I vår bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgår från hermeneutiken och tar sin teoretiska utgångspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlärningsteori. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att påverka skolutveckling på kommunnivå, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval för vår studie. Totalt intervjuades åtta politiker. Samtliga skolpolitiker har alla uppdrag inom barn och utbildningsnämnder i kommunerna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vilken vi valt semistrukturerade intervjuer. Vi utformade en intervjuguide där frågorna bestämdes utifrån vårt syfte och våra problemformuleringar. En fenomenografisk ansats antogs för att belysa de uppfattningar som framkom i resultatet. I resultatet talar  olitikerna om inkludering och en skola för alla utifrån sina personliga uppfattningar. De lyfter fram olika politiska synsätt och värdegrund i arbetet med sitt uppdrag som skolpolitiker. Resultatet av studien visar på att det råder skilda uppfattningar men också framträder vissa likheter kring inkludering och en skola för alla. Intervjusvaren gav oss en antydan om att politikernas kunskaper inom området varierade, från vaga till tydliga uppfattningar och definitioner, kring begreppen och betydelsen av inkludering och en skola för alla.

Användandet av sociala medier av politiker har fått global spridning de senaste åren. Med Obama i framkant har det visat sig att det är betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumärke på sociala medier såsom Twitter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska politiker konstruerar ett personligt varumärke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framställer sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framställning. Vi har använt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vårt material. För att analysera vilka olika roller som framställs har vi använt oss Erving Goffmans begrepp privat och offentlig, samt retoriska analysbegreppen ethos, logos, pathos för att synliggöra politikernas trovärdighet. Studiens huvudsakliga resultat visar att politikerna framställer fem olika roller i sina tweets. De roller som synliggörs är den personlige politikern, partipolitikern, den trovärdige politikern, den informerande politikern och den känslosamma politikern.

Zugl.: Greifswald, Univ., Habil.-Schr., 2003

Zugl.: Oestrich-Winkel, Europ. Business School, Diss., 2007

Zugl.: Freiburg (Breisgau), Univ., Diss., 2006 u.d.T.: Meindl, Ralf: Erich Koch

Zugl.: München, Univ., Diss., 2007

Zugl.: Osnabrück, Univ., Habil.-Schr., 2008

Univ., Diss.--Tübingen, 2004.

Zugl.: Hamburg, Univ., Diss., 2005 u.d.T.: Wegner, Gerd: Zur zeitgenössischen und nachwirkenden Bedeutung der aus wirtschaftlichen Interessen Hamburgs von Johann Anderson (1674 - 1743) zusammengestellten naturwissenschaftlichen Erkenntnisse aus der nordatlantischen Region

Zugl.: Mannheim, Univ., Diss., 2007/2008