Denna studie undersöker om det finns någon skillnad i hur Aftonbladet gestaltar politiker och tjänstemän i åtta mediedrev under åren 2012–2020, samt vilka värderingar om moral och förtroende som kan spåras i texterna. Studien undersöker även skillnader i gestaltningen mellan män och kvinnor samt om det finns någon skillnad när skandalen i första hand gäller personens privatliv och yrkes/politikerroll. Materialet utgörs av fyra skandaler som involverat en politiker och fyra som involverat en tjänsteman och där utfallet blivit personens avgång. För varje drev har två nyhetsartiklar hämtats från Aftonbladet och sammanlagt har 16 artiklar analyserats från tidningen. Studien grundar sig i en kvalitativ textanalys där metoderna massmedieretorik, gestaltningsanalys och kritisk diskursanalys har kombinerats. Det teoretiska ramverket utgörs av gestaltningsteori, skandalteori, genusteori och teori om tjänstemannaidealet. Resultatet visar att tjänstemän ofta gestaltas utifrån sin yrkesroll även om de utfört sin handling i privatlivet samt att ansvarsgestaltning är vanligare för tjänstemän än politiker. Studien visar även att politikers privatliv är i större fokus även då deras felande är kopplat till deras politikerroll. I de undersökta artiklarna stereotypiseras kvinnor oftare på ett negativt sätt än män och tonen i rapporteringen om kvinnorna är hårdare. Samma typ av hårda ton och tyckande från reportern går också att märka i skandaler som har skett i huvudpersonernas privatliv. Det har även gått att hitta underliggande värderingar om hur man som förtroendevald ska ha en korrekt moralisk kompass, även i sitt privatliv. Studien visar till sist att värderingar kring att tjänstemän ska arbeta för allmänhetens bästa är tydligt återkommande i texterna.

The Syrian Civil War has displaced millions of Syria’s inhabitants both around the region and throughout the world. These individuals carry different experiences, views, and perceptions regarding what they have left and their views on the conflict. This study seeks to identify the dominant frames used by 11 Syrian diaspora individuals living in Sweden when framing the Syrian Civil War. It also aims to identify individuals' views of the civil war. The study uses a qualitative framing analysis and applies Kuyper’s function of frames in a total of 11 semi- structured interviews. The study examines interviewees' frames regarding (a) The Arab Spring demonstrations, (b) The Syrian regime, and (c) International Interests. The study found the following frames on (a) horria (freedom), shohada al-thowra (martyrs of the revolution), extremist opposition, (b) dictatorial, dictatorship, fakher (pride), and (c) natural resources, the USA and Russia. The study argues that interviewees adopt different frames based on three factors, (I) media consumption, (II) sectarian affiliation, and (III) geographical origin. / Inbördeskriget i Syrien har fördrivit miljontals av Syriens invånare både runt om i regionen och över hela världen. Dessa individer har olika erfarenheter, åsikter och uppfattningar och syn på konflikten. Denna studie syftar till att identifiera dominerande gestaltningar som används av 11 syriska diaspora-individer som bor i Sverige vid gestaltning av det syriska inbördeskriget. Studien syftar också till att identifiera individers syn på inbördeskriget. I studien används en kvalitativ gestaltningsanalys och tillämpar Kuypers funktion av gestaltningar i totalt 11 semistrukturerade intervjuer. Studien granskar respondenternas gestaltningar angående (a) demonstrationerna under den Arabiska Våren (b) den Syriska regimen och (c) internationella intressen. Studien fann följande gestaltningar (a) horria (frihet), shohada al-thowra (revolutionens martyrer), extremistisk opposition, (b) diktatur, diktatur, fakher (stolthet) och (c) naturresurser, USA och Ryssland. Studien hävdar att intervjuade antar olika gestaltning baserat på tre faktorer, (I) mediekonsumtion, (II) sekteristisk tillhörighet och (III) geografiskt ursprung.

The aim of the study was to examine the ways in which the presidential candidates Hillary Clinton and Donald Trump were portrayed in articles regarding the first presidential debate of 2016. We also wanted to examine the differences and similarities between the framing of the two candidates as well as which frames varied between the newspapers from Sweden and the USA and which they had in common. We made a qualitative framing analysis of 14 articles from 14 different newspapers half of which were from Sweden and half from the USA. The result shows that Hillary Clinton is most often portrayed as an experienced and professional politician whereas Donald Trump is portrayed as her opposite in both regards. The framing of Trump shows him as an outsider from the business world, who has a history of controversial behavior in which he is accused of both racism and sexism. Both candidates are portrayed as highly disliked by the American people. They are also portrayed as dishonest as a consequence of their respective scandals where they are being accused of having hidden something from the public – Clinton in her use of a private e-mail server during her time as secretary of state – Trump due to his unreleased tax returns. The American and the Swedish articles frame the candidates similarly, although the American newspapers are more prone to the usage of harsh language in describing the candidates and their actions in the debate. The Swedish newspapers tend to use less emotive words in re-telling the debate.

No description available.

The 2016 presidential election in USA was extraordinary from several point of views and the election was majorly covered by swedish media. The aim of this research was to examine how Swedish newspapers portrayed Hillary Clinton and Donald Trump from a gender perspective during the 2016 presidential election. We also wanted to analyse how other common political news frames were used to portray Clinton and Trump.   This is a qualitative framing analysis of 14 strategically selected articles, seven that were published by Aftonbladet and seven by Dagens Nyheter. The results showed tendencies of several gendered stereotypes that are being retained by the frames the newspapers use. Frames such as gendered traits and gendered issue emphases, but also game frames were offered to the reader.   We discovered that Aftonbladet and Dagens Nyheter offered a more positive opinion of Clinton than of Trump. While Clinton was framed as an experienced, emotional and compassionate candidate, Trump was framed as an inexperienced, insensitive and aggressive candidate. Clinton was framed with gendered issue emphases in both the public and private sphere, while Trump was framed with gendered issue emphases in only the public sphere. Furthermore, game frames showed that the newspapers had a tendency of polarizing and personifying the candidates.

Syftet med denna uppsats var att besvara följande frågeställning: 1) Hur gestaltas den polska självständighetsmarschen och dess deltagare? Går det genom öppen kodning att hitta återkommande frames? Går det att se nationella skillnader? 2) Hur förhåller sig gestaltningen till tidigare journalistisk forskning om hur demonstrationer gestaltas? Kännetecknas gestaltningar av de frames som i hög utsträckning används? Går det att se nationella skillnader? 3) Hur återspeglar framställningar av självständighetsmarschen hur journalister i de olika undersökta länderna förhåller sig till objektivitetsideal enligt en liberal modell? Frågeställningen besvarades genom en tvådelad kvantitativ objektivitetsanalys samt en tvådelad kvalitativ gestaltningsanalys. Resultatet av den första delen av den kvantitativa undersökningen visade att objektivitetsideal förknippade med hur informationskällor används var relativt lika; objektivitetsideal återspeglas inom detta område på ett relativt likartat sätt länder emellan. Resultatet av den andra delen av den kvantitativa undersökningen visade relativt stora skillnader mellan hur inrikes (polska) medier samt utrikesmedier beskriver marschen. Tydligast i detta sammanhang var att 46% av de utländska nyhetstexterna kallade marschen helt högerextrem, medan endast 7% av de polska nyhetstexterna kallade den i helhet som högerextrem. Liknande siffror kunde ses om man bytte ut begreppet ”högerextrem” mot ”nationalistisk”. I gestaltningsanalysens första del, kunde fem olika mindre ramar som beskrev marschens deltagare (”stöttade av regeringen”, ”representanter av allmän opinion”, ”vandaler/huliganer”, ”extremister” och ”harmlösa”) identifieras, och dessa bildade tillsammans en övergripande gestaltningsram. Den övergripande ramen gick att tillämpa på de flesta texter som analyserades. Resultatet av den andra delen visade att Dardis (2006) kartlagda marginaliseringsfigurer (som forskning visat frekvent använts i tidigare journalistisk forskning om demonstrationer) användes i liten utsträckning. Gestaltningsanalysen visade, tillskillnad från objektivitetsanalysen, relativt lika beskrivningar i samtliga länders medier, även om det gick att se nationella skillnader.När det gäller objektivitetsideal så indikerar resultatet generellt att journalister i Polen inom detta sammanhang förhåller sig annorlunda till västerländska objektivitetsideal, alternativt att journalister förhåller sig annorlunda till objektivitetsideal när det gäller utrikes- jämfört med inrikesrapportering.