Syftet med studien var att undersöka hur åtta politiker från Sverigedemokraterna gestaltats inågra utvalda uppmärksammade skandaler i dags- och kvällspress. Studien ämnade även attjämföra dessa skandaler med varandra för att se om det fanns likheter och skillnader i mediasrapportering om dem. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av två teorier, gestaltningsteorinoch politisk skandal teori. Gestaltningsteorin handlar kort om hur olika gestaltningar gör vissinformation mer framträdande, vilket i sin tur påverkar hur läsaren lagrar informationen ochförstår sin omvärld. Politisk skandal teorin utgörs av fyra olika idéer om hur skandalerpåverkar samhället och demokratin. Studien är baserad på en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod, där den kvantitativametoden bestod av en kvantitativ innehållsanalys, där 114 artiklar undersöktes. Denkvalitativa delen i studien utgjorde av en kvalitativ innehållsanalys åtta utvalda artiklar. Denanvändes för att på ett mer djupgående sätt analysera på vilket sätt politikerna gestaltades.Studien visade att det generellt sätt var vanligast att skandalerna förekom i nyhetsartiklar, därExpressen var överrepresenterat. Det är även vanligt förekommande att flera skandaler tasupp i samma artikel. Studien kunde visa att politikerna gestaltades genom fem olikagestaltningstyper. Dessa var skandalgestaltning, konfliktgestaltning, moralgestaltning,ansvarsgestaltning och politisk spel- och strategi gestaltning. Studien visade också att det inteförekommer någon direkt fördjupning i politikerna som person, utan det är ett rakt perspektivsom tas och hålls genom hela artikeln.

Denna studie undersöker om det finns någon skillnad i hur Aftonbladet gestaltar politiker och tjänstemän i åtta mediedrev under åren 2012–2020, samt vilka värderingar om moral och förtroende som kan spåras i texterna. Studien undersöker även skillnader i gestaltningen mellan män och kvinnor samt om det finns någon skillnad när skandalen i första hand gäller personens privatliv och yrkes/politikerroll. Materialet utgörs av fyra skandaler som involverat en politiker och fyra som involverat en tjänsteman och där utfallet blivit personens avgång. För varje drev har två nyhetsartiklar hämtats från Aftonbladet och sammanlagt har 16 artiklar analyserats från tidningen. Studien grundar sig i en kvalitativ textanalys där metoderna massmedieretorik, gestaltningsanalys och kritisk diskursanalys har kombinerats. Det teoretiska ramverket utgörs av gestaltningsteori, skandalteori, genusteori och teori om tjänstemannaidealet. Resultatet visar att tjänstemän ofta gestaltas utifrån sin yrkesroll även om de utfört sin handling i privatlivet samt att ansvarsgestaltning är vanligare för tjänstemän än politiker. Studien visar även att politikers privatliv är i större fokus även då deras felande är kopplat till deras politikerroll. I de undersökta artiklarna stereotypiseras kvinnor oftare på ett negativt sätt än män och tonen i rapporteringen om kvinnorna är hårdare. Samma typ av hårda ton och tyckande från reportern går också att märka i skandaler som har skett i huvudpersonernas privatliv. Det har även gått att hitta underliggande värderingar om hur man som förtroendevald ska ha en korrekt moralisk kompass, även i sitt privatliv. Studien visar till sist att värderingar kring att tjänstemän ska arbeta för allmänhetens bästa är tydligt återkommande i texterna.

Diss. Umeå : University, 2004. / S. 296-314: Bibliografi.

Dieser Beitrag untersucht den Kontext der Berichterstattung über Politiker in deut- schen Hauptnachrichtensendungen vor der Bundestagswahl 2005. Dabei wird auf inhaltsanalytische Daten zurückgegriffen. Das zentrale Ergebnis der Studie ist, dass Politiker am häufigsten in Zusammenhang mit Wahl und Wahlkampf dargestellt werden. Es folgen Sachthemen und Eigenschaften der Politiker. Unpolitische Eigenschaften spielen gemessen an der gesamten Berichterstattung kaum eine Rolle. / This article analyzes the context in which German politicians are represented in German evening news before the parliamentary elections 2005. For this research project data from a content analysis is used. The conclusion is that in evening news politicians most frequently appear in the context of election and campaigning. Policies come second, the characteristics of politicians come third. Private characteristics are not important compared to the over-all.

Politiseringen av förvaltningen förskjuter tjänstemännen till den politiska domänen. Övergången från lekmannastyrd förvaltning till lekmannastyrd tjänstemannaförvaltning har förändrat den politiska styrningen i kommun och region. I skuggan av den stärkta tjänstemannastyrningen har fullmäktigeförsamlingarnas lagstadgade beslutanderätt som folkvald församling, åsidosatts. Det Weberianska idealet som modell för den politiska styrningen av förvaltningen framgår i forskningen på området att inte svara på verkligheten. I uppsatsen har olika grupper av förtroendevalda i Laholms kommun och Region Halland intervjuats, i syfte att studera deras uppfattningar om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Resultatet har ställts mot ett Weberianskt synsätt och ett professionellt synsätt om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Det Weberianska idealet lever vidare i de förtroendevaldas uppfattningar som normativ föreställning om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Hel- och deltidspolitikerna uppfattar att uppgiftsfördelningen mellan politikernas ansvar för ”vad-frågor” och tjänstemäns ansvar för ”hur-frågor”, fungerar. Fritidspolitikernas upplever däremot att den politiska makten koncentrerats till hel- och deltidspolitiker i nämnder och styrelser, och till ledande tjänstemän.

Sociala medier är en ny medieplattform som har börjat konkurrera med traditionella medier. Inom svensk politik har TV, radio och tidningar varit de största plattformarna för politiska aktörer att profilera sig. För en politisk aktör har sociala medier däremot skapat nya möjligheter att på ett billigare, snabbare och mer tidseffektivt sätt nå ut till väljarna. Facebook och Twitter två sociala medier som det mest frekvent talas om där Facebook är det största sociala mediet. Där kan aktörerna både lägga ut bilder, skapa grupper och skapa ”gilla” sidor. Forskning kring sociala medier visar på att det bidrar till en starkare och större mobilisering både fysiskt och över internet. Forskningen visar även på hur sociala medier idag leder till att relationen mellan medier och partier/politiker blir mer dynamisk. Studien redovisar och analyserar de politiska sekreterarnas åsikter utifrån tre teorier: offentlighet, tvåstegshypotesen och gestaltning. Dessa är valda för att visa på sociala mediers användningsområden och faktiska användning. Samt semistrukturerade intervjuer med de politiska sekreterarna ligger till grund för empirin. Resultatet visar på att sociala medier har en central roll i Huddingepartiernas arbete där förmågan att själva forma och publicera nyheter har stor betydelse. Möjligheten att kunna påverka nyheter och effektivt kunna nå ut till väljare är två viktiga funktioner som sociala medier har. Resultatet visar också på att partiernas förmåga att själva agera opinionsledare har ökat och i enlighet med forskningen kunna mobilisera väljare i större utsträckning. Studien hoppas kunna bidra till att påvisa hur sociala medier används och kan användas i svensk politik, hur dess roll blir mer avgörande i takt med den teknologiska utvecklingen.

Kvinnliga och manliga politiker porträtteras olika utifrån sitt kön i frågor om deras privatliv i de traditionella medierna (SVT nyheter 2017). Syftet med denna uppsats är att få en överblick över de stereotypa könsrollernas framställning i det moderna mediet poddradio. Vi undersöker de manliga respektive kvinnliga politikernas talutrymme och hur många frågor de får gällande deras privatliv. Tidigare forskning slår fast att kvinnliga politiker får färre frågor kring deras yrkesroll och den politiska dagordningen men desto fler frågor om yttre attribut och hur de får ihop vardagspusslet. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys där vi undersökt våra olika variabelvärden ur 40 poddavsnitt i fem olika poddar. Poddarna vi valde att undersöka var Ekots Lördagsintervju, Framgångspodden, Roos möter partiledarna, Söndagsintervjun och Värvet. Undersökningen tar avstamp utifrån två teorier; gender agenda setting och personifiering som ska konkretisera vårt underlag. Resultatet pekar på små marginaler mellan de olika könen, där den största skillnaden var de olika ämnena inom privatlivet som tilldelades de olika könen. De kvinnliga politikerna fick  flest frågor kring psykisk hälsa samtidigt som männen fick flest frågor kring familj/släkt, vilket var ett oväntat resultat om man jämför med tidigare forskning. Kan vi utifrån detta se en tendens till förändring inom medievärlden där även de traditionella medierna går i en mer jämställd riktning, eller är det medieformatet poddradion som är unik i sitt slag? Detta är något som framtida forskning får utvisa.

The aim of this Master’s thesis is to examine in what way the introducing of library plans in three municipalities have affected the work in library organizations. We base our study on a new institutionalist perspective, which focuses on changes in organizations from a social and interpretative perspective. By using this theoretical framework, it is possible to study how interpersonal relations affect the development in library organizations. Through qualitative interviews with ten librarians, we investigate how the establishing of library plans has influenced, and been influenced by, the library field and by the environment, i.e. politicians and the public. Further, this thesis investigates whether the library plans are articulations of traditional values and norms of the field, or if the plans have implied new ideas in the daily work. We observe that it is of decisive importance who initiates the establishing process of the plans, and that communication with politicians is crucial in the working process. The library work in the investigated municipalities is directed by institutionalized norms, values and routines, which are articulated in the library plans. Our study shows that this articulation works in two different ways. In one aspect it reinforces the institutionalization and has a legitimizing function. In another aspect, it has a limiting impact on the library’s ability to environmental adaptation and organizational change of a revolutionary nature. / Uppsatsnivå: D

The main purpose of this master thesis is to investigate the information seeking of lay politicians, part-time politicians and professional politicians in connection with the possible upcoming fusion of the two administrative regions, Västra Götaland and Värmland. The focus of this study has been to study how politicians use and evaluate information and sources of information, and to investigate if there are any differences in how different categories of politicians seek information. Seven politicians were interviewed using semi-structured questions, and a phenomenographic approach was used to analyze the data. In Sweden there are few available studies of how politician seek information, but some international studies have focused on information needs, information sources, selection and evaluation of information. I have used previous research, and data from respondents to compile and analyze my results in three descriptive categories. The politicians viewed information seeking as:- Being well prepared with up-to-date information- Reaching a comprehensive view using different perspectives- Sorting and evaluating informationThe study identified both similarities and differences in how the regional politicians viewed information seeking as a phenomenon. All of them found it important to view information from different perspectives. The professional politicians have an advantage in access to information, especially if they belonged to the party holding the majority. Both part-time politicians and professional politicians received information through cognitive authorities. Their differences in views were more dependent on the context in which the politicians work, than on their being a lay, part-time or professional politician.

<p>Sedan mitten av 1950-talet har det politiska intresset för miljöfrågorna ökat ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Den svenska miljöpolitiken har decentraliserats och kommunernas ansvar och möjligheter att utveckla den lokala miljöpolitiken har därmed ökat. Tekniska Verken i Linköping utgör av de viktigaste lokala aktörerna på miljöområdet och är därför intressant att studera. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka aktörer som har makten över miljöområdet i Linköpings kommun samt möjliga orsaker till varför dessa aktörer innehar denna makt. Undersökningen har begränsats till energi- och avfallsområdet i Linköpings kommun. Uppsatsen bygger på femton djupintervjuer med politiker och tjänstemän från Tekniska Verken. Makt definieras i uppsatsen som en egenskap baserad på resurser. Vidare görs en skillnad mellan makt och inflytande. Inflytande ses som en del av makt, en slags dold maktutövning. Undersökningen visade att inflytande främst används av tjänstemännen. Politikerna däremot besitter en lagligt grundad auktoritet att utöva makt, vilket tydligast kan ses när politiker och tjänstemän har befunnit sig i en konfliktsituation. Sammanfattningsvis kan sägas att tjänstemän och politiker har olika tillgång till resurser för att utöva makt på energi- och avfallsområdet. Det medför att strategiskt tänkande och rationella val blir mycket betydelsefulla för parterna i en förhandlingssituation för att de skall nå bästa möjliga utfall.</p>