i arbetet med sitt uppdrag som skolpolitiker. Resultatet av studien visar på att det råder skilda uppfattningar men också framträder vissa likheter kring inkludering och en skola för alla. Intervjusvaren gav oss en antydan om att politikernas kunskaper inom området varierade, från vaga till tydliga uppfattningar och definitioner, kring begreppen och betydelsen av inkludering och en skola för alla.</p>

<p> </p><p>Med utgångspunkt i den nya regeringens förslag om att införa ordningsbetyg på nytt framhävs i denna studie vilka konsekvenser det kan innebära. Syftet är alltså att klargöra vilka konsekvenser lärare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebära vilket sedan jämförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund används stämplingsteori vilken beskriver hur förväntningar på elever medför konsekvenser vilka likställs med förväntningarna. Resultatet visar att de lärare som var med i undersökningen ansåg att lärares subjektivitet skulle innebära det största problemet med att sätta ordningsbetyg. Lärarna var osäkra till ett nyinförande av ordningsbetyg där färre än var fjärde lärare var positiv.</p><p> </p><p> </p>

<p>Abstrakt</p><p>The purpose of this study is to examine how Swedish politicians and textbooks in social science choose to describe communism, this in order to see if there is a main discourse that controls what communism is associated with. The study is structured by the following question: How does Swedish politicians and textbooks choose to describe communism, is there a main discourse that controls how language is used? The method chosen for the analysis is discourse analysis. Chain analogy is used to structure the studied texts discursive content. Four textbooks in social science are analyzed and a number of public government documents that contains discussions about communism and the agency Forum för levande historia.The analysis shows that there is a clear discourse among leading politicians that dictates that communism is to be associated with a spectrum of negative words and concepts, but when it comes to the textbooks there isn’t an equally clear discourse and the textbooks differ among themselves in general content. When both discourses are compared, the result is that the only thing the politicians and the textbooks have in common is their view that Soviet Union was a communist dictatorship.</p><p>Keywords: communism, textbooks, politicians, discourse</p>

Abstrakt The purpose of this study is to examine how Swedish politicians and textbooks in social science choose to describe communism, this in order to see if there is a main discourse that controls what communism is associated with. The study is structured by the following question: How does Swedish politicians and textbooks choose to describe communism, is there a main discourse that controls how language is used? The method chosen for the analysis is discourse analysis. Chain analogy is used to structure the studied texts discursive content. Four textbooks in social science are analyzed and a number of public government documents that contains discussions about communism and the agency Forum för levande historia.The analysis shows that there is a clear discourse among leading politicians that dictates that communism is to be associated with a spectrum of negative words and concepts, but when it comes to the textbooks there isn’t an equally clear discourse and the textbooks differ among themselves in general content. When both discourses are compared, the result is that the only thing the politicians and the textbooks have in common is their view that Soviet Union was a communist dictatorship. Keywords: communism, textbooks, politicians, discourse

Med utgångspunkt i den nya regeringens förslag om att införa ordningsbetyg på nytt framhävs i denna studie vilka konsekvenser det kan innebära. Syftet är alltså att klargöra vilka konsekvenser lärare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebära vilket sedan jämförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund används stämplingsteori vilken beskriver hur förväntningar på elever medför konsekvenser vilka likställs med förväntningarna. Resultatet visar att de lärare som var med i undersökningen ansåg att lärares subjektivitet skulle innebära det största problemet med att sätta ordningsbetyg. Lärarna var osäkra till ett nyinförande av ordningsbetyg där färre än var fjärde lärare var positiv.